Utmanarna som hotar 3G

Intresset för trådlös datatrafik växer. Men utvecklingen går långsamt. De nya 3G-näten får samtidigt konkurrens från andra trådlösa tekniker.

Att telefoner är trådlösa är självklart för de flesta i Sverige i dag. Nu är även tillgången till internet snabbt på väg mot trådlöshet. Och det är osäkert vilken roll den nya tredje generationens mobiltelefoni kommer att spela.

Stockholm har i flera år pekats ut som världens trådlösa huvudstad. För de flesta inskränker sig emellertid de trådlösa erfarenheterna till att prata i mobiltelefon. I Sverige, där mellan 70 och 80 procent av befolkningen har mobiltelefon samtidigt som de flesta har tillgång till internet, kan man tycka att efterfrågan på något som kombinerar de båda vore naturligt. Hittills har intresset för olika databaserade tjänster i mobiltelefonen dock visat sig vara svalare än väntat.

Uppskruvade förväntningar

Förväntningarna har varit rejält uppskruvade. Ett konkret tecken på att det ändå finns ett rejält intresse för att kunna utnyttja internets möjligheter, även med mindre mobila apparater, är den raskt ökande trafiken av små korta textmeddelanden, SMS.

Snart kommer också ett system där tjänsteproducenter, som tidningar eller börskursleverantörer, kan ta betalt via teleoperatörerna på samma sätt som med 071-nummer per telefon. Den utvecklingen borde underlätta den fortsatta utvecklingen av mobila datatjänster.

Osäkert intresse

Olika undersökningar pekar visserligen på ett intresse för mobila datatjänster men åter andra indikerar ett lika stort ointresse, åtminstone om kunderna också ska betala för servicen. Slutsatsen är att efterfrågan antagligen finns där men att osäkerheten är stor om omfattningen.

Hittills är utbudet på tjänstesidan mycket skralt. Förutome-post vet ingen vilka andra tjänster som skulle kunna få bredare grupper av användare att betala för mobila datatjänster. Just betalningsviljan verkar som sagt vara en öm punkt hos konsumenterna som vant sig vid att mycket på internet är gratis, eller åtminstone ger sken av att vara det.

I bruk nästa år

Trådlöst internet har i mångt och mycket förknippats med den tredje generationens mobiltelefoni, 3G. De nya mobilnäten kommer att ge möjlighet till trådlös datatrafik i relativt höga hastigheter och tas i bruk under nästa år i Sverige. Men redan i dag finns tekniker för trådlös datatrafik som fungerar. Det scenario som verkade gälla när 3G fortfarande låg på ritbordet, en standard som skulle bli dominerande i hela världen, är i dag högst osäkert.

Både Telia och Europolitan har lanserat så kallat GPRS, General Packet Radio Service. Det är en uppgradering av de befintliga mobilnäten så att de också klarar datatrafik i hastigheter som liknar dagens uppringda modem.

Den geografiska täckningen för GPRS är i stort sett samma som för GSM och täcker därmed i praktiken hela landet. Det är ännu för tidigt att säga hur stort intresset för GPRS är. Tills nyligen har det varit dåligt med den typ av nya telefoner som behövs för GPRS.

Varierande teknik

GPRS kan sägas ligga i ena ändan av teknikskalan med tillgång till internet och datatjänster över ett stort område, men med begränsad överföringshastighet. I andra änden på skalan finns tekniken med trådlösa datanät, så kallat WLAN (Wireless Local Area Network). Det bygger på en radioteknik med högre våglängd men med mycket kortare räckvidd, i bästa fall uppåt 100 meter kring basstationen, vilket kan jämföras med ända upp till ett par km för 3G. I gengäld är hastigheten för WLAN i dag elva megabit per sekund, fullt i klass med olika fasta kopplingar till internet.

Trådlösa datanät har funnits ett tag men tekniken var länge både dyr och klumpig. Den förekom mest i kontorsmiljöer där det fanns ett uttalat behov av trådlöshet. Det senaste året har utvecklingen gått väldigt fort och marknaden har formligen exploderat för produkter som bygger på 802.11, den radioteknik som används i trådlösa datanät.

Viktigast är kanske att priserna på utrustning sjunkit så lågt att de är tillgängliga för i stort sett vem som helst, och att tekniken lämnat kontorsmiljöerna. Både i USA och Sverige byggs det upp små lokala trådlösa datanät där var och en kan få tillgång till internet via till exempel en bärbar dator eller en handdator.

Typiskt sett byggs de här näten för att ge täckning i olika byggnader som hotell, flygplatser eller på andra allmänna platser. I Sverige har Telia byggt upp en av världens mest omfattande publika strukturer av trådlösa datanät, Telia Homerun. Modellen är densamma som gäller för andra trådlösa nät: kunden öppnar ett abonnemang och kan sedan ansluta sig trådlöst till internet så fort han eller hon kommer in i ett område som täcks av operatörens datanät.

Trådlösa datanät använder i dag ett oreglerat frekvensområde som delas med bland annat mikrovågsugnar. Tekniken har en stor fördel eftersom vem som helst kan köpa en egen basstation och på så sätt ge sig själv och andra tillgång till trådlöst internet.

I USA har den här tekniken blivit väldigt populär. Allt från restauranger till affärer skaffar trådlösa datanät. Det sker antingen som ett sätt att ge extra service till sina kunder eller för att sprida information eller reklam.

Sporadiskt nätverk

Effekten blir att det börjar dyka upp trådlösa datanät lite var som helst. Sammantaget skapar de en stadigt växande yta av täckning i framför allt städers centrala delar.

Något nät i traditionell mening handlar det förstås inte om eftersom näten sätts upp oberoende av varandra (med undantag för operatörsnät som Telias Homerun). Om man med sin handdator ska kunna utnyttja de trådlösa datanäten beror då på om de personer som har satt upp dem tillåter det eller inte.

Inga spindlar

Samtidigt som oberoendet är en svaghet kan det naturligtvis också ses som en möjlighet till nya affärer. Rimligen dyker det med tiden upp en operatör som koordinerar olika trådlösa datanät och säljer abonnemang. På så sätt kan ett varuhus använda sitt trådlösa datanät för att skicka information till kunderna när de befinner sig i varuhuset och dessutom låta användare med ett abonnemang använda datanätet för att få tillgång till internet. Varuhuset får sedan betalt från operatören som sålt abonnemangen.

Någon sådan “spindel i nätet” finns ännu inte vare sig i Sverige eller USA. I Telia Homeruns planer ingår också att öka på sin täckning genom att teckna avtal med ägare av fristående lokala datanät.

De lokala trådlösa datanäten kan alltså ge billig tillgång till internet med hög hastighet men med mycket begränsad täckning.

Tillgänglighet finns

Både GPRS och de lokala trådlösa näten är tekniker som är i gång i dag och som är tillgängliga för kunderna.

3G-näten, som ska börja fungera i Sverige nästa år, hamnar i kläm mellan dessa system. 3G-näten har i sammanhanget flera nackdelar. De får inte samma geografiska täckning som GPRS, samtidigt som hastigheten är mycket lägre än för WLAN, när det gäller datatrafik. Dessutom kräver det av kunderna att dessa återigen köper nya apparater om de vill kunna utnyttja tjänsterna i 3G-näten.

Någon tvekan om att 3G-näten ändå kommer att byggas finns dock inte. Mycket pengar och prestige har redan investerats. Dessutom behövs på sikt den ytterligare kapacitet som de nya 3G-näten ger. Men det behövs kanske inte främst för datatrafik, utan för att ge plats åt vårt ständigt ökande telefonpratande.

Teleoperatörerna räknar med att telefonpratandet, vanlig rösttrafik, mestadels kommer att ske via mobilnäten snarare än via de fasta näten framöver. Om 75 procent av dagens totala rösttrafik i Sverige skulle gå via mobilnäten så behövs all den kapacitet som ligger i de aktuella utbyggnadsplanerna enbart för rösttelefoni.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.