”Vi är vänliga aktivister”

Ni ska vara aktiva ägare. Ärligt talat, vad innebär det egentligen?

– Inte enbart styrelsearbete. Termen aktiv ägare för tanken till konflikter, och det händer naturligtvis att vi får stämma någon. Men aktivt ägande är i väldigt stor utsträckning att få bolag som har lärt sig att producera att även bli bättre på att behandla sina aktieägare eller skaffa mer pengar. Då kan vi som hyfsat stora aktieägare hjälpa till. Det är en process som är en mer vänskaplig aktivism.

Vilken inriktning har fonden?

– Vi investerar i bolag som befinner sig i någon typ av omvandling: som är på väg att fusionera, omstruktureras, få nya huvudägare eller ny företagsledning.

– Exempelvis sitter jag med i styrelsen för detaljhandelskedjan Magnit. De här killarna hade en affär 1999, nu har de över 3 500 butiker. Det öppnade över 600 förra året och lika många i år. För fem år sedan hade de fem största ryska butikskedjorna en marknadsandel på 5 procent, nu är det 14 procent. I resten av världen brukar de fem största svara för 70 procent. Det är där vi kommer att hamna till slut.

Du har investerat i Ryssland sedan 1993. Finns det samma möjligheter att fynda i dag?

– Naturligtvis är möjligheterna inte riktigt lika stora som de var tidigare. Jag kan inte utlova att vi kan få samma avkastning. Men Bashneft, som vi investerade i 2008, har tiofaldigat sitt värde, och det handlas fortfarande till p/e 3,5. Så det finns sådana möjligheter, men kanske inte lika ofta som förut.

Vilka är de största riskerna?

– Ryssland förknippas ofta med ekonomiska och politiska risker. Jag tycker att de riskerna är lite överdrivna. Däremot finns det en hel del corporate governance-risker. Jag tror att om man sitter nära bolagen, känner dem och har verktyg för att kunna handskas med riskerna kan de åtminstone minimeras. Det går inte att undvika risker helt, för det är en ekonomi i stark förändring och ibland händer saker som man inte vill ska hända.

Politiken?

– I media framställs ofta Putin som en risk. Det håller jag inte med om. Däremot är det ryska juridiska systemet ganska svagt. Bär någon sig illa åt är det lite lättare att komma undan än det borde vara. Därför gäller det att förstå vem man arbetar med och vilka motparter man har.

Hur påverkas Ryssland av oron i Europa?

– Den ryska aktiemarknaden är mer volatil än de flesta, därför har den gått ned lite mer. Men så länge det inte blir någon global härdsmälta, så bör det inte påverka de ryska bolagen särskilt mycket. Inte ens under krisen 2008 påverkades särskilt många bolag. Oljepriset föll, men samtidigt har bolagen de lägsta kostnaderna i världen och en begränsad skuldsättning. Över huvud taget har Ryssland lägre skulder än andra stora ekonomier i världen och den finansiella stabiliteten är bättre.

Varför börsnoterar ni Quest II?

– Vi vill ha pengar som vi kan förvalta under ett antal år och hjälpa bolagen att komma dit de ska. Samtidigt vill vi ge våra investerare möjlighet att ändra sig. Vi har valt att lista oss i Sverige eftersom intresset för Ryssland är störst bland privatpersoner i Sverige. Enligt Sifo har var femte svensk exponering mot Ryssland, det motsvarar uppskattningsvis hälften av alla utländska investerare där.

Hur mycket pengar vill ni få in?

– Målet är 3,5 miljarder kronor. Antingen kan man investera kontanter, men vi är också beredda på att ta över illikvida ryska tillgångar. Det gjorde vi i den första Questfonden. Vi har redan ett antal stora kärninvesterare som har sagt att de ska investera hyfsade belopp. Sedan får vi se hur det går. På sätt och vis är turbulensen till vår fördel, för vi kan köpa billigare, men samtidigt kanske investerarna är lite skrämda.