Stormen tilltar

Skilj på direkta och indirekta smittoeffekter när hårdlandningen i USA ska analyseras. För den som bara tittar på de direkta effekterna ser det inte ut som om den amerikanska nedgången har drabbat oss särskilt hårt. Den svenska exporten till USA har till och med ökat med 8 procent hittills i år. Samtidigt har importen minskat med 9 procent under motsvarande period. Man kan alltså säga att handeln med USA hittills i år till och med har bidragit till att hålla vår tillväxt uppe.

Svåra utsikter

Det är inte säkert att den utvecklingen håller i sig. Den amerikanska ekonomin har fått en extra skjuts nedåt efter terrorattackerna och just nu ser det riktigt illa ut. Sysselsättningen minskade med nästan en halv miljon människor i oktober och arbetslösheten steg med en halv procentenhet. Det är den snabbaste försämringen sedan i början av 1980-talet. Och med en dramatiskt försämrad arbetsmarknad lär även de amerikanska hushållen bli försiktigare med att spendera.

Det riktigt allvarliga uppenbarar sig först för den som granskar de indirekta effekterna.

USA är en så stor del av världsekonomin och har ju dessutom under lång tid genom växande bytesbalansunderskott givit rejäl draghjälp åt omvärlden. USA:s bruttonationalprodukt (BNP) svarar för så mycket som drygt en tredjedel av Oecd-ländernas totala produktion. Nedgången i USA har redan spridit sig till resten av världen och det finns knappast någon annan som kan ta över rollen som draglok.

Att kronan är så svag mildrar effekterna för oss. Visserligen tappade svenska företag marknadsandelar förra året, trots att kronan även då bedömdes vara undervärderad, på ett TCW-index på i snitt 125. En viktig orsak var att både telekom- och bilindustrin hade ett uselt år och de väger mycket tungt i den svenska exporten. Resten av industrin har klarat sig bättre. Hittills i år har kronan försvagats ytterligare nästan tio procent och legat på 136. Det har starkt bidragit till att hålla vinsterna uppe i till exempel skogsindustrin.

Bara att telekom- och bilindustrin stabiliseras bör innebära att kronfallet får genomslag även på den totala exporten. Svensk industri borde börja ta marknadsandelar, men eftersom marknaderna lär bli mycket svaga så lär utvecklingen inte bli särskilt lysande ändå. Förra året växte de svenska exportmarknaderna med över 10 procent i volym och under det närmaste året kanske de inte växer alls eller till och med krymper en del.

Räntorna fortsatt låga

Vid sidan av rena handelseffekter påverkas också de finansiella marknaderna. Den svenska börsutvecklingen följer helt den amerikanska. Och den amerikanska börsen har faktiskt redan återhämtat fallet efter den 11 september. Uppgången vilar dock ännu så länge helt på förhoppningar om en kommande konjunkturuppgång. Risken för bakslag bör vara ganska stor.

När det gäller räntorna behöver man knappast oroa sig för bakslag. Så länge konjunkturen ser så svag ut som nu lär räntorna hålla sig kvar på låga nivåer.

De långa räntorna har fallit kraftigt, ned ungefär en halv procentenhet i både USA och Europa sedan den 11 september. De svenska räntorna har fallit litet mindre, med ungefär 0,3 procentenheter. En viktig orsak är att både inflation och inflationsförväntningar till skillnad från omvärlden har dragit sig uppåt under de senaste månaderna. Men såväl nominella som reala räntor har ändå backat och ger tillsammans med den svaga kronan en välbehövlig extra stimulans åt den svenska ekonomin.