Tysk elproduktion rasar – trots massiv utbyggnad: ”Anmärkningsvärt”

”Jag är vansinnig på tyskarna”, uttryckte energiminister Ebba Busch (KD) i december på en pressträff som väckte reaktioner i hela Europa.

Elpriserna hade dragit i väg upp mot 8 kronor per kilowattimme i södra och mellersta Sverige. Bedömare pekade på dunkelflaute i Tyskland – det tillstånd som uppstår när både vind- och solkraften står stilla.

När Sverige exporterar billig el till Tyskland importerar vi de höga tyska priserna via överföringskablarna ned mot kontinenten.

Men några dagar senare var spotpriserna nere på 30 öre kilowattimmen igen.

Tvära kast

2024 var faktiskt elpriserna i Sverige de lägsta sedan 2020 om man ser till hela landet.

De tvära priskasten lär dock vara här för att stanna. Orsaken är att många europeiska länder under det senaste decenniet fasat in stora mängder intermittent (icke-planerbar) vind- och solkraft. Samtidigt har planerbar elproduktion, som kärnkraft och fossildrivna kraftlagt lagts ned.

Tyskland har gått i bräschen. För tio år sedan uppgick landets sammanlagda produktionskapacitet till 75 gigawatt förnybar energi och 92 gigawatt konventionell energi – alltså el producerad med kärnkraft, gas- och kol, enligt statistik från det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer.

Totalt hade Tyskland då en produktionskapacitet på 167 gigawatt. Idag är den tyska totala installerade produktionskapaciteten hela 50% högre och ligger nu på 258 gigawatt. Detta efter att man fasat in 95 gigawatt mer vind och sol i elsystemet.

Elproduktionen rasar

Men trots att Tyskland fasat in så mycket förnybar energi så sjunker landets elproduktion i rask takt. Sedan 2017 har elproduktionen minskat från 553 till 397 terawattimmar. En minskning med nästan 30%.

”Tyskland var fram till 2022 en stor nettoexportör av el, men parallellt med kärnkraftnedläggningen 2023 vände det drastiskt”, säger Svenolof Karlsson, författare till boken Elsystemkrisen och expert på Tysklands energipolitik.”

Under de tio senaste åren har Tyskland stängt ned alla kärnkraftverk som fortfarande 2014 producerade ungefär en femtedel av landets elbehov. Även elproduktionen från kolkraftverk har minskat.

Nu importerar Tyskland el motsvarande produktionen från fem kärnreaktorer. En stor del av importelen är – ironiskt nog – producerad just av kärnkraft i grannländerna.

Det är Tyskland inte ensamt om. Fraunhofers statistik visar att den faktiska elproduktionen i hela EU fallit stadigt tre år i rad trots att den installerade effekten har ökat.

”Det här är mycket anmärkningsvärt med tanke på mantrat att Europa snabbt behöver mycket mera el. 2023 var elanvändningen i EU den lägsta på fem år”, säger Svenolof Karlsson.

Mer av samma

En orsak enligt elmarknadsanalytikern Christian Holtz på Merlin & Metis, är att de förnybara kraftslagen har en mycket lägre energiproduktion i förhållande till den installerade effekten än kärnkraft och många fossila kraftverk.

Det här gapet kommer inte att kunna överbryggas genom att bygga ännu mer förnybar energi, menar han.

”En solkraftspark i norra Europa kan producera el motsvarande sin fulla effekt under ungefär 10–15% av tiden, en landbaserad vindkraftspark mellan 30 och 40% och en havsbaserad vindkraftpark runt 50%.”

Trots det fortsätter den kraftiga utbyggnaden av de förnybara energislagen. 2024 spås till exempel solkraften i Europa att växa med 50 terawattimmar. Det är snabbast av alla kraftslag.

Tysklands klimat- och näringsminister Robert Habeck har sagt att landets mål är att bygga ut den förnybara energin till 80% av behovet till 2030.

Ökad konkurrens om el

Så vad får det här för konsekvenser?

En konsekvens av utbyggnaden är allt större volatilitet på elmarknaden. Konkurrensen om elen ökar när väderförhållandena inte tillåter vind- och solkraftsproduktion, menar Christian Holtz.

”Problemet är att tillfällena när alla länder har brist på samma gång blir fler. Då blir det större konkurrens om elen och alla vill ha så mycket el som möjligt till sitt elsystem”, säger Christian Holtz.

Under 2024 exporterade Sverige 2,99 terawattimmar till Tyskland medan landet endast exporterat 0,39 terawattimmar till Sverige.

Ett integrerat elsystem är en grundbult i EU:s energipolitik, men motståndet växer när länder med ett elöverskott påverkas negativt av andra länders politik.

Det är inte bara Ebba Busch som har reagerat på den senaste utvecklingen, att Tyskland kan dra nytta av Sveriges och Norges planerbara och i jämförelse billiga vatten- och kärnkraft.

I december röt även Norge till och landet vill kapa elkablarna till Tyskland och kontinenten.

”Det är en veritabel skitsituation”, uppgav Norges energiminister Terje Aasland, Arbeiderpartiet, till Financial Times.

Detta var också orsaken till att Sverige tidigare i år sa nej till att bygga kabeln ”Hansa Powerbridge” mellan Sverige och Tyskland.

Högre priser

Den här utvecklingen har också lett till högre elpriser i både Tyskland och EU.

Mellan 2006 och 2020 var det genomsnittliga tyska spotpriset på el 46 öre per kilowattimme. De senaste fyra åren har snittpriset legat på 142 öre per kilowattimme.

Svenolof Karlsson påpekar att en tysk hushållskund idag betalar över 5 kronor per kilowattimme med distributionen och skatter inräknade.

”Hela beloppet syns inte på fakturan. Till exempel stödet till förnybar produktion går via skattsedeln.”

I det extremhöga priset kan man räkna in Rysslands nedstängning av gasen 2022, men de höga priserna visar också på den nya energiverkligheten.

I en undersökning som den tyska handelskammaren DIHK genomförde för ett par år sedan svarade 40% av de tyska företagen att de kan tänka sig att skära ned på produktionen eller flytta på grund av de höga energipriserna.

Förtroendet för den tyska energipolitiken är allvarligt skadat, konstaterade handelskammaren.

50 nya gaskraftverk

När det blir elbrist måste Tyskland, förutom att importera, även sätta igång sina dyra fossila kolkraftverk för att försöka matcha utbud och efterfrågan på el. Då är Tysklands elproduktion i hög grad fossil.

Statistik från Fraunhofer visar att koldioxidutsläppen från Tysklands fossila kraftslag, främst från brun- och stenkol, har minskat eftersom de här kraftverken stängts. Tysklands mål är att den kolbaserade elproduktionen ska vara borta 2038.

Däremot har användningen av naturgasdrivna kraftverk ökat stadigt. Deras utsläpp är 40% lägre än för de koldrivna kraftverken, men fortfarande fossila.

”Tyskland är helt beroende av de naturgasdrivna kraftverken och det kommer man att vara mycket länge än”, säger Svenolof Karlsson.

Här har Tyskland nyligen åkt på ett bakslag.

För att kompensera för den förlorade kolbaserade elproduktionen har Tysklands plan varit att bygga 50 nya elproducerande gaskraftverk med start från 2025.

Nyligen stod det dock klart att det förslaget stoppats i den tyska förbundsdagen, vilket orsakat panik i den redan pressade tyska industrin.

”Dessa kraftverk behövs för att komplettera de förnybara energikällorna och säkerställa att elnätet förblir stabilt. Det handlar om att hantera variationerna i produktionen från vind- och solenergi”, sa Kerstin Andreae, ordförande i BDEW, som är den tyska motsvarigheten till Energiföretagen.

Dyra lösningar

Så hur ska Europa kunna fylla igen det här gapet?

Tysklands och EU:s plan är att underskott ska överbryggas med efterfrågeflexibilitet och lagring där grön vätgas, pumpkraft, bättre utbyggda nät och batterier ska klara av att ersätta den el som saknas när det inte blåser och solen gått i moln.

Det är dock inga billiga lösningar.

När konsultbolaget EY och branschorganisationen BDE tidigare i år räknade på kostnaden för att ställa om Tysklands energisystem landade prislappen på 1 200 miljarder euro.

Ungefär hälften av den kostnaden räknades gå till en fortsatt utbyggnad av vind- och solkraft. Resten ska användas för att uppgradera elnäten och för Tysklands framtida satsningar på vätgas.

”Flex och lagring kan bidra på ett viktigt sätt, men det är dyra lösningar och att det skulle räcka till är mycket osannolikt. Att något är teoretiskt och tekniskt möjligt är inte det samma som att det är ekonomiskt försvarbart eller ens genomförbart”, konstaterar Svenolof Karlsson.

Nyligen kunde Affärsvärlden visa att EU:s eget energiorgan ACER konstaterar att EU ligger långt efter med utbyggnaden av en vätgasinfrastruktur. Framför allt på grund av den höga kostnaden.

Morten Springborg, energispecialist på kapitalförvaltaren C Worldwide Asset Management och tidigare rådgivare i energifrågor till den danska regeringen, menar att de här satsningarna hotar Europas konkurrenskraft.

”Om Tyskland och andra länder fortsätter på denna väg riskerar vi att förlora vår industriella bas inom några år. Det är dags att omvärdera strategin innan det är för sent”, sa han till Affärsvärlden.

Rättelse: I en tidigare version angavs fel uppgifter om tysk elimport och -export. 

Läs också: Experter sågar EU:s vätgasstrategi: ”Dyraste sättet att minska utsläpp”

Läs också: ”Vansinnig” Ebba Busch hotar hålla planerad elkabel till Tyskland som gisslan