Svenska obligationsräntor faller

De sydeuropeiska räntorna fortsatte fallet som inleddes efter ökade spekulationer om kvantitativa lättnader från ECB, i spåren av fredagens tal av ordförande Mario Draghi. Under onsdagen noterade ett flertal EMU-länder nya bottennivåer för de långa statsobligationsräntorna.

“Det är ganska enkelt, fler och fler investerare förväntar sig att något stort kommer att tillkännages i början av september”, sade Felix Herrmann, analytiker vid DZ Bank i Frankfurt, enligt Bloomberg.

“Just nu är det bara en fortsatt jakt på avkastning”, fortsatte Hermann.

På valutamarknaden har kronan visat marginella förstärkningar mot euron och det brittiska pundet.

Enligt Capital Economics bör den ekonomiska svagheten i EMU och det ihärdiga deflationshotet hålla tyska statsobligationsräntor relativt låga. Minskade finanspolitiska åtstramningar och antagandet av kvantitativa lättnader från ECB ser nu dock ut att kunna leda till högre tyska räntenivåer. Utsikterna för en förnyad uppgång i amerikanska obligationsräntor bidrar till riskerna på uppsidan, enligt Capital Economics.

Förmiddagens fokus låg annars på Konjunkturinstitutets barometerundersökningar och konjunkturprognos. Barometrarna visade väldigt blandade utfall där företagen överraskade positivt samtidigt som konsumentförtroendet var klart lägre än väntat. Inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt sjönk samtidigt till 0,2 procent, från 0,7 procent månaden innan.

“Sammantaget förbättrades förtroendet i företagssektorn något vilket indikerar fortsatt tillväxt. Vad som sticker ut är undersökningen över hushållen och speciellt de väldigt låga inflationsförväntningarna, vilket säkerligen kommer att uppmärksammas av Riksbanken.” Det sade Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, i en skriftlig kommentar.

Nykredit noterade att barometerindikatorn, vilken sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin och ger en bild av det totala konjunkturläget, steg med hela 2,4 enheter till 103,2 i augusti och att det är den högsta nivån sedan februari. Tillverkningssektorn stod för det största bidraget men det mest överraskande var den stora nedgången för konsumentförtroendet.

“Denna nedgång är verkligen ologisk med tanke på hushållens solida finanser men kan förklaras av den geopolitiska osäkerheten och nedgången på börserna under början av månaden”, skrev Nykredits seniorekonom Anna Råman i en kommentar.

“Sammantaget var dagens rapport förbryllande – både när det gäller hushållens förtroende och tillverkningsföretagens förtroende. Medan uppgången i det totala stämningsläget passar in i vår bild om robust tillväxt under det andra halvåret 2014 vill vi ha mer bevis innan vi firar”, fortsatte Råman.

Bland övriga makronyheter visade statistik att de svenska hushållens lån var upp med 5,5 procent i årstakt under juli, jämfört med 5,4 procent månaden innan. Bostadslånen ökade med 5,8 procent vilket även det var en viss ökning mot månaden innan.

“Den ökade aktiviteten på bostadsmarknaden är förväntad. Huspriserna befinner sig på en tydlig uppåtgående trend och, i värdetermer, är omsättningen på bostadsmarknaden rekordhög”, kommenterade Andreas Wallström på Nordea.

Konjunkturinstitutet sänkte den svenska tillväxtprognosen för 2014 från 2,2 till +1,8 procent samtidigt som den höjdes marginellt till 3,1 procent för 2015. KI väntar inte att Riksbanken sänker räntan utan att den ligger kvar under stora delar av 2015. Vid utgången av 2016 förväntas reporäntan stå i 1,00 procent.

Det svenska handelsnettot var +1,9 miljarder kronor i juli månad. Enligt SIX News analytikerenkät väntades ett överskott på 3,4 miljarder.

nullnull