Räntekvoten kan bli högre än under 1990-talskrisen

Riksbanken kommer sannolikt att börja höja styrräntan hösten 2010, efter att det fasträntelån om 100 miljarder kronor som Riksbanken erbjöd marknaden i juli löpt ut. Räntehöjningarna kommer dock troligen i en långsammare takt än Riksbanken själva flaggat för, och betydligt långsammare än vad marknaden för närvarande har prisat in.

Det sade SBAB:s chefekonom Tomas Pousette i samband med presentationen av SBAB:s nya konjunkturprognos på tisdagen.

– Vi tror att räntemarknaden har fel i sin uppfattning (om kommande räntehöjningar), och vi tror också att Riksbanken ligger lite fel, sade han.

SBAB:s bedömning om långsamma räntehöjningar baseras i första hand på återhämtningen i konjunkturen i Sverige och internationellt blir långsam samt att omfattande lediga resurser kommer att leda till att pris- och löneökningstakten kommer att vara låg.

Enligt SBAB:s prognos når Riksbankens styrränta 0,75 procent i slutet av 2010, vilket är något över Riksbankens egen prognos. I slutet av 2011 bedömer dock SBAB att styrräntan endast har nått upp till 1,75 procent, 0,65 procentenheter lägre än Riksbankens egen prognos.

En viktig faktor bakom bedömningen om långsamma räntehöjningar är att SBAB väntar att det svaga läget på arbetsmarknaden kommer att leda till en mycket låg löneökningstakt de kommande åren, under 2 procent. Givet prognoser om att produktivitetstillväxten blir högre än löneökningstakten de kommande åren blir kostnadstrycket lågt och SBAB bedömer att det leder till att den underliggande inflationen inte blir högre än 1 procent ens i slutet av prognosperioden.

SBAB-ekonomerna ser dock en viss risk för att de ”extremt låga” räntorna kan leda till att hushållens skuldsättning blir för hög, vilket skulle innebära att ränteutgifterna ”tar en större andel av disponibelinkomsterna än vad hushållen önskar när ränteläget blir mer normalt”.

Hushållens skuldkvot, skulder i förhållande till disponibelinkomsten, steg till 150 procent 2008 – betydligt högre än i slutet av 1980-talet då den toppade på 130 procent. Enligt SBAB:s bedömning är det troligt att skuldkvoten, även med en dämpad skuldökningstakt, stiger till 170 procent år 2011.

Räntekvoten, räntekostnader efter skatt i förhållande till disponibel inkomst, ligger dock på en betydligt lägre nivå nu än i slutet av 1980-talet, och enligt SBAB:s prognos gör den även det 2011 trots högre räntor, högre skuldkvot och svag inkomstökning.

Men med ett antagande om att hushållens skulder efter 2011 ökar i samma takt som den disponibla inkomsten kommer skuldkvoten stabiliseras på 170 procent, och med antagande om en mer normal ränta kommer räntekvoten då stiga från de 3-3,5 procent som förutses för prognosperioden till ett intervall på 5,4-7,2 procent.

– I ett mer normalt ränteläge kommer således ränteutgifternas andel av hushållens disponibla inkomster vara 2-4 procentenheter högre än under perioden 2009-2011. Den hittills högsta räntekvoten på 6,4 procent 1990-91 kan mycket väl komma att överträffas, skriver SBAB-ekonomerna i prognosen.

Frågan blir då om hushållen kommer att acceptera att boendeutgiftens andel av den disponibla inkomsten ökar på bekostnad av annan konsumtion. Om inte måste skuldkvoten reduceras, vilket kan ske snabbt genom att skulderna minskas eller långsammare genom att inkomsterna ökar mer än skulderna.

Att minska räntekvoten med 1 procentenhet, till intervallet 4,4-6,2 procent, i ett läge med mer normala räntor innebär att skuldkvoten måste minskas från 170 procent till 140 procent. Enligt SBAB:s beräkningar kan det exempelvis ske genom att skulderna ökar 2 procentenheter långsammare än disponibelinkomsterna, det tar dock lång tid – sju till tio år.

Enligt SBAB:s prognos fortsätter vårens och sommarens uppgång i bostadspriserna under hösten, men i långsammare takt än under våren. Därefter väntas utvecklingen plana ut och SBAB förutser i princip stabila priser under 2010 och 2011.

SBAB-ekonomen Tor Borg konstaterade att hushållsinkomsternas utveckling är den viktigaste faktorn för bostadspriserna, och den dämpade utveckling som förutses de kommande åren väntas hålla tillbaka prisutvecklingen. Mot detta står det mycket låga ränteläget, ett lågt byggande och svagt utbud av bostäder.

Enligt Tor Borg tyder den snabba återhämtningen för bostadspriserna, efter vinterns nedgång, på att ränteutvecklingen har fått en större betydelse för bostadsprisernas utveckling, vilket kan kopplas till att en allt högre andel bolån tas till rörlig boränta.

Tor Borg konstaterade samtidigt att deras prognos om i princip stabila bostadspriser kan förefalla odramatisk, men han påminde om att det kommer efter en lång period med prisökningar på mer än 10 procent årligen, och många bostadsägare har ingen vana av stabila bostadspriser.