SEB: Riksbanken tvingas backa

Global ekonomi präglas av påtagligt dyster räntemarknad och ökad osäkerhet från handel och geopolitik. En utdragen svacka i industrin och upptrappat handelskrig får global tillväxt att växla ned. Sveriges ekonomi växlar också in på en lugnare tillväxtfas trots stimulanser och Riksbanken tvingas backa från höjningsplanerna.

Det skriver SEB i den konjunkturprognos som presenterades på tisdagen.

Enligt SEB:s prognos väntas Sveriges BNP öka 1,5 procent i år och 1,3 procent under 2020. I föregående prognos, i maj, väntades BNP öka med 1,6 procent i år och 1,7 procent 2020.

SEB noterar att finansiella marknader har präglats av stor dramatik på senare tid, inte minst den radikala omprisningen på obligationsmarknaden, men utvecklingen i den reala ekonomin har varit betydligt mindre dramatisk.

Industrikonjunkturen har fortsatt att försvagas och den globala handeln har stagnerat, men inhemsk ekonomi har stått emot bra i de flesta länderna. Den globala tillväxtprognosen dras ändå ned något till 3,2 procent 2020, med svagare tillväxtmarknader och utveckling i euroområdet.

Huvudscenariot är ändå att en tydlig recession kan undvikas. Att Fed väntas lägga om strategin och följa upp julisänkningen med ytterligare tre ”försäkringssänkningar” det närmaste året minskar risken för att policymisstag ska driva fram en recession. Lågt inflationstryck ger centralbanker manöverutrymme att fortsätta att stötta ekonomin, och ECB antas sänka räntan och återstarta tillgångsköpen.

Nedåtriskerna är ändå större nu än tidigare. Handelskriget mellan USA och Kina fortsätter att trappas upp vilket ökar risken för mer bestående negativa tillväxteffekter. Traumatisk brexitprocess samt olika geopolitiska krishärdar förstärker också nedåtriskerna.

Den svenska ekonomin är på väg in i en långsammare tillväxtfas. Industrin håller emot med stöd av en svag krona men exporten mattas ändå av, och trots hyfsad köpkraftsutveckling förblir hushållen försiktiga.

Arbetslösheten väntas stiga från 6,3 procent första halvåret i år till 7 procent i slutet av 2020. Kommande avtalsrörelse äger därmed rum i en miljö med fallande resursutnyttjande. Något högre inflationsförväntningar och stigande internationella löner talar ändå för avtalsnivåerna växlar upp något och SEB räknar med 3-åriga avtal med löneökningar på 2,5-2,6 procent per år. Totalt väntas timlönerna öka 3,1 procent år 2021.

Fortsatt dämpad löneglidning och låga internationella priser gör att inflationen hamnar under målet hela prognosperioden. Lägre bidrag från energipriser förklarar nedväxlingen i närtid, men 2020 dämpas även den underliggande inflation då effekterna från de senaste årens kronförsvagning ebbar ut.

Räntehöjningarna läggs därmed på is.

”Svag konjunktur, låg inflation och än mer expansiv politik från ECB och Fed gör att Riksbankens avstår från planerade räntehöjningar”, skriver SEB.

Marknadens prissättning indikerar att huvudfrågan snarare är om räntan kommer att sänkas eller ej. SEB:s bedömning är dock att det krävs en mer dramatisk nedgång i konjunkturen för att direktionen ska sänka och styrräntan väntas därför ligga oförändrad under ganska lång tid. Först under senare delen av 2021 höjs reporäntan till noll.

Att Riksbanken nu väntas revidera ned sin räntebana rejält och inte leverera någon räntehöjning förrän andra halvåret 2021 sätter ytterligare press på kronan.

”En osäker omvärldsmiljö med risk för en förvärrad handelskonflikt är heller inte kronpositivt och vi tror att EUR/SEK går mot 11:00 mot slutet av 2019”, skriver SEB.

Att kronan är undervärderad talar dock för en vissförstärkning på lite längre sikt. Mycket tyder dock på att kronans jämviktskurs försvagats det senaste decenniet och nu inte ligger speciellt mycket under 10:00 mot euron. Det gör att SEB förutspår en modest appreciering där EUR/SEK står i 10:00 vid slutet av 2021.