Uppköpsrykten ger stöd

Efter fyra förlustkvartal lyckades Swedbank överraska marknaden med en rörelsevinst på drygt en miljard kronor för första kvartalet 2010. Det var betydligt över snittprognosen om en förlust på 352 miljoner. Visserligen hade vd Michael Wolf redan tidigare uttryckt sin förhoppning om att banken ska gå med vinst i år, men få trodde att det skulle gå så snabbt. Förklaringen ligger i lägre kreditförluster. Med de 2,2 miljarder som sattes av under kvartalet har Swedbank totalt reserverat 26,6 miljarder för kreditförluster, varav 16 i Baltikum. Nu verkar dock botten vara nådd, vilket märks på att ökningstakten i krediter som släpar efter med amortering och räntebetalningar planat ut. I Sverige är kreditförlusterna små.

Det senaste året har Swedbanks utlåning till allmänheten minskat med 5 procent samtidigt som inlåningen ökat med 8 procent. Banken har hållit igen på utlåningen till svenska hushåll samtidigt som efterfrågan på lån från företag varit låg. Det gör att risken minskat något.

Swedbank har också arbetat med att förlänga sin upplåning, och den genomsnittliga löptiden ligger nu på två år. Banken räknar nu med att klara sin finansiering på egen hand och lämnade det statliga garantiprogrammet 30 april. Att Swedbank är i bättre form syns inte minst i priset på kreditriskderivat. När dramatiken i Baltikum var som störst förra våren prissattes risken för en kollaps i Swedbank till 339 punkter, medan en CDS för SEB handlades till 238. Nu kostar motsvarande instrument runt 100 för båda bankerna.

Minskad utlåning och dyrare finansieringskostnader tillsammans med det extremt låga ränteläget gör att räntenettot minskade med nästan en tredjedel till 4 miljarder kronor första kvartalet, jämfört med samma period i fjol. Men med stigande räntor kan utvecklingen snart gå åt andra hållet, och Michael Wolfs avsikt att låta Swedbank utvecklas till en mer traditionell bank talar för att inlåningens betydelse ökar i framtiden. En ny organisation med den svenska kontorsrörelsen för sig, stora företag och institutioner i ett annat affärsområde och en del andra förändringar har satts på plats under första kvartalet.

Flera analytiker, som redovisningsexperten Peter Malmqvist och undertecknad, väntade sig en nedskrivning av de cirka 12 miljarder kronor i goodwill som avser den baltiska verksamheten under förra året. Nu förklarar Swedbank varför goodwillposten är intakt. Större delen av Hansabank köptes före 2001, resterade 40 procent först 2005 när banken köptes ut från börsen. Det var då som 10,6 miljarder i goodwill uppkom. Beloppet ställs sedan mot hur stort kassaflöde som investeringen förväntas generera under en oändlig innehavstid. Bland annat antas att den årliga tillväxten skall vara 7 procent i Baltikum under åren 2013-2042, för att sedan minska till 4 procent. Då behövs ingen nedskrivning.

Sett till våra prognoser för i år och 2011 framstår inte Swedbank som särskilt billig. Men med lägre risk borde aktien handlas i linje med bankens eget kapital vilket ger ett motiverat värde på 86 kronor på ett års sikt. En p/e-talsvärdering blir mer vansklig just nu då det är svårt att kalkylera vad en normalvinst kommer att ligga på de närmaste åren. De nya bankregler som är i faggorna kan ju både fördyra upplåningen och hämma lånetillväxten.

Häromveckan blåstes nytt liv i gamla uppköpsrykten. Enligt uppgifter i media har riskkapitalfonden Cevian köpt ett par procent av aktierna i Swedbank med syfte att få en styrelseplats och i förlängningen en fusion med SEB. Att sedan Nordeas vd Christian Clausen säger sig vara redo för ett större förvärv gör inte saken sämre. Att köpa en aktie på uppköpsspekulationer brukar ofta sluta med besvikelse – men i Swedbanks fall kan blotta tanken fungera som en kursmässig stötdämpare om det fortsätter blåsa snålblåst på den europeiska kapitalmarknaden.