Hur högt, Urban?

Allting talar för att reporäntan börjar höjas mycket snart efteratt riksbanken har presenterat sin inflationsrapport den 9december, det har riksbanken mer eller mindre sagt rent ut. Detfinns dock ingen anledning att vänta sig några kraftigahöjningar, varken första gången eller under det kommande året.Att riksbanken troligen väljer att börja höja räntan nu berorknappast på att det har kommit några obehagliga överraskningarsom har ökat risken för att inflationen skall börja dra iväg.Snarare tvärtom. Det kan nog snarare ses som enförsiktighetsåtgärd och en strävan att verkligen vara ute i godtid.

Krisen i Asien sätter ytterligare press påvärldsmarknadspriserna. Konkurrenstrycket från dessa länder ökari och med att deras valutor har fallit samtidigt som Asienkrisenkan dämpa den internationella konjunkturen litet grand.Inflationsförväntningarna har visserligen dragit sig uppåt, menligger fortfarande med god marginal under inflationsmålets övregräns på tre procent. Inflationsförväntningarna hos arbetsgivare,arbetstagare, inköpschefer och på penningmarknaden harundersökts. Inköpscheferna inom tillverkningsindustrin tror attinflationen på fem års sikt har stigit till 2,5 procent och detär den gruppen som tror på den högsta inflationen. Slutsatsenmåste bli att förtroendet för att inflationen skall hållas inomintervallet ett till tre procent är mycket högt.Inflationsförväntningarna i sig borde därför inte vara ettargument för riksbanken att höja reporäntan. Därmed inte sagtatt det inte finns någon anledning att höja reporäntan. Det kanju vara så att inflationsförväntningarna är så låga just för attman räknar med att riksbanken verkligen kommer att höjareporäntan så mycket som krävs.

Men annan statistik ger inte heller några starka argument föratt strama åt penningpolitiken kraftigt. I den inflationsrapportsom presenterades i september redovisade riksbanken att såkallade administrativa priser och indirekta skatter ochsubventioner drog upp konsumentprisindex (KPI) med 2,0procentenheter från augusti 1996 till augusti 1997. Bidragetfrån marknadspriserna var noll, medan bidraget frånräntekostnaderna var negativt. Totalt sett var inflationen iaugusti 1,4 procent och det underliggande inflationstrycket varuppenbarligen fortfarande mycket lågt. Även om inflationen hardragit sig uppåt med ytterligare några tiondels procentenhetersedan dess ser bilden inte särskilt annorlunda ut nu.

Tillväxten hittills i år har dessutom visat sig svagare änväntat, enligt SCB sjönk ju BNP både under första och andrakvartalet. Det finns dock mycket som talar för att konjunkturenändå är på god väg uppåt och att vi får se starkare tillväxttalför andra halvåret. Det är ett argument för riksbanken att låtapenningpolitiken få en mer neutral i stället för expansiv effektpå konjunkturen. Men det finns knappas någon anledning att redannu dämpa ekonomin.

Ännu en orsak att inte höja alltför mycket kan vara att man intevill komma helt ur fas med resten av Europa. Redan nu ligger jureporäntan relativt högt om man jämför med Tyskland och dessgrannländer, som har styrräntor på omkring 3,3 procent. Dengenomsnittliga styrräntan i de länder som troligen blir med iEMU från början ligger på drygt fyra procent, mycket nära nivånför den svenska reporäntan just nu alltså.

I ett tal inför Bankföreningens årsmöte i oktober i årpreciserade riksbankschefen Urban Bäckström att riksbanken börhålla hög beredskap för ett inträde i EMU. Ambitionen är attriksbanken skall klara ett EMU-inträde inom ett år. Detta borderimligtvis gälla även reporäntan.

Företrädare för riksbanken har i höst flera gånger upprepat attriksbanken måste börja höja reporäntan i god tid för att intetvingas ta till storsläggan när det börjar bli för sent. Kanskeser man därför en tidig men måttlig räntehöjning som ett medelatt även hålla sig någorlunda i fas med EMU-länderna. Det sommöjligen kan göra att reporäntan behöver höjas relativt kraftigtär om avtalsrörelsen spårar ur och konjunkturen dessutom görlöneglidningen större än väntat.

Den senaste veckans kronförsvagning kan också vara ett skäl förriksbanken att höja reporäntan. Riksbanken ansåg ju redantidigare att kronan var undervärderad och under den senasteveckan har den försvagats ytterligare med mellan en och tvåprocent mot det handelsvägda TCW-indexet.

Slutsatsen blir ändå att det mesta i dagsläget talar för attreporäntan höjs ganska måttligt, kanske med någon procentenhetunder det närmaste året.