TEMA: PRIVATA PLACERINGAR – EMU Varning för euro

Trots att vi inte kommer att delta i startfasen har få svenskarkunnat undgå att den europeiska valutaunionen träder i kraft om11 månader. Det är också mycket möjligt att svenska banker ochandra finansiella institutioner börjar erbjuda sparande och låni euro redan från och med 1999.

Det är en stor och omvälvande händelse när EMU-medlemmarnasfinansmarknader förs samman om litet drygt ett år.

Förberedelsearbetet är redan i full gång runtom i Europa. Justnu förpostfäktar tyskar, fransmän, belgare och holländare omvilken obligationsmarknad som skall bli referenspunkten när denationella marknaderna försvinner. Hittills har alla tagit förgivet att det skall bli den tyska, men eftersom francen under1990-talet varit väl så stabil som D-marken och eftersom denfranska statspappershandeln fungerar bättre är det inte omöjligtatt euro-obligationsmarknaden får sitt hjärta i Paris. Sådanainstitutionella hänsyn har emellertid liten eller obetydligtyngd när svenska sparare och placerare skall göra sinaöverväganden inför de närmaste åren. I den analysen är andrafunderingar kring EMU mycket viktigare. Kommer marknaden attfungera? Hur skiljer den sig från dagens europeiskaräntemarknader? När och på vilket sätt blir den intressant föross?

Svaren skiljer sig litet åt beroende på vem man talar med.Politiker och EU-tjänstemän målar gärna upp lockande visioner aven gigantisk marknad där obligationer och andra räntepapperkommer att kunna handlas fritt till låga kostnader och med godeffektivitet – fördelar som sedan får genomslag i form av lägreräntor och högre tillväxt. Exemplet som ofta förs fram är USA.Där finns en stor och mycket livaktig marknad för stats-,företags-, bostads- och kommunobligationer. Marknaden har sådanvolym och bredd att den ger utrymme för värdepapperisering ochandra nischinriktade finansieringslösningar.

Så blir det kanske. Men de perspektiven ligger längre fram. Dethar tagit decennier att bygga upp den amerikanska marknaden, somdessutom gynnas av en viktig fördel som saknas i Europa,nämligen att kommunobligationer är skattebefriade. Ändå blirSveriges inträde i EMU betydelsefullt också för dengenomsnittlige obligationsspararen. Produktpaletten är begränsadpå dagens europeiska obligationsmarknader. Med EMU tillförs dennya inslag.

För att förstå betydelsen av mångfald kan man titta på huravkastningen i en svensk obligationsportfölj gentemot indexbestäms idag. Den avgörs nästan enbart av hur mixen av statsochbostadsobligationer ser ut. Det har funnits få andra sätt attpåverka utvecklingen. Med EMU blir det en helt annan sak. Detuppstår fler segment i marknaden. Förutom papper utgivna avstaten och bolåneinstituten kommer där att finnasindustriföretag, infrastrukturbolag (motorvägar, järnvägar),allmännytta (el, vatten, värme med mera) och internationellainstitutioner.

BÄTTRE STATSFINANSEREn annan viktig aspekt är att den svenska statens finanser serallt bättre ut. Upplåningsbehovet när det gällerkronobligationer krymper, och detsamma gäller för bostadspapper.Just nu innebär det blygsamma utbudet på räntebärande instrumentett problem. Trenden kan i och för sig vända eftersomstatsfinanserna är så sköra, men någon återgång till det tidiga1990-talets lånebehov i hundramiljardersklassen är inte troligt.Ett EMU-medlemskap innebär att utbudsrestriktionen försvinner.Intressanta utvecklingstrender alltså. Är det lika med reellaköptillfällen, i den mån europapper börjar marknadsföras tillsvenska privatplacerare? Nej, inte så länge det råder så storoklarhet om vi skall gå med i valutaunionen eller inte. En sakvore om regering och riksdag tydligt deklarerade en avsikt attgå med i nära anslutning till starten, exempelvis år 2001. Dåskulle marknaden uppfatta det hela som en formsak ochsvängningarna i kron-euro-kursen skulle sannolikt bli beskedliga.

Dithän har emellertid inte riksdagsmajoriteten nått ännu. Lägetkanske kan klarna, exempelvis om det blir en klar borgerligseger i valet i september och att en stark moderatledd regeringträder till. Ett sådant perspektiv verkar dock osäkert. Därförmåste den som funderar över att placera i euro betrakta dennasom en främmande valuta, med alla de risker det innebär. Här kanman påminna om de tusentals företag – men också en del hushåll -som tog så kallade valutakorglån (huvudsakligen D-mark) i slutetav 1980-talet. Motivet var att komma åt billigare finansiering,

men det hela slutade i elände när kronan föll i november 1992och skuldbördan därmed ökade dramatiskt. Det finns också ettannat tungt argument för att, i det korta och medellångaperspektivet, välja svenska obligationer. Tioårsräntan är nunere i sju procent. Det kan tyckas lågt. Men det innebär ändå enränteskillnad mot euroräntan på en procentenhet. Den skillnadenbör krympa till noll i takt med att Sverige närmar sig EMU–medlemskap. Placeringar här hemma bör alltså kunna ge en vissöveravkastning.

BILDTEXT: Produktpaletten är begränsad på dagens europeiskaobligationsmarknader. Med EMU blir det mer att välja på.