Risk för sjukhussjuka
Vårens stora trend på börsen har knappast undgått någon. Den handlar om att dela ut överskottet till aktieägarna. Då borde det privata sjukhusföretaget Capio ligga bra till efter fjolårets rekordvinst på 805 miljoner kronor.
Men icke. Ett mer politiskt inkorrekt beteende än att dela ut vinster från privat sjukvård är svårt att finna just nu. Ett lagförslag som på sikt väntas förbjuda akutsjukhus som drivs i vinstsyfte är på gång och ska, enligt planerna, träda i kraft från halvårsskiftet.
– Det är inte därför vi inte delar ut. Vi behöver pengarna för att växa i Europa, kommenterar Capiochefen Per Båtelson.
Capioledningen tycks redan ha lagt ned vapnen i striden om de två sjukhusen i Sverige, Lundby i Göteborg och S:t Göran i Stockholm. Rörelsevinsten som går förlorad om, eller snarare när, bolaget efter en övergångsperiod tvingas lämna tillbaka sjukhusen är inte större än 30 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar ungefär fem procent av bolagets resultat.
Ledningens intresse just nu är riktat åt ett helt annat håll, nämligen mot Spanien, Tyskland och Italien.
I Spanien har Capio redan fått fart på sina expansionsplaner och ledningen talar gärna om att företaget ska fortsätta på den inslagna vägen med nya köp på andra håll i Europa.
– Visst vill vi gå in Tyskland och Italien också. Särskilt i Tyskland. Hittills har vi klarat ett nytt land vartannat år. Det var England år 2000, Frankrike 2003 och Spanien i år. Det behöver inte ta två år till nästa gång, säger vd Per Båtelson.
Sätter press på finanserna
En expansiv plan med andra ord som kan komma att anstränga bolagets finanser. Båtelson berättar gärna att bolaget finns på börsen bland annat för att kunna begära in pengar i en nyemission. Samtidigt är han noga med att påpeka att det inte är något som är aktuellt just nu.
– Vi har ju inte hedrat våra aktieägare från förra nyemissionen (2001) på 1,3 miljarder kronor. De har ännu inte fått någon utdelning, säger Båtelson. Därmed är det på sin plats att studera tidigare köp och löften från Capio. Men först det spanska förvärvet.
Nu i dagarna väntas definitivt besked om att köpet av Grupo Sanitario IDC går igenom.
Förvärvssumman, inklusive skulder, ligger på 449 miljoner euro (4 miljarder kronor) vilket kan jämföras med det spanska bolagets årliga försäljning på 300 miljoner euro. Det låter dyrt, men är inte mycket värre än Capios egen relation mellan företagsvärde och försäljning. Det spanska företaget har dessutom högre lönsamhet, 12 procent, än Capio som helhet (5 procent) och har goda tillväxtmöjligheter.
Det franska köpet: Capios inträde på den franska arenan är egentligen en sammanslagning av flera olika köp. Det största, en affär från hösten 2003, var när Capio köpte krissjukhuset Clinique des Cèdres i Toulouse för mindre än en tiondel av omsättningen som år 2002 uppgick till 450 miljoner kronor.
Samtidigt lovade Capio att genomföra investeringar på 200 miljoner kronor och att rycka upp sjukhuset. Det tycks Capio ha lyckats med. Sjukhuset sägs ha utvecklats starkt och nu aviseras nya investeringar på ytterligare 200 miljoner kronor under de kommande tre åren.
Frankrikesatsningen som helhet växer måttligt organiskt, men med hjälp av en rad nya uppköp ökade försäljningen i fjol med 30 procent till 1,9 miljarder kronor. Rörelsemarginalen ökar också, från 4 till 6 procent.
De brittiska köpen: Det brittiska relativt dyra köpet av Community Hospital Group för 3,4 miljarder kronor våren 2001 blev inledningen till en kraftfull expansion i England.
Ledningen har tvingats acceptera korttidsavtal med ansvariga sjukvårdsmyndigheter vilket har gjort verksamheten svårplanerad, och priserna har pressats.
Tror på Storbritannien
Storbritannien har inte riktigt levt upp till förväntningarna men är samtidigt den marknad som Capio har störst framtida förväntningar på. Här ökade omsättningen i fjol med 14 procent till tre miljarder kronor samtidigt som rörelse- marginalen backade, från sju till fem procent.
Gemensamt för de olika länderna är att Capio i allt väsentligt får sina inkomster från den offentliga sektorn eller från försäkringsbolag som båda har intresse av att pressa priserna på sjukvård. Det görs också, i allt högre grad, och att tro att Capio skulle kunna nå en marginal högre än säg fem procent uthålligt under längre tid är knappast troligt.
I det offentliga upphandlingssystemet, det kan gälla allt från bussbolag till sjukvård, finns också inbyggt en prispress i och med att avtalen läggs ut på entreprenad och sedan hela tiden ska förnyas.
Men när sedan Capio har fått jobbet som leverantör av sjukhustjänster kommer bolaget i sin tur att attackeras av nya vårdföretag. Det saknas inte utmanare och kompetens, inte minst från Nordamerika, där företag vill dra nytta av den alltmer privatiserade offentligfinansierade sjukvården i Europa:
– Det är klart att förädlingsgraden i våra tjänster är begränsad. Enda sättet att vinna andra och tredje offertrundan är att vi ligger steget före i effektivitetsutvecklingen, säger Per Båtelson.
_______________
AKTIEN
En småtting inom vården
När Capio knoppades av på börsen för snart fem år sedan hade Affärsvärlden en huvudinvändning. Bolaget jobbar förvisso på en enorm tillväxtmarknad, levererar bra sjukvård billigare än offentliga sjukhus, men lever i hög grad på skattemedel. Därmed är vinstförutsättningarna begränsade, något som märks inte minst i den svenska politiska debatten.
Fem år senare och efter en kursuppgång på 70 procent gäller argumentet fortfarande. Myndigheterna som upphandlar sjukvård är tuffare och kräver lägre priser.
Erfarenheter från ett land är också svåra att ta till andra. Det spanska nytillskottet kommer in i koncernen med marginaler på höga 12 procent. Men om ledningen tror att det ska gå att sprida till andra delar av koncernen är det en process som tar många år. Risken är att utvecklingen går åt andra hållet.
En uppenbar risk är att uppköpsturnéerna gör det för spretigt. Bolaget ser sig som störst i Europa men redan nu är verksamheten utspridd i ett halvdussin länder. I vart och ett av dessa länder är Capio väldigt litet. Betänk att Karolinska sjukhuset i Solna har större omsättning än hela företaget.
Ledningen kan frestas att utnyttja rekordnoteringarna till en nyemission. Mindre aktieägare bör utnyttja dem till att
sälja aktien. Vid 80 kronor (p/e 13,6) kan det vara dags att köpa tillbaka.
___________________
Vd Per Båtelson om…
…hur mycket lagförslaget om att förbjuda vinstdrivande akutsjukvård kostar.
– Det handlar om missad försäljning på 600 miljoner kronor, varav 5 procent rörelsemarginal för de två sjukhusen Lundby och S:t Göran. Samtidigt förlorar landstingen också. I Göteborg är kostnadsdifferensen mot landstingets vård 25 procent, i Stockholm är skillnaden 12-13 procent.
…existensen av en plan B, d.v.s. att driva sjukhusen utan vinst.
– Nej det är plan A som gäller. Vi lämnar tillbaka sjukhusen om vi inte får driva dem som vi vill.
? ifall Capio kan lämna svensk sjukvård i övrigt.
– Nej, vi kommer att försvara det vi har. Vi har ju väldigt bra verksamhet i övrigt. Vi har en fin dignostikverksamhet, en bra geriatrikverksamhet i Stockholm och psykiatri. Det är mycket vi inte vill lämna.
…vad det dyra köpet i Spanien betyder för Capios stabilitet.
– Vi kommer tillfälligtvis att ligga över idealmålet vad gäller skuldsättningsgrad. Samtidigt är vi optimistiska och räknar med att tillväxt i det spanska bolaget och övriga Capio levererar in kraftigt positiva kassaflöden.
…huruvida priserna är lägre när det kommer till andra eller tredje upphandlingsomgångerna.
– Både och. Tidigare upphandlade man bara till exempel en operation. Nu försöker vi få huvudmännen att lägga ut hela vårdkedjan på upphandling. Först utredning, sedan operation och så uppföljning.
…att upphandla hela vårdkedjor.
– Det går i England. Och så vill vi ju att det ska finnas en prispress, för med ökade volymer ska vi kunna erbjuda en bättre produktivitet.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.