Moderatare moderater

Moderat kan översättas med måttfull och moderata samlingspartietförsöker väl mer än tidigare leva upp till detta begrepp. Nu närpartiet har blivit så stort i opinionsmätningarna går det inteatt förespråka något systemskifte. Nu är det i stället fråga omsocial skattepolitik. Sedan socialdemokraterna först svängtkraftigt åt höger har moderaterna gått åt vänster, vilket i sintur ställt till med bekymmer för de tre mittenpartierna fp, coch kd, som alla i bokstavlig mening har marginaliserats. Närmoderaterna har vuxit har det i hög grad gått ut över detilltänkta partnerna i en ny regering. Om det finns någongemensam taktik är den väl att fp och kd skall inrikta sig påatt värna om pengar till bland annat vård och omsorg, så att detborgerliga blocket som helhet blir större i väljarkåren. Chansenfinns ju faktiskt för de borgerliga att vinna nästa års val, mendet gäller då att locka över tveksamma väljare i mitten.Socialdemokraterna har kanske berett plats genom att svängatillbaka åt vänster.

Moderaterna har nu medvind, inte bara i opinionsmätningarna därman konkurrerar med socialdemokraterna om att vara största parti,utan på flera sätt också med innehållet i politiken. Som CarlBildt påpekade på partiets presskonferens i måndags, när denekonomiska motionen presenterades, ligger moderaternas politikmed skattesänkningar och strukturella reformer i linje med vadinternationella organisationer som OECD och IMF rekommenderarför Sverige.

Man kan väl tillägga att de flesta inhemska ekonomer, däriblandmånga nuvarande eller forna socialdemokrater, också hävdar attskattetrycket och den offentliga utgiftsnivån bör sänkas ochreglerna på arbetsmarknaden ändras. Nästan alla är dessutomoroliga för att minskande arbetslöshet skall ge tendenser tillstigande inflation som för tidigt tvingar riksbanken att stramaåt genom räntehöjningar, om man inte ändrar reglerna påarbetsmarknaden.

En del av innehållet i moderaternas politik är för övrigt sådantsom redan har funnits som förslag hos socialdemokraterna, menantingen dragits tillbaka, som den bortre parentesen i a-kassan,eller skjutits på framtiden, som anpassningen avkapitalskatterna till internationella förhållanden. En mycketviktig förutsättning för moderaternas framgångar är också denstora skattereformen. Eftersom marginalskatterna redan sänktskraftigt, av socialdemokraterna och folkpartiet i samarbete, kanmoderaterna nu göra sina skattesänkningar mera tilltalande fören bred allmänhet genom att i första hand rikta dem till låg-och medelinkomsttagare. Den tidigare inriktningen på sänkningarför höginkomsttagare och kapitalägare var inte lika lätt attvinna röster på.

Större delen av skattesänkningarna på 36 miljarder kronor nästaår och 83 miljarder år 2000 (i löpande priser) riktar sig tillvanliga inkomsttagare i form av sänkta egenavgifter (med 3procentenheter nästa år och 6 procentenheter år 2000), höjtgrundavdrag till 10.000 kr och ett extra grundavdrag för varjebarn. Dessutom skapas utrymme för sänkning av kommunalskattenmed en krona nästa år och två kronor 1999 genom att statenövertar utgifter från kommunerna.

Dessutom avskaffas den så kallade värnskatten. Andra sänkningargäller fastighetsskatten (från 1,7 till 1,5 procent nästa år,därefter med 0,1 procentenheter om året) och bensinskatteninklusive höjt reseavdrag. Av skattesänkningarna nästa århänförs 32 av 36 miljarder till hushållssektorn, under rubrikenEn social skattepolitik. De övriga skattesänkningarna sägs varaavsedda att öka tillväxten och inrymmer bland annat slopaddubbelbeskattning, successivt slopad förmögenhetsskatt och sänktkapitalinkomstskatt (till 28 procent 1999 och därefter 25procent). Sänkningen av kapitalskatten innebär även en minskningav avdragsrätten för låneräntor, vilket nog förklarar att manhär går extra försiktigt fram.

Skattesänkningarna för hushållen sägs vara en förutsättning förnedskärningar i socialpolitiken. Meningen är att hushållen genomlägre skatter lättare skall klara av bland annat ytterligare enkarensdag i sjukförsäkningen och bibehållen ersättningsnivå på75 procent i socialförsäkringarna, som är de störstabesparingsförslagen (se tabell).

Kritiken mot moderaternas förslag har främst varit att partietantingen vill skära kraftigt i socialpolitiken (välfärden),eller att förslagen till skattesänkningar varit ofinansierade.Den här gången har man mycket noggrant redogjort för allabesparingsförslag och borde slippa den senare kritiken, även omdet i brådskan har blivit en del missar och ibland litet rörigt.Man jämför till exempel skattesänkningar i fasta priser medutgiftsnedskärningar i nominella, vilket inbjuder till kritikeftersom de senare på detta sätt överdrivs något. Av allt attdöma finns det dock täckning för skattesänkningarna genombesparingar. Den stora skillnaden år 2000 mellan besparingar på67 miljarder kronor och skattesänkningar på 83 miljarder berorfrämst på att moderaterna då utnyttjar 15 miljarder av det extraöverskott på 20 miljarder, utöver regeringens mål, som redan ibudgetpropositionen är inräknat som överföring till hushållen.

Moderaterna har alltså i själva verket något större överskott ibudgeten än regeringen.

Hur moderaternas förslag skall få genomslag i en eventuellborgerlig regering är dock svårt att förutsäga. Det går ju inteatt regera utan stöd från småpartierna i mitten, inklusivecentern. Moderaternas idé är ju trots allt en form avsystemskifte, där syftet är att genom skatte- ochbidragssänkningar uppmuntra arbete och sparande för att på siktöka tillväxten i svensk ekonomi. När det gällerskattesänkningarnas storlek det första året ligger fp och kd mednästan 30 miljarder kronor ganska nära moderaterna.

Besparingar

Moderaternas besparingar jämfört med budgetpropositionen

Miljarder kr, löpande priser 1998 2000Parti- och presstöd 0,4 0,6Organisationsstöd 0,4 0,4Bistånd 0,8 2,6Invandring 0,5 0,5Lägre ersättning,karensdag 11,1 10,9Tandvårdsförsäkring 0,3 0,3Läkemedel 4,1 4,8Trafikförsäkring 4 4A-kassan, avgift 2,4 10Arbetsskadeförsäkring 0 2Förtidspensioner 2 6,1Företagsstöd, Ams 3,8 5Energipolitik 1,7 3,8Trafikpolitik 1,3 1,8Extraordinär utbildning 1 2,8Bidrag till kommuner 0 7,6Övrigt 1,6 4Totalt 35,4 67,2