Rensa i portföljen!

Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete, sägs det. Städning är sällan roligt, men inte mindre nödvändigt för det. Ju längre man sopar skräpet under mattan och låtsas att det försvinner av sig själv, desto jobbigare blir det sedan. När det gäller premiepensionspengarna dröjer det kanske 30 år till dess effekten av slöheten blir märkbar.

4,4 miljoner fondsparare placerade sin premiepension i fonder i höstas. 92 procent valde aktiefonder, vilket innebär att det inte har blivit någon smakstart för valfrihetsreformen på pensionsområdet. Marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet hade enligt premiepensionsmyndigheten (PPM) sjunkit med 20 procent för aktiefonderna, 11 procent för blandfonderna, 15 procent för generationsfonderna, men stigit tre procent för räntefonder. De så kallade icke-väljarna, vars kapital förvaltas av premiesparfonden, hade förlorat 13 procent.

Under april har de yrkesverksammas pensionsrätter för 1999, för en höginkomsttagare cirka 7.000 kronor, fyllts på de fonder som valts hittills, och i maj får förstagångsväljarna, främst ungdomar och förtidspensionärer, möjligheter att välja fonder till betydligt attraktivare andelskurser än i höstas när värdena var uppblåsta.

Ingen tradingprodukt

Fonder är till sin natur en långsiktig sparform och ingen tradingprodukt och ska därför inte utvärderas seriöst på kortare sikt än två år. Ändå är det rimligt att varje sparare ser över de grundläggande förutsättningarna för den egna placeringsfilosofin. Den som anser att de långsiktiga förutsättningarna har ändrats eller upptäcker att risksammansättningen är fel vad gäller den egna framtida privatekonomiska tryggheten – inkluderat exempelvis avtalspension och annat sparande – ska absolut göra smärre justeringar för att undvika att hamna rejält snett.

Med det är viktigt att betona att det knappast lönar sig att vara hyperaktiv och ägna sig åt täta byten. Mervärdet av att byta ofta går att ifrågasätta.

Korrigeringar i marknaden får vi leva med, tajming är svårt och många byten ger sällan det mervärde som eftersträvas. Om alla sparare skulle stuva om i sina portföljer titt som tätt skulle det höja de totala transaktionskostnaderna för hela spararkollektivet.

Grus i maskineriet

Om man tittar på det halvår som gått sedan premiepensionsstarten har ju en hel del grus kastats in i det tidigare så väloljade fondmaskineriet, som i Sverige skapat ett antal miljonärer under två decennier. Maskineriet går trögt på grund av nedgången i den amerikanska konjunkturen. Landningen efter den långa högkonjunkturen blev inte mjuk, utan hård, och det kan mycket väl dröja några år innan företagens vinster ökar igen.

Det fina i kråksången är dock att detta inte behöver drabba spararna framöver.

Steget före

Aktiemarknaden tenderar alltid att ligga steget före och diskontera framtida värdeförändringar. Efter börsraset är värderingarna i många länder och branscher betydligt måttligare än i höstas. Inflationen är stabil och den amerikanska räntan har sjunkit kraftigt.

Orosmolnen är fortfarande många. Den amerikanske centralbankschefen har med sina räntesänkningar visat sin oro för USA-konjunkturen. Telekomindustrin är i gungning och börsläget är alltjämt osäkert, vilket kan skapa en fortsatt nedgång. Men hoppet börjar spira och inom de närmaste månaderna lär aktiemarknaden bottna, om den inte redan gjort det.

Vad betyder det för Affärsvärldens råd till pensionsspararna?

I samband med Affärsvärldens stora premiepensionsspecial (nr 40/2000) lanserade vi 15 intressanta aktiefonder med olika risk. “Observera att de tre grupperna inte ska ses som tre portföljförslag utan som en riskklassificiering”, skrev vi. Det är också anledningen till att Affärsvärlden tar några soptag framför egen dörr, eftersom vi underskattat vissa problem.

Lågprisportföljen

Portföljerna har klarat sig bra vid en jämförelse med index. Portföljerna sjönk i genomsnitt med 11,5 procent, vilket är fyra procentenheter bättre än världsindex.

Lågriskportföljens marknadvärde lär i princip vara oförändrat, vilket får anses som väl godkänt då världsindex har backat med 15,5 procent sedan oktober. Det är en portfölj som förhoppningsvis kommer att ha en god absolut avkastning även framöver. Vänder aktiemarknaden upp ordentligt så kommer den portföljen inte att hänga med, men risken är ju också låg. Det finns ingen anledning att ändra något i den portföljen. De fem fonderna har alla låga avgifter, vilket förbättrar avkastningen på sikt. Två blandfonder i kombination med tre räntefonder är en fullt acceptabel portfölj för en sparare som är rädd om sina pengar.

Medelriskportföljen är däremot en besvikelse så här långt. Sammansättningen kändes självklar i oktober. Vi valde två globalfonder, en Europafond, en amerikansk indexfond och en branschfond. Några av förvaltarna hade god historisk avkastning och SPP Index USA tillhörde de billigaste fonderna. Fokuseringen på tillväxtaktier blev dock för stor. Carnegie Worldwide hade för stor vikt mot IT – sektorn, vilket också kan sägas om de båda Nordeafonderna. Lannebo Vision är en renodlad internetfond och Affärsvärlden, i gott sällskap med andra marknadsbedömare, underskattade hur kraftig nedgången skulle bli för sektorn. Därför väljer vi att plocka bort Nordbanken Tillväxtmarknad och ersätta fonden med Skandia Världen, som har en betydligt försiktigare strategi och blir en bra grund i portföljen.

Om aktiemarknaden nu vänder uppåt så brukar tillväxtaktierna ofta leda uppgången, varför många kanske har lust att protestera när vi väljer att byta ut två fonder på “bottennivån”. Men pensionssparande är som sagt långsiktigt och i ett långsiktigt sparande bör man inte ha så stor andel riskabla tillväxtaktier.

Tror på Europa

Kim Hansson på Nordeas Europafond får förnyat förtroende, eftersom vi tror starkt på Europa. Den förväntade uppgången har kommit av sig, men Europa är fortfarande den marknad som har god tillväxtpotential, bland annat till följd av avregleringar. Konjunkturnedgången lär inte bli lika djup som den amerikanska. Skattesänkningar i de flesta länderna kommer att gynna konsumtionen. Inflödet till den europeiska fondmarknaden väntas öka lavinartat till följd av att länder i Europa tar itu med sina pensionssystem för att möta den försörjningsbörda som väntar, med fler långlivade äldre och låga födelsetal. I Tyskland är processen långt gången och en politisk uppgörelse är inom räckhåll. Där, liksom på andra håll, väntas allmänhetens aktiesparande öka i takt med att individerna tar ett större eget ansvar för sin ålderdom och inte förlitar sig på kollektiva system.

I en bred aktieportfölj är det motiverat att välja en USA-fond, även om globalfonderna per automatik placerar kapital i USA. Därför behåller vi SPP Index USA. Effektiviteten på den amerikanska aktiemarknaden är i ett internationellt perspektiv god, och förutsättningarna för att aktiva förvaltare ska slå index är därmed mindre, varför det är motiverat med en indexfond till låg avgift.

Även Lannebo Vision får nytt förtroende. Det kommer att dröja många år till tekniksektorn når sina forna höjder. Men, den sektorn har framtiden för sig. I Mikael Näslund, som just nu lever lite på gamla meriter från sin tid som ansvarig för Roburs Contura, den populäraste fonden i premiepensionsvalet till följd av att ha varit bäst i klassen under 1990-talet, ser vi som rätt man att krydda en väldiversifierad portfölj.

Japaner, japaner, japaner

Frågan är om Japan någonsin tar sig ur sin kris. Just nu ser det mörkt ut, men Affärsvärlden står fast vid slutsatsen att potentialen är enorm for de japanska företagen när de, förr eller senare, tvingas ta itu med sina strukturproblem. Både Japan och de så kallade tillväxtmarknaderna (Asien, Latinamerika och Östeuropa) har en självklar plats i en högriskportfölj och kan användas som bra kryddor i väldiversifierade portföljer. Tillväxten i dessa regioner kommer att vara hög de närmaste åren. Tyskland är värt att chansa på, enligt resonemanget ovan om Europa. Carnegie Medical kan dessutom stå emot väl vid fortsatta nedgångar, eftersom läkemedel är en bransch som brukar hålla emot när börsen faller även om denna regel har varit en sanning med modifikation under de senaste sex månaderna. En del av fonden är investerad i bioteknik, ett segment som kan stiga kraftigt vid en börsuppgång. Den fonden balanserar så att säga sig själv.

Stjärnförvaltare

Lannebo Småbolag, också den förvaltad av en av Lannebos stjärnförvaltare, Peter Rönström, består av en mix av tillväxtbolag och lågt värderade medelstora svenska verkstadsbolag. De senare har fått en renässans på Stockholmsbörsen.

Värt att notera är att vår högriskportfölj faktiskt slog index, trots att aktiemarknaden föll ordentligt. Högriskplaceringar går ju oftast mycket sämre vid nedgångar, men Affärsvärldens portfölj har klarat sig bra så här långt.

Men, som sagt, för många återstår decennier till pensionen.