Så ska USA stoppa fifflarna

Lagpaketet, som beskrivs som de tuffaste nyheterna sedan depressionen, ska göra det svårare för företagsledningarna och deras revisorer att föra investerarna bakom ljuset.

Och man går en bra bit längre än president Bush, som för en tid sedan lade fram ett i mångas ögon lamt tiopunktersprogram som nästan helt undvek revisorernas ansvar.

Bland annat skapas ett nytt organ som ska övervaka revisorerna i börsnoterade bolag. Revisionsfirmorna ska också hindras från att ta konsultuppdrag i bolag som de reviderar (för att de ska få det krävs ett godkännande från en oberoende styrelsekommitté).

Det nya redovisningsrådet ska lyda direkt under finansinspektionen, SEC, som kommer att sätta redovisningsreglerna och genomföra gryningsräder för att undersöka revisionsfirmorna. Den som bryter mot lagen kan se fram emot höga böter och att aldrig mer få revidera börsbolag.

Det är något annat än dagens amerikanska redovisningsråd som mest är att betrakta som en tandlös knähund. Det är i stort sett en branschförening, finansierad av sina medlemmar. När man tidigare försökte införa tuffare regler för de amerikanska revisorerna hotade dessa helt sonika att dra in bidragen. Så det fick förbli vid det gamla.

Revisorerna måste också spara alla sina anteckningar och arbetsmaterial från revisioner av börsnoterade företag under fem år. Gör man inte det riskerar man fängelse i fem år.

Lagförslagen är ett hårt slag för den amerikanska redovisningsindustrin som länge framgångsrikt kämpat mot ökad reglering. Men mot den senaste tidens skandaler verkar inte ens några av de tjockaste plånböckerna i lobby-Washington hjälpa.

SEC ska också öka granskningen av storföretagen. Idag granskas bara en liten del av alla de rapporter som strömmar in. Förutom en mer omfattande granskning ska också direktörerna garantera att informationen är rättvisande.

Företagsledningar som medvetet ger felaktig information kan åka in på så mycket som 20 år, vilket likställer manschettbrott med vanliga rån. De kan dock bara hållas ansvariga om de medvetet har misslett investerarna, vilket ju är rätt svårbevisat, och det var en nedtoning från senatens förslag om att man kunde åka dit även på att vara slarvig eller oansvarig.

Därtill ska aktieägarna få längre tid på sig – fem år istället för dagens tre – att upptäcka och stämma företag som agerar missledande.

De som anmäler brottsligt beteende hos företagen får ett utökat skydd mot företagens hämnd. Och för företagen på Wall Street innebär förslagen att man inte får bestraffa analytiker som kritiserar företagets kunder.

Det inrättas därtill en fond från vilken investerare som utsatts för bedrägeri ska kunna få ersättning. Inte heller får företagen i framtiden ge stora lån till sina direktörer – ett beteende som annars varit vitt utbrett. Och de som försöker gömma missdåd bakom en konkurs ska inte komma undan.

Nu ser alla fram emot mitten av augusti. Det är nämligen då börsdirektörerna ska ha inkommit med sina sanningsförsäkringar om bolagens resultat. Direktörer som upptäcks ha ljugit om siffrorna vid senare kontroller sätts bakom lås och bom. Till dess lär det därför fortsätta att strömma in revideringar av bolagens resultat i snabb takt.

För en gångs skull är både republikaner och demokrater rörande eniga om förslagen. Fattas bara annat. I november är det val till kongressen och den som i allmänhetens ögon håller skandaldirektörerna om ryggen lär åka ut så det visslar om det.

Republikanerna, som ju är traditionellt lierade med storföretagen, har redan sett sina opinionssiffror svikta efter att tidigare varit motståndare till flera av de förslag som nu verkar vara på väg igenom i racerfart. Men de har inte varit sämre än att de har kunnat ändra sig.

Prognosen är därför att båda kamrarna kommer att rösta för förslagen inom de närmaste dagarna. President Bush har också signalerat att han kommer att skriva under de genomröstade förslagen, vilket gör dem till lag.

“Traditionellt har våra marknader varit de mest rättvisa, mest effektiva och mest transparenta i världen. Vi ska se till att de åter gör skäl för det ryktet,” säger den demokratiske senatorn Paul Sarbanes, som är den som drivit fram de nya förslagen, till Washington Post.

Frågan är nu vad det hela innebär i praktiken.

Från Vita Huset kom besked om att president Bush framöver ska lägga lika mycket energi på ekonomiska frågor som på säkerhetsfrågor.

Aktiemarknaden jublade däremot och Dow Jones index steg med 6,3 procent efter att ha fallit fyra dagar i rad. Det var den största uppgången på en dag sedan 1987.

Johan.Jorgensen@ekonomi24.se