Krönika: Tuttricket gör reklam effektiv

106,7 har använt det klassiska tuttricket i reklam i tunnelbana och på bussar. Uppståndelsen kulminerar när SL idag tejpar över annonserna där det står: ”Vinn snyggare tuttar, vi betalar”. Den som anmäler sig till en tävling kan vinna en bröstoperation á 30 000 kronor. SL motiverar stoppet med att annonserna är stötande. Något som jag tycker att de borde ha upptäckt innan de klistrade upp dem. Syftet med kampanjen är, enligt radiokanalen, att öka antalet tjejer som lyssnare. Och det kommer sannolikt att lyckas, trots att många ogillar kampanjen. En hel veckotidningsindustri tjänar ju pengar på tjejers utseendefixering utan att någon riktigt bryr sig längre. Men reklam gör det hela till en het potatis igen. Ämnet är så engagerande att 32 000 personer har röstat på Aftonbladet.se om det är rätt eller fel att utlysa en tävling om ”snyggare tuttar”. Cirka 16 000 personer tycker att det är okej. Kreativa marknadsförare letar ständigt efter känsloladdade ämnen att använda för att få uppmärksamhet. Bröst är så kontroversiella att det skulle kunna slå riktigt fel. Men historien visar att tuttreklam är effektiv.

Storbystade Helene Welltons byggde Lap Power som var en börssuccé i några år. Sveriges dåvarande civilminister hotade att stoppa Welltons bröst vilket gav enorm publicitet.

När brösten och Wellton försvann i reklamen, så upphörde snart hela företaget Lap Power att existera.

Anne Nicole Smith har helt klart bidragit till att bygga det urstarka varumärket Hennes&Mauritz i Europa. Inte minst i Norge där bilister rapporterades köra i diket när de tittade på reklampelare istället för på vägen.

I Sverige anmäldes reklamen till etiska rådet mot könsdiskriminerande reklam och debatten rasade. H&M fick gratisreklam värd flera miljoner kronor och klarade på något sätt sitt renommé.

Det manliga könet är än mer kontroversiellt. TCO förlamades av uppmärksamheten kring sin Kuk-kampanj i tunnelbanan för några år sedan. Det fula ordet klistrades också över i tunnelbanan.

Men TCO lyckades inte att få debatten att handla om könsdiskriminering i näringslivet, vilket var syftet. Däremot ifrågasattes vad TCO egentligen står för, vilket i och för sig var nyttigt.

Nu har TCO fallit i glömska igen och skulle behöva en ny Kuk-kampanj eller något liknande för att vakna till liv. En annan stoppad reklam som blivit extremt framgångsrik är Iprenmannen. Den förbjöds av Läkemedelsverket, som sa att en värktablett inte kan vara intelligent. Det tände medierna. Därefter fick filmen inte delta i reklambranschens finaste tävling, Guldägget. Det skapade mer debatt och mer publicitet. Ipren-kampanjen valdes nyligen till Sveriges mest effektiva. Den publicitet som förbudet medförde var sannolikt avgörande för effekten.

Mats Paulsen