Goda nyheter för pessimister

Att svensk ekonomi utvecklas i nivå med krisdrabbade USA borde förvåna många. Men så är fallet enligt nationalräkenskaperna som i förra veckan presenterats av statistiska centralbyrån (SCB). Enligt byrån växte den svenska produktionen (BNP) säsongrensat med knappa 0,2 procent under årets andra kvartal, vilket är farligt nära recessionens brant.

Visserligen kallas SCB:s siffror för definitiva. Ändå är de enligt en välvillig tolkning inte mer än definitiva preliminära beräkningar, en gradskillnad mot de riktigt preliminära beräkningar som presenterades i augusti. Också de definitiva brukar regelmässigt vara föremål för omfattande revideringar (se tabell härnedan).

Tre års väntan

Så svaret på hur det egentligen gått för svensk ekonomi under första halvåret i år dröjer dessvärre närmare tre år. Tyvärr kommer ändå den nuvarande statistiken att vara underlag för i stort sett alla konjunkturprognoser framöver, för trots att prognosmakarna ”mellan skål och vägg” kan vara kritiska till utfallet så följer de flesta mer eller mindre slaviskt den utveckling som SCB presenterar.

Ett skäl till följsamheten är att prognosmakare ofta utvärderas efter de preliminära beräkningarna och vill undvika att hamna i prognosmakarnas skamvrå.

Det finns i vanlig ordning en del frågetecken kring SCB:s siffermaterial.

Det första gäller Ericsson. Leveranserna och lagren fortsatte att minska trots att produktionen trummar på i hög takt. Är de uppgifterna riktiga är den mest rimliga tolkningen den att Ericsson skänker bort telefoner och mobilsystem till behövande.

Nästa frågetecken gäller läkemedelsindustrin, främst Astra Zeneca och Pharmacia. Produktionen ökar måttligt samtidigt som lagren ökar och exporten ökar kraftigt. Här går kalkylen helt enkelt inte ihop.

Restposten lager

Motsättningarna aktualiserar en diskussion om just lagerposten. Denna post har emellanåt fått vara den faktor som används som slasktratt för att få rätsida på kalkylerna.

Den här gången betyder sjunkande lager i ekvationen en sänkning av den totala tillväxten med 0,5 procent under andra kvartalet i år, enligt NR-beräkningarna. Enligt annan statistik från SCB har lagren i stället stigit med närmare 10 procent. Vilken källa är rätt? Hade den alternativa siffran använts hade enbart den ändringen betytt att BNP-ökningen under andra kvartalet landat på över 1,5 procent. Det är en bra bit över det nu normerande 1,1 procents ökning.

Ett sista frågetecken som Affärsvärlden väljer att ta upp rör investeringarna som enligt räkenskaperna har ökat relativt måttligt under årets andra kvartal. Här gör SCB relativt stora revideringar jämfört med de preliminära siffrorna.

Ingen ny statistik

Revideringarna baseras inte på nytt grundmaterial. Tvärtom. Det har inte samlats in någon ny statistik sedan i våras. Bostadsinvesteringarna har trots detta skrivits upp från 0,7 procent till en ökning på 6,5 procent. Förändringen kan vara en följd av att branschorganisationen Byggindustrierna var mycket kritisk till den tidigare beräkningen.

Att sedan andra bygginvesteringar då blir påfallande låga tycks inte bekymra SCB, trots att det enligt åter andra mätningar som görs tycks ha varit full fart i byggsektorn.

Spelar det då någon roll att det smyger sig in ett och annat fel i preliminära BNP-beräkningar?

Tyvärr är svaret ja. Inte minst när utländska ekonomer ska göra en bedömning av Sverige är resurserna för att gräva ner sig i statistiken små. Ofta hänvisas inte minst bedömare från organisationer som IMF eller OECD till sådan aggregerad statistik. Den bilden styr ofta dessa ekonomers syn på vart Sverige är på väg. Blir den här bilden negativ kan det betyda såväl högre räntor som svagare valuta.