Svenskar lyxar måttligt

Vem är Sveriges Donald Trump? Frågeställningen känns nästan löjlig. Även om det finns några undantag (vi kommer till dem snart) är asketism och sparsamhet som inbyggda i den svenska modellen. Den som väljer att spendera sina pengar på något som uppfattas som överdåd får snabbt smisk av opinionen. Som modeentreprenören Natalie Schuterman häromveckan som fick ta mycket kritik efter att hennes elvaåriga dotter Chloé i en teveintervju “avslöjat” att hon fått en märkesväska värd tusentals kronor av sin mamma. Företag kommer heller inte undan. Nyligen fick Eniro backa från idén att köpa in en Ferrari för att belöna sina stjärnsäljare.

Erik Penser och Stefan Persson med slottsliknande gårdar i Storbritannien. Martin Bjäringer och Mats Arnhög som kan stoltsera med var sitt chalet i Verbier. Niklas Zennström, känd för sitt kostsamma konstintresse och för att ha köpt en hel konferensanläggning på en egen ö i skärgården.

Men några Donald Trump är de ju inte. Och även om man kan anta att svenska näringslivshöjdare belönar sig själva med ett och annat extravagant husköp och andra excesser utan att skylta med det, står det klart att svenska näringslivshöjdare är mer återhållsamma än sina likar i USA, Ryssland och många andra länder, menar Micael Dahlén, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och författare till bland annat uppmärksammade boken Nextopia, om konsumtion.

– Även om det säkert är så att det mörkas en hel del, att det finns inslag av lyx i finanstopparnas liv som vi inte får se, eftersom vi svenskar helst inte ska skriva andra på näsan vad vi tjänar, så är det nog så att svenskar inte är mycket för att frossa i våra framgångar. Kickarna får de i stället av att känna att de faktiskt nått sina mål, säger han.

– I andra länder förväntas du bränna pengar för att visa att du är framgångsrik. Trots att man kanske inte känner så stor glädje över det.

Hanna Wittrock är doktorand vid Lunds universitet och forskar om lyxkonsumtion. Hon menar att den relativa återhållsamheten i Sverige har rötter i bondesamhället. Eftersom så gott som vi alla kan relatera till släktingar som haft det knapert är det svårt att motivera excesser.

– I Sverige har vi otroligt många klassresenärer. Människor som kan identifiera sig med vikten av sparsamhet även om de själva nått höga positioner i näringslivet, säger hon.

Men det betyder inte att det saknas sätt att manifestera ekonomisk framgång. De är bara inte lika tydliga som i andra länder. Ett sätt är att strunta i trender och konventioner.

– De som är allra mest trendkänsliga är ju den ängsliga medelklassen. De som kommit högre kan ju strunta i det. När det gäller mode kan en person i näringslivseliten vara downdressad. Fast samtidigt ha skräddarsydda skor från Italien.

I Sverige har rika personer också ett mer blandat umgänge. Med ekonomisk framgång följer en frihet att välja vilka man vill träffa.

– Näringslivstoppar umgås med “vanliga” gamla klasskompisar, med konstnärer och, om de har herrgårdar eller gods, med bönderna runt omkring, precis som forna tiders godsägare. De kan röra sig i olika miljöer, det ger status i Sverige.

Inte mycket till lyx att avundas och förundras över precis. Men just nu måste väl de svenska finanstopparnas mer spartanska sätt att visa sina framgångar ligga mer rätt i tiden. I USA är kritiken mot lyxkonsumtion och extravaganser som jetplan och företagens sätt att belöna sina högsta chefer och deras familjer med weekendvistelser på exklusiva semesteranläggningar fortfarande hård i spåren av finanskrisen. Men Donald Trumps livsstil biter ingen kris på. Finansmannen öppnade nyligen ett megalyxhotell i New York under eget namn.