”Många isflak kvar i farleden”

I vissa avseenden har vi lärdomarna och hanteringen av 1990-talskrisen att tacka för det. Hushållens konsumtionsutrymme gynnas av finanspolitisk expansion, stor räntekänslighet och ett högt uppdrivet sparande. Därtill kommer att industristrukturen bör kunna bli en fördel i den internationella återhämtningsfasen.

Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

BNP, dagkorrigerat, väntas öka med 2,8 procent 2010 och 2,7 procent 2011.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist konstaterade vid en pressträff på tisdagen att en “islossning har ägt rum, men det finns fortfarande många isflak kvar i farleden”, och det är stora globala krafter som är i rörelse.

Även om den globala återhämtningen i flera avseenden har stärkts de senaste månaderna, så blir det ingen problemfri återhämtning. När krispolitiken fyllt sin uppgift ökar oron för de stora skuldbergen som många länder, inte minst i eurozonen nu måste krympa. Oron för hur statsfinanserna ska fås på rätt köl tillräckligt snabbt och hur förändringar i den globala kreditmarknaden sak påverka tillgång och efterfrågan på kapital väntas leda till att tillväxten hämmas.

Robert Bergqvist sade att det är en “tyst ekonomisk-politisk revolution som pågår”, med Internationella valutafonden som hjärna, och som kan få mycket stor betydelse.

Även om Sverige står starkt så påverkar euroområdets problem oss eftersom vi är beroende av omvärlden.

Håkan Frisén, SEB:s prognoschef, sade att han tror på en “ketchupeffekt” för exporten framöver.

SEB är överraskade över styrkan på arbetsmarknaden och att sysselsättningen stiger trots svag tillväxt och låg produktivitet. Samtidigt vågar de inte tro på statistiken “fullt ut”. Arbetslösheten väntas toppa under andra kvartalet, men det kommer att ta tid att få ned arbetslösheten.

Oavsett valresultat i höst räknar SEB med ytterligare finanspolitiska stimulanser på 15 miljarder kronor 2011, kanske något större vid ett regeringsskifte.

En kronförstärkning och en högre produktivitetstillväxt väntas pressa ned kärninflationen mot 1 procent på ett års sikt, medan KPI-inflationen däremot stiger på grund av högre räntor.

Riksbanken väntas påbörja räntehöjningarna i juli och reporäntan väntas ligga på 1,50 procent i december 2010 och 3,00 procent i december 2011. Riksbanken väntas därmed agera före ECB och det beror bland annat på att återhämtningen i konjunkturen väntas bli tydligare i Sverige samtidigt som det underliggande inflationstrycket är något högre.

Robert Bergqvist konstaterade att Riksbanken “ropat på hjälp” flera gånger när det gäller utvecklingen på bostadsmarknaden, men inte fått gehör förrän nu. Hans bedömning är att Riksbanken kommer att införliva Finansinspektionen och att vi rör oss tillbaka mot en hårdare kreditreglering. Det behövs helt enkelt “finjustering” då räntevapnet är alltför trubbigt.

Den svenska kronan väntas starkas med konjunkturen och

kronan väntas handlas på 9:50 mot euron i december i år och 9:20 i december 2011. Mot dollarn är motsvarande prognoser 7:31 respektive 7:36. Robert Bergqvist sade att han är lite orolig för kronan eftersom det är många utländska aktörer som köpt kronor på grund av rädsla för euron.

Robert Bergqvists bedömning är att Grekland kommer att räddas på ett eller annat sätt, men han räknar med att spänningarna inom eurozonen kommer att bestå. Han tror på en lösning liknande den för Lettland där IMF finns med.