Subventionerad konkurrenssätter marknaden ur spel

Den framväxande kritiken utgör baksidan av statens nya roll som aktiv ägare och värdeskapare. Där staten far fram och gör vinster sker det på andras bekostnad. I praktiken har Sveriges avgående näringsminister Leif Pagrotsky använt skattebetalarnas pengar för att sätta marknadskrafterna ur spel.

För nye näringsministern Thomas Österås blir listan på kritiken lång:

# Flera av de statliga företagens verksamheter strider mot EU:s konkurrensregler. Det gäller apoteksmonopolet, som just nu är föremål för rättsprövning, det gäller Systembolaget, vars utveckling bevakas löpande, och det gäller Svenska Spel, som är indraget i en rad rättsprocesser.

Tillsammans ger de fjorton miljarder kronor till statskassan. I Apoteket handlar det om uteblivna kostnader som en följd av att läkemedelsnotan pressats, i Systembolaget handlar det om skatt medan det i Svenska Spel är vinstpengarna som delas ut.

# Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit att handlingar från alla offentligt ägda bolag blir offentliga. Hittills har det bara gällt kommunala företag, men utsträcks det kan det skapa problem för de statliga bolag som har blandade uppdrag. Blir offentlighetskravet verklighet tvingas staten ta itu med problemet med sammanblandning, där den strikt kommersiella delen skiljs ut med egen styrelse etc.

# Ekonomistyrningsverket och finansutskottet har kritiserat statens eget konto för utdelningar. Pengarna borde gå via statsbudgeten för att därmed bruttoredovisas för att först efter noggrann analys slussas vidare till bolag som behöver kapital, som SJ, Teracom eller Posten.

# Riksrevisionsverket vill ha bort tjänstemän från regeringskansliet i bolagsstyrelserna.

# Konkurrensverket bråkar i Teracom som ålagts att sälja av digital-tv-operatören Boxer, och förra veckan påbörjade branschorganisationen IT-företagen förberedelser för att anmäla Försvarets Radioanstalt, FRA, till Konkurrensverket.

# Riksrevisionsverket ifrågasatte i en genomgång av Vattenfall nyligen statens otydliga mål för företaget som både vinstdrivande och verktyg i energipolitiken.

# Konkurrensverket gjorde i våras en genomgång av de gamla monopolen (järnväg, post, tele och el) och konstaterade bland annat att det inte fanns någon anledning för SJ att ensidigt få behålla trafiken på de lönsamma bansträckorna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.

Spiken i kistan kan ha kommit i början av oktober i år. Då levererade Konkurrensverket rapporten Myndigheter och marknader – tydligare gräns mellan offentligt och privat. Den hade tillkommit på direkt uppdrag av näringsminister Leif Pagrotsky. Uppdraget var att analysera och föreslå åtgärder för att förbättra marknadens funktionsätt mellan privata och offentliga verksamheter. Tre problemområden pekas ut:

1. Sammanblandning av myndighetsuppgifter och näringsverksamhet. Redan i dag ställs det krav på särredovisning men bolagens tolkning av vad det betyder svajar. Svensk Bilprovning har servicepaketet till privata företag på bolag, men det saknar anställda och köper samtliga tjänster från Svensk Bilprovning.

2. Olika former av offentliga subventioner. Det gäller exempelvis försäljningskanalen där flera av de statliga bolagen har annonser på sina hemsidor om det privata erbjudandet. Berörda är bland andra Patent- och registreringsverket, SMHI, SCB, Svensk Bilprovning och Apoteket.

3. Problem förbundna med vidareutnyttjande av information och kompetens från myndighetsrollen. Det drar exempelvis SOS Alarm och SMHI fördel av.
Det handlar också om finansiella fördelar, där de statliga aktörerna kan ha bättre lånevillkor, lägre lönsamhetskrav och kunder som upplever det som mindre riskfyllt att göra affärer med en statlig aktör.

Hit hör Lernia, som skördar framgångar inom den konkurrensutsatta bemanningsbranschen, och SBAB, som agerar prispressare på bolån. Men det kostar på, SBAB har ett lågt avkastningskrav och dras med höga kostnader. Ändå kan det samhällsekonomiska värdet ifrågasättas, eftersom räntemarginalen på bolån ändå är strukturellt på väg ner, och SBAB:s affärsidé försvinner när gapet är borta.

Konkurrensverket påpekar att EU:s regelverk är tydligt: offentliga företag kan inte ges fördelar. Konkurrensverkets förslag är att offentliga myndigheter liksom statliga och kommunala bolag, inte ska bedriva näringsverksamhet på sådana områden där det finns en fungerande konkurrens. Den linjen har också stöd i Förtroendekommissionens betänkande från i maj där det påpekas att offentliga aktörers intåg på den privata marknaden har påverkan på samhällsekonomins funktionssätt och därmed för förtroendet för den.

Statskontoret har identifierat flera företag vars konkurrensutsatta verksamhet medför särskild risk för att konkurrensen med i synnerhet små företag snedvrids. Det är bland andra Apoteket, Samhall, Svensk Bilprovning och Systembolaget.

Offentliga bolags agerande debatteras över hela Europa. Längst har Holland kommit där det finns ett förslag för en ”Uppförandekod för Offentliga aktörer”. Kanske är det dags att ge Förtroendekommissionens avgående ordförande Erik Åsbrink ett nytt uppdrag.