Ur askan i elden

Nej, vi tror inte på dålig karma. Åtminstone inte när det gäller människor. Men vi gör ett undantag för SAS, som kommer med rapport i morgon.

Kan man födas med otur? Nej, självklart inte. Upplysta människor avvisar tanken att det finns stackare med dålig karma som är förutbestämda att slås av olycka oftare än andra.

Sedan är det förstås olika hur individer hanterar elände. Somliga möter sitt öde stoiskt, andra förbannar livet och ser det som en sammansvärjning av mörkrets krafter mot just dem. “Att tro sig född med otur fast man bara är född”, som Erik Lindegren skrev i diktsamlingen Mannen utan väg (sonett XXVIII som inleds “att skjuta en fiende och rulla en cigarett”). Visst finns en och annan som drabbas orättvist hårt av livet, men det är slumpens spel, menar de rationella.

Ibland kan något se ut som oflax men egentligen vara något annat. Det är knappast otur att manliga bilförare i åldern 18-25 år hamnar i bilolyckor oftare än andra förare. Slarviga, oförståndiga eller riskbenägna människor råkar helt enkelt mer illa ut än de som är kloka och försiktiga.

Så om människor inte kan drabbas av systematisk otur så kan det väl knappast hända företag? Nej, men det är svårt att inte bli vidskpelig när man tittar på vad som har hänt SAS under det senaste decenniet:

9 september 2001: Terrorattacker i USA lamslår flygindustrin och minskar resandet kraftigt. Dessutom ökar kostnaderna för att hantera säkerheten.

17 september 2001: SAS styrelse avgår sedan bolaget fällts för kartellsamarbete med danska Maersk.

8 oktober 2001: Ett SAS-plan förolyckas på Linateflygplatsen i Milano. 118 människor omkommer.

Vintern 2003: Lungsjukdomen sars skapar panik bland flygresenärer och minskar resandet markant.

Mars 2006: Fågelinfluensan når Norden och skapar oro bland flygresenärerna.

Våren 2007: Omfattande strejker kostar SAS flera hundra miljoner och leder till stor badwill bland kunderna.

Sommaren 2007: Tre SAS-plan av typen Dash havererar. Bolaget slutar flyga dem. Detta plus vårens strejker kostar SAS 1 miljard under året.

1 juli 2008: Oljepriset över 140 dollar per fat.

20 augusti 2008: Ett plan från dotterbolaget Spanair förolyckas i Madrid. 153 människor omkommer.

15 september 2008: Lehman Brothers konkurs kastar världen in i den värsta konjunkturen sedan andra världskriget. Flygresandet rasar.

11 juni 2009: WHO uppgraderar svininfluensan till pandemi.

15 april 2010: Vulkanaska från Island stänger luftrummet över hela norra Europa.

Faktum är att SAS har drabbats av större och mindre katastrofer mer än en gång per år i snitt under de gångna tio åren. Alltid med betydande ekonomiska kostnader och inte sällan också med frustration bland passagerarna eller rentav mänskligt lidande som stora men omätbara poster. Bolaget verkar vara behäftat med dålig karma av en sort som vi ju kom fram till inte är möjlig. Åtminstone inte bland människor.

SAS råkar i svårigheter så ofta att det är en del av verksamheten. Det är helt enkelt rimligt att räkna med att något dyrt kommer att hända. Snart. Ingen kunde ju veta att Eyjafjallajökull skulle få utbrott och att det skulle stänga av flygtrafiken från och till Nordeuropa, som ju är SAS hemmaplan, till en kostnad för bolaget på uppskattningsvis 60-70 miljoner kronor per dag. Men eftersom inget allvarligt hade hänt tidigare i år kunde aktieägarna utgå från att något elände låg på lur och att det var en tidsfråga innan det skulle drabba.

Somligt på listan, som strejker, karteller och vissa haverier, är sådant som SAS kunnat påverka och som därför inte kan tillskrivas ren otur. Annat – vulkanutbrott, epidemier och terrorattacker – kan SAS knappast lastas för.

Fast för en investerare spelar det inte så stor roll i vilken kategori smällarna kommer. Slutsatsen blir ändå att bolaget är så sårbart för allt från seismologiska faktorer till oljepriset att aktien måste åsättas en så hög riskpremie att den i princip bara bör köpas när den är konkursvärderad – om ens då.

I morgon, torsdag, kommer SAS med sin rapport för första kvartalet. Analytikerna räknar med en förlust på nära 800 miljoner kronor. Då är inte kostnaderna för vulkanutbrottet med, eftersom de ligger i det här kvartalet. Och det har som bekant bara börjat…

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Nordic Bridge Fund