RB: Boprisutvecklingen ohållbar

Framöver väntas dock bostadspriserna öka i en långsammare takt.

Det skriver Riksbanken i årets tredje penningpolitiska rapport som presenterades på torsdagen.

Riksbanken noterar att småhuspriserna har ökat snabbt sedan mitten av 1990-talet och menar att det är svårt att säga exakt vilken ökningstakt som är långsiktigt hållbar.

“Men Riksbankens bedömning är att den genomsnittliga prisökningen på cirka 8 procent per år sedan 1996 inte är långsiktigt hållbar”, skriver Riksbanken.

Enligt banken är den främsta anledningen till den starka prisökningen är att efterfrågan på bostäder varit mycket hög, beroende på stora inkomstökningar men också på att hushållen har ökat sin upplåning i hög takt.

Riksbanken noterar att bostadspriser och hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan har fördubblats sedan 1996, vilket sannolikt främst förklaras av att kreditmarknaderna förändrades under denna period och att bankerna blev mindre restriktiva i sin bostadsutlåning.

“En mekanism som eventuellt förstärkt efterfrågan på bostäder är att svenska hushåll kan ha bildat sig orealistiska förväntningar om framtida ökningar i bostadspriser”, skriver Riksbanken och tillägger att det inte är ormligt att detta skett givet de kraftigt och oavbrutet stigande bostadspriserna under åren 1996-2007

Riksbanken noterar även att utbudet av bostäder har varit mycket lågt och att penningpolitiken kan ha bidragit till den ovanligt höga bostadsefterfrågan eftersom räntorna har varit låga under den aktuella perioden.

När det gäller utvecklingen för bostadspriserna framöver är det alltså en hel del som talar för att bostadspriserna ligger över sin långsiktiga trend för närvarande, och detta “kommer att verka dämpande på bostadsprisutvecklingen framöver”.

Tre faktorer talar för lägre prisökningar. Dels att hushållen skulle komma att lägga en lägre andel av inkomsten på bostäder, mer i linje med historiskt beteende, och dels den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden liksom ett ökat bostadsbyggande som ökar utbudet

Riksbanken menar att det sammantaget finns argument för att bostadspriserna kommer att öka i ungefär samma takt som konsumentpriserna (mätt som KPIF) under de närmaste åren, och de reala bostadspriserna alltså kommer att vara oförändrade.

Riksbanken skriver vidare att snabbt stigande huspriser under en lång period skulle kunna tyda på orimliga förväntningar om låga räntor i framtiden.

“Stigande räntor skulle då kunna leda till abrupta fall i huspriserna längre fram, vilket kan få negativa realekonomiska konsekvenser”, skriver Riksbanken och tillägger att penningpolitiken dock endast är ett av flera verktyg som skulle kunna användas i ett scenario där kreditexpansionen och huspriserna bedöms öka på ett ohållbart sätt.

“Penningpolitiken har inget speciellt mål för bostadspriserna utan ser till hela den ekonomiska utvecklingen”, skriver Riksbanken och tillägger att räntan dessutom är ett för trubbigt verktyg för att finjustera bostadspriser.

Riksbanken skriver att det är viktigt att myndigheter med tillsynsansvar såväl som bankerna själva försäkrar sig om att utlåningen är långsiktigt hållbar samtidigt som även finanspolitiken kan bidra till en mer stabil utveckling på bostadsmarknaden genom förändringar av till exempel fastighetsskatt, stämpelskatt och möjligheter till ränteavdrag.

“Det är viktigt att alla aktörer som påverkar bostadsmarknaden tar ansvar för att utvecklingen blir långsiktigt hållbar”, skriver Riksbanken.

nullnullnullnull