Sommar, sol och spruckna löften

Förr var ekonomijournalistens största problem att få ut information från börsbolagen. Nu för tiden snackar företagens högdjur hur mycket som helst.

Sommarens trend på börsen har varit spruckna löften. En lång rad börshövdingar har lanserat påståenden om att de kommer att genomföra någon form av storaffär. Och sedan har ingenting hänt.

I januari berättade telekombolaget Millicom att de fått flera förfrågningar från spekulanter som ville köpa bolaget. “Jag tror att processen är klar inom några månader”, sa vd:n Mark Beuls till DN. Kursen steg med 30 procent på en dag. Därefter har ingenting hänt. Bortsett från ett antal uppgifter om köpare som har dragit sig ur.

Kort därefter läckte det ut att Tele 2, den andra teleoperatören inom Stenbecksfären, gett en bank i uppdrag att undersöka möjligheterna att göra en uppdelning av sfären. Frånvaron av dementier från bolaget tolkades som att uppgifterna stämde. Därefter har heller ingenting hänt.

Gruvbolaget Atlas Copcos vd Gunnar Brock har lika länge gafflat om att bolaget ska sälja sin uthyrningsverksamhet, utan att någonting har hänt. Ledningen i investmentbolaget Novestra, med den fascinerande Theodor Dalenson i spetsen, har ända sedan i början av 2005 sagt att de ska sälja sina onoterade innehav, utan att någonting har hänt. Och så i torsdags meddelade Securitas-vd:n Thomas Berglund att den tidigare utannonserade försäljningen av kassahanteringen Loomis till ett riskkapitalbolag har begravts. Loomis ska nu, återigen, sättas på börsen. Fast senare.

I nästan samtliga fall har aktiemarknaden först handlat upp bolagen, för att sedan snopet se sig slagen på fingrarna när affärerna fryser inne.

Frågan är varför bolagen uttalar sig om affärer så långt innan de är klara. Även om aktieägarna gynnas på kort sikt, blir skadan desto större när inget blir av.

Möjligen tvingar nya börsregler till mer öppenhet, men det köper jag inte. Säg den som inte får hålla en storaffär under förhandling hemlig. Omfattande optionsprogram för ledningarna i flera av de pratglada bolagen gör bara att den här sortens turboinjektioner i börskursen stinker ytterligare.

Visst kan det vara ett förhandlingsutspel, men ett sådant förenat med stora risker. Och av allt att döma inte särskilt framgångsrikt. Jag kan inte komma på ett enda fall där ett sånt här löfte faktiskt har infriats inom utsatt tid. Det verkar snarast som om många går och väntar på ett jättebud från en riskokänslig islänning eller något annat räkneokunnigt riskkapitalbolag. Men då lär de få vänta förgäves.

Nej, börsbossarna borde hålla klaffen och koncentrera sig mer på att få affärerna i hamn än vad aktiekursen må stå i just för tillfället.

Varmt välkomna till en spännande höst med Sveriges största affärsmagasin. I september tillträder Jon Åsberg som ny chefredaktör på Affärsvärlden, och vi utlovar en rad spännande nyheter under månaderna som kommer.

Och hösten lär bli händelserik. I Sverige går vi mot ett riksdagsval med det möjligaste regeringsskiftet på evigheter. Läget på börsen är extremt nervöst, trots att både företagen och nationens ekonomi som helhet går som tåget. En rad toppchefer sitter samtidigt löst, redan förra veckan kunde vi se avpolletteringen av Securitas Thomas Berglund – läs i detta nummer på sidan 10.

På världsarenan är osäkerheten stor, med två krig i Mellanöstern och den ständigt närvarande terrorskräcken, senast upplevd i förra veckans händelser i London. Priset på olja och andra råvaror ligger fortfarande på rekordnivåer, och världen går samtidigt in i en tillvaro utan ett gällande frihandelsavtal.

I den här verkligheten är behovet av en vass och trovärdig affärstidning som Affärsvärlden, med Sveriges kunnigaste ekonomiredaktion, större än någonsin. Häng med oss i höst!

Anders Billing, tf Chefredaktör