Konjunkturen: Goda år trots dramatiken

Hur det blir beror förstås på hur de senaste veckornas dramatikslutar. Om kronan ligger kvar på dagens nivå eller försvagasännu mer och om räntorna fortsätter att stiga kraftigt då byggerprognoserna på helt fel förutsättningar. Men varkenKonjunkturinstitutet (KI) eller Merita Nordbanken (MNB) räknarmed det. Båda räknar med att kronan på litet sikt tvärtom stärksen del och att räntorna ligger kvar på låga nivåer. Det betyderatt man fortfarande räknar med att privat konsumtion ochinvesteringar har bra fart både i år och nästa år. Exportendämpas däremot och utrikeshandeln bidrar inte alls tilltillväxten i år och nästa år. Totalt sett räknar både KI och MNBmed att tillväxten blir omkring tre procent per år under 1998och 1999.Men finns det ingenting som talar för att räntornafortsätter att stiga och att kronan förblir svag?

Inflationen avgör

Egentligen är det bara rädsla för stigande inflation som skullekunna motivera ett sådant scenario. Och det finns en viss riskatt den svenska ekonomin går mot överhettning. Men det ärabsolut inget akut hot. Arbetslösheten är ju fortfarande myckethög och sysselsättningen har bara precis börjat öka. Medtreåriga löneavtal är risken för att lönerna ska dra ivägknappast heller överhängande. MNB menar också att anekdotiskinformation talar om överraskande låg löneglidning inomindustrin..

Bristen på arbetskraft är inte heller särskilt utbredd ännu. Åandra sidan är det ett dåligt tecken att vi, trots den högaarbetslösheten totalt sett, ändå redan lider brist påarbetskraft inom vissa områden. Ett annat dåligt tecken är attantalet kvarstående lediga platser ökar i takt med nyanmäldalediga platser. Trots att sysselsättningen bara har ökatmarginellt har det alltså redan blivit något svårare att snabbthitta en lämplig person att anställa.

Om man tittar på inflationen ser hotet om överhettning ännu meravlägset ut. Den har under lång tid hela tiden blivit mycketlägre än väntat och ligger för närvarande långt underriksbankens inflationsmål på två procent. De flesta bedömareräknar med att den ligger kvar under två procent både i år ochnästa år. Då har riksbanken dock räknat med en starkare krona.Om kronan förblir så här svag bör det så småningom dra uppinflationen något.

ÖVERHETTNINGSRISK ÄNDÅMen trots allt kan man inte helt bortse från risken föröverhettning. Ännu så länge har vi bara klarat att hållainflationen nere med hjälp av massarbetslöshet och ettunderutnyttjande av ekonomin. Extremt höga räntor ända fram till1996 och en hårdhänt sanering av statsfinanserna har hållittillväxten nere.

Det är egentligen först nu vi har kommit till en mer normalperiod med någorlunda neutral finanspolitik och till och medrelativt låga realräntor. Det mesta talar för att tillväxtenblir hygglig och att sysselsättningen fortsätter uppåt undernågra år. Men om den svenska ekonomin klarar detta utan attlöner och inflation drar sig uppåt vet vi inte ännu. När denuvarande löneavtalen löper ut har arbetslöshetenförhoppningsvis fallit en hel del samtidigt somkapacitetsutnyttjandet i hela ekonomin bör vara avsevärt högreän idag. Då kan det visa sig betydligt svårare att hållalöneökningarna i schack.

Att regeringen ser ut att bli svag och att vi dessutom kommeratt ha överskott i budgeten gör det säkert inte lättare atthålla finanspolitiken tillräckligt stram. Men risken föröverhettning ligger ändå så långt fram i tiden att den intevaraktigt bör driva upp räntenivåerna redan nu.

Finns det risk för ett mycket svagare scenario om räntornafortsätter uppåt, börsen faller och kronan försvagas? Den riskenfinns, men den är nog inte lika stor som risken för överhettningom några år. Att börsen faller minskar ju hushållensförmögenheter. Stigande räntor kan också göra hushållen litetmindre benägna att konsumera. En allmän känsla av kris kannaturligtvis också göra folk mer försiktiga. Men dit är det nogganska långt. Ännu så länge tycks inte hushållen ha tagit denfinansiella oron särskilt hårt. Enligt opinionsinstitutet Skopvar hushållen fortsatt optimistiska om de ekonomiskaframtidsutsikterna i augusti. Optimismen om Sveriges utsikterdämpades något medan förväntningarna på den egna ekonomin tilloch med blev litet ljusare än i juni.

HÅRDAST DRABBADExportindustrin är den del av ekonomin som hittills har drabbatshårdast av Asienkrisen. Det handlar långt ifrån om någondramatisk försämring, men en tydlig dämpning.

Om de internationella krishärdarna förvärras ytterligare kan detnaturligtvis försämra läget för den svenska exportindustrin. FörSveriges del bör en eventuell kraschlandning i den norskaekonomin vara det som påverkar oss mest. Norge är ju vår tredjestörsta exportmarknad och nio procent av vår export går dit.Exempelvis KI har redan räknat med något långsammare tillväxt iNorge, men KI:s prognos om en norsk tillväxt på drygt treprocent i år och nästa år förefaller alldeles för optimistisk.Handeln med Ryssland är däremot så liten att den ryska krisensdirekta effekter på handeln inte bör märkas överhuvud taget. Menom nu kronan skulle förbli svag eller försvagas ytterligarestärks ju exportindustrins konkurrenskraft. Det motverkar enförsvagning av efterfrågan från krisdrabbade länder.