Stresstest visar på förlust för alla fyra storbankerna

Resultatet av Riksbankens hårdare stresstest ökar kreditförlusterna för de fyra storbankerna från 170 till drygt 300 miljarder svenska kronor under 2009 och 2010. Det leder till att alla storbankerna väntas redovisa förluster kommande två år i det hårdare testet.

Det framgår av Riksbankens stabilitetsrapport på tisdagen i vilken myndigheten testat bankernas motståndskraft mot ett scenario som är betydligt sämre, och genomslaget på kreditkvaliteten större, än i Riksbankens huvudscenario.

“Vid stora kreditförluster kan bankernas kapitalsituation innebära begränsningar på utbudet av krediter. Om stresscenariot skulle bli verklighet kan bankerna få ökade finansieringssvårigheter, kreditbetygen kan komma under press och en förtroendekris kan uppstå”, skriver Riksbanken i sin rapport. Detta skulle innebära att bankerna kan bli tvungna att stärka sin kapitalsituation.

Det kan bankerna göra på i huvudsak två olika sätt: dels genom att emittera nytt kapital, dels genom att minska utlåningen eller på annat sätt minska de riskvägda tillgångarna.

“Naturligtvis är det bättre att stärka kapitalbasen innan kreditförlusterna ökar. När det väl sker är det sannolikt både dyrare och svårare, eller till och med omöjligt, för bankerna att ta in nytt kapital. I ett sådant läge finns det en risk att bankernas utlåning kan stramas åt”, skriver Riksbanken.

I det hårdare stresstestet antar Riksbanken att Swedbanks kreditförluster blir 31 miljarder kronor i år och 44 miljarder kronor 2010, vilket ger resultat före skatt på -15 respektive -29 miljarder kronor. Det ger Swedbank en primärkapitalrelation på 4,8 procent vid utgången av 2010.

För SEB:s del väntas kreditförlusterna bli 29 miljarder kronor i år och 42 miljarder kronor 2010, vilket ger ett resultat före skatt på -15 respektive -27 miljarder kronor. SEB:s primärkapitalrelation antas vara 6,9 procent i slutet av 2010.

Nordea spås redovisa kreditförluster på 48 respektive 70 miljarder kronor kommande två år där resultaten före skatt uppskattas till -12 respektive -33 miljarder kronor. Nordeas primärkapitalrelation väntas ligga på 8,1 procent 2010.

Handelsbankens kreditförluster antas i sin tur bli 20 och 28 miljarder kronor och resultatet -5 respektive -13 miljarder kommande två år. Primärkapitalrelationen spås då falla till 8,3 procent vid utgången av nästa år.

“Det betyder att alla banker även i stresscenariot skulle klara det lagstadgade minimikravet på fyra procent”, skriver Riksbanken.

I det hårdare stresstestet av de svenska bankerna antas tre händelser inträffa samtidigt. Svenska låntagare förväntas påverkas negativt av ökad arbetslöshet, minskad global efterfrågan och fallande BNP, dubbelt så mycket som Riksbankens prognos för 2009 och 2010. De baltiska länderna och Ukraina antas bli de regioner som drabbas hårdast. Knappt 40 procent av kreditförlusterna i stresstestet kommer från verksamheter i de baltiska länderna och i övriga Östeuropa.

Finland och Tyskland antas bli påverkade i paritet med Sverige medan utvecklingen antas bli värre för Storbritannien, Danmark och Norge.

Som genomsnittlig kreditförlustnivå antar Riksbanken ett snitt på 1,3 procent i Sverige över kommande två år.

Kreditförlustnivån i Danmark och Norge antas falla ut 1,5 gånger den svenska nivån medan Storbritannien väntas bli 3 gånger högre. I Baltikum och Ukraina antas kreditförlustnivån bli 10 respektive 30 procent medan Polen och Ryssland åsatts 5 respektive 10 procent i kreditförlustnivå.

I övrigt baseras bankernas resultat före kreditförluster på marknadsaktörers prognoser för respektive storbank under 2009 och 2010, enligt SME Direkt. I scenariot antas att bankernas intjäning endast blir 85 procent av konsensus.

Bankerna antas inte ge någon utdelning till aktieägarna under scenariot. Ingen tillväxt sker av utlåningsstocken och på grund av sämre kreditkvalitet antas riskvägda tillgångar öka med 5 procent per år.

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.