Tillväxtmedicin krävs för jobben

Årets socialdemokratiska budgetproposition, som presenteradesförra veckan, innebär mer ett närmande till den borgerligajobballiansen, som m, kd och fp kallade sig i valrörelsen, än enanpassning till vänsterpartiernas förslag.Genom att sätta upp som mål att andelen sysselsatta ska öka frånnuvarande 74 procent till 80 procent av den arbetsförabefolkningen om fem år ställs höga krav på ekonomisk tillväxt.Regeringen har tidigare kritiserats för att enbart ha ett målför den öppna arbetslösheten, som kunnat manipuleras genom atttill exempel ökad utbildning medför att arbetslösa försvinner urstatistiken. Med det nya ambitiösa sysselsättningsmålet krävs verkligenatt tillväxten blir hög under lång tid framöver. Attsysselsättningen långsiktigt beror på tillväxten är ett såuppenbart samband att det har kallats en nationalekonomisk lag(Okuns lag). I själva verket är det inte troligt att det räckerens med en tillväxt på omkring 3 procent.

Svag produktivitet

Regeringen har kommit fram till detta genom att anta attproduktiviteten ska utvecklas mycket svagt, med 1,4 procent perår under år 2000 och 2001 mot de 2,2 procent som produktivitetenökat i snitt under de senaste fem åren. Omproduktivitetsökningen fortsätter i tidigare takt, kommer isjälva verket sysselsättningsökningen att halveras jämfört medregeringens kalkyler (sysselsättningsökningen är lika medBNP-tillväxten minus produktivitetsökningen).Regeringen säger att den ska återkomma i vårpropositionen medförslag som förbättrar möjligheten att uppnåsysselsättningsmålet. Med ökad sysselsättning som mål utsätterregeringen sig själv för en hård press framöver. Politiken kaninte bygga på enbart förhoppningar om en automatisk långdragenhögkonjunktur med bevarad låg inflation. Utan en rejäl ökning avsysselsättningen kan socialdemokraterna få en pinsam valrörelseår 2002. Statsminister Göran Persson talade tidigt i valrörelsen om ettmandat för ökad sysselsättning (Afv nr 25). Det är tvåformuleringar som är genomtänkta. Mandat och fullsysselsättning, sade han i en intervju i Aftonbladet, medtillägget: Du vet hur vi använde uttrycket mandat förra gången(vilket var inför valet 1994 då socialdemokraterna begärde öppetmandat för den sedan så hårdhänta budgetsaneringen.)Persson återkom inte till formuleringen om mandat senare ivalrörelsen då stora förluster till vänsterpartiet hotade. Menhan är uppenbart medveten om att kraftigt ökad sysselsättningkan komma att tvinga fram åtgärder som absolut inte kan kallasvänsterpolitik.

Skattesänkningar

Ett viktigt led i en framtidsinriktad politik är, heter det nu ibudgetpropositionen, att man ser över skattesystemet. Det ärangeläget att redan nu sätta igång en diskussion om hur framförallt kapital- och inkomstbeskattningen ska vara utformade pålång sikt.Under mandatperioden bör det ske ytterligare sänkningar avinkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare, säger regeringenvidare. Om detta innebär något annat än vad moderaterna avsågmed samma uttryck är svårt att veta. Det sägs också att denandel inkomsttagare som ligger över brytpunkten och därförbetalar statlig skatt bör nedbringas från 18 till 15 procent.Det går knappast att i större skala upprepa den skattesänkningför låginkomsttagare som presenterats i budgeten, eftersom dettaskulle öka marginaleffekterna. Att regeringen aviserar attförslaget om enhetstaxa på daghemmen ska återkomma visar att denär angelägen att hålla tillbaka marginaleffekterna.

Mp vill inte ha tillväxt

En satsning på ökad tillväxt strider helt mot miljöpartietsinriktning. Mp vill inte alls ha ökad tillväxt utan sade i sinsenaste motion om den ekonomiska politiken att det inte ärmöjligt att uppnå lägre arbetslöshet genom hög tillväxt utan attmiljön utarmas eller att andra delar av världen blir fattigare.Mp kallade då för övrigt regeringens prognoser för rosenrödadrömmar. Ändå är knappast mp det stora hindret mot regeringenstillväxtpolitik. Regeringen har ju ett eget intresse av attframstå som miljövänligt och mp tycks väl nöjt med förslag omdiverse inte alltför dyrbara miljöåtgärder. Mp vill ju dessutominföra lättnader i arbetsrätten för småföretag, vilketregeringen kanske rentav i smyg applåderar eftersom detta kundefrämja ökad sysselsättning. Mp får säkert igenom detta förslagmed hjälp av de borgerliga.Det stora problemet för regeringen är i stället vänsterpartiet.Visserligen vill också väns-terpartiet satsa på tillväxt ochökad sysselsättning. Men dess metod är att minska överskotten ibudgeten och driva en stimulanspolitik av klassiskt keynesiansktslag, vilket regeringen absolut är motståndare till.

Vänsterpartiet körs över

Vänsterpartiet är mycket kritiskt mot att alltför stelabudgetmål överordnas sysselsättningsmålen och hävdar att detinte är rimligt med stora offentliga sparandeöverskott så längearbetslösheten är så hög. Men i stället för att närma sig v harsocialdemokraterna skärpt kraven på överskott under de kommandeåren. Vänsterpartiet har därmed blivit rejält överkört iförhandlingarna om budgeten. Och någon nämnvärd roll förväns-tern i tillväxtpolitiken är svårt att föreställa sig, ävenom partiet faktiskt säger sig förorda en arbetsmarknadspolitiksom uppmuntrar rörlighet och tar bort flaskhalsar ochkunskapsbrister på arbetsmarknaden. Men huvudinslaget ivänsterpartiets politik är, förutom expansiv finanspolitik, ökadfördelning med skärpning av marginalskatterna och värnskatt förstörre företag, vilket socialdemokraterna inte kan gå med på.Regeringens taktik kan vara att det är vänsterpartiet som måstevälja att antingen i allt väsentligt stödja regeringen ellersjälv göra slut på samarbetet. I så fall skullesocialdemokraterna tvingas att vända sig till de borgerliga ochge väns-terpartiet skulden för detta. På längre sikt kansocialdemokraterna vara lockade av att utgöra ett mittenpartiför att på detta sätt kunna sitta kvar vid makten ��ven som ettmindre parti. De enda alternativen i svensk politik tycks juvara en socialdemokratisk minoritetsregering och en borgerligmajoritetsregering. Och det sistnämnda förutsätter attsocialdemokraterna är ett vänsterparti.

BILDTEXT: Vänsterpartiet och miljöpartiet vill inte smaka på den beskamedicinen.

ABB-chefen Göran Lindahl köpte nederländska Elsag-Bailey dyrt påauktion.