”Vi kan hantera en ny krasch i Sverige”

Ulf Andersson, chef för DNB Markets Sverige, anser att läget i Sverige just nu ser hanterbart ut. Den chock som ekonomin drabbades av i våras, när coronakrisen slog till, har klingat av och man har hunnit ställa om en hel del, till exempel vad gäller industriproduktionen och den exportberoende delen av näringslivet. Trots att det är fortsatt tungt för vissa delar i näringslivet och samhället, framförallt inom tjänstesektorn och servicesektorn, så hålls hjulen snurrande i stor utsträckning.

”Mycket snurrar ändå på trots allt, vilket är bra. För det vi inte vill är att en kris leder in i en annan kris. Det är ju onekligen så att vi är inne i en ekonomisk rejäl sättning och inom flera områden en djup kris. Frågan är hur långvarig den ska bli”, säger han när Affärsvärlden träffar honom på DNB:s kontor i Stockholm.

Ulf Andersson, som varit över tjugo år i finansbranschen och på DNB sedan 2007, pratar om att det såg ganska bra ut i Sverige innan pandemin, med en långvarig högkonjunktur.

”Det är viktigt att vi inte låter denna kris undergräva våra underliggande ekonomiska strukturer som innan krisen var ganska starka. Då är vi inne i en helt annan ekonomisk kris som kan bli långdragen. Och vi vill heller inte hamna i en okontrollerad finansiell kris, vilket var något som centralbankerna, helt rätt, agerade kraftfullt för att motverka i våras. Om det finansiella systemet havererar då blir det som en hjärtinfarkt för hela ekonomin och då är vi riktigt illa ute”, säger han.

Han påpekar att man måste ha respekt för att centralbanker och regeringar under våren inte visste hur allvarlig pandemin och dess skadeverkningar skulle bli, och att man gjorde rätt som agerade så pass kraftfullt för att hålla det finansiella systemet vid liv.

”Sen kan man alltid ha åsikter om hur man agerade. Och det är mycket lättare så här i efterhand. Vissa saker tycker jag att de fått till rätt och annat är jag fundersam kring”

Vad är du fundersam kring?

”Till att börja med vill jag säga att jag är glad att Riksbanken inte har sänkt reporäntan under pandemin, trots påtryckningar. Den är väldigt låg som den är. Inte bara i Sverige utan i omvärlden också. Det skapar en prissättning på pengar och på risk som över tiden skapar skevheter i marknaden. Vi har ju haft det här under väldigt lång tid nu, dessutom under en långvarig högkonjunktur innan pandemin bröt ut. Riksbanken har därmed eldat på i en ekonomi som redan fungerade väldigt bra i termer av hög aktivitet och högt resursutnyttjande. Målet har som bekant varit att få fart på inflationen vilket inte har lyckats. Möjligen har man lärt sig att negativa räntor inte är vägen framåt vilket i så fall är bra för både marknaden och ekonomin på längre sikt.”

Samtidigt säger han att det är bra att man snabbt satte upp faciliteter som banksystemen kunde använda sig av.

”Nu visar det sig att vi har ett väldigt välfungerande banksystem i Sverige som klarade sig alldeles utmärkt på egen hand under krisen. Så man har ju inte behövt använda de här. Men det är bra ändå att det fanns en backup på plats, tycker jag”, säger han.

Det han anser att man kan vara fundersam över är istället Riksbankens köp av obligationer, menar han, exempelvis att Riksbanken så sent gav sig in och köpte företagsobligationer. Det var i början av pandemin som stödet hade behövts, när Riksbanken i september inledde köpen hade marknaderna redan kommit på fötter igen.

”Jag tycker faktiskt att de kunde ha avstått från detta när man såg att marknaderna fungerade på egen hand. Vi ser ju att kreditspreadarna på företagsobligationer i Sverige nu i många fall ligger under nivåerna innan krisen bröt ut. Och man kan fråga sig om det verkligen är rimligt? Är det så att risken i ekonomin idag och i systemet är lägre än var den var innan krisen?  Det är ju helt omöjligt att tycka det.”

Även om man kan förstå att Riksbanken under en kort period agerar kraftfullt för att krisen inte ska leda till en annan kris, har alltså Riksbankens agerande pressat ner räntan, speciellt på bostadsobligationssidan, menarhan.

” Det är därför olyckligt att Riksbanken aktivt bidrar till att trycka ner räntenivån ytterligare. Tanken är ju trots allt att den skall avspegla risken. På företagsobligationssidan har volymerna varit små men principen är ändå viktig. Riksbankens köp av bostadsobligationer har däremot varit omfattande vilket också har påverkat marknaden och prissättningen väldigt mycket.”

”Man måste ha med sig att den påverkan på pris som sker får bieffekter på annat håll som man måste beakta. Om man löser ett problem men skapar ett annat problem så måste man ha en balansgång där och det tycker jag inte att man har haft. Jag är inte säker på att aktiviteten i ekonomin är så avhängig denna extra skjuts från Riksbanken som de vill ge sken av.”

Vad ser du som det värsta scenariot?

”I grund och botten är huvudproblemet dagens prissättning på risk. Det är där som våra framtida problem i form av obalanser skapas. Det finns väldigt mycket pengar där ute och de är extremt billiga. Det möjliggör låga kalkylräntor och risken är uppenbar att andra investeringsbeslut tas än vad som hade varit fallet i en normal miljö där marknaden faktiskt får sätta priset på egen hand.”

Dessutom ser han en oroväckande skulduppbyggnad. Medan det i Europa främst handlar om stora statsskuldproblem handlar det i Sverige främst om en oroväckande skulduppbyggnad hos privatpersoner samt i en del företagssektorer.

Samtidigt som det för tillfället kan vara värt att rädda fler företag än vad som är motiverat så att vi inte möter en bred och djup lågkonjunktur, fortsätter han, är det så fort pandemin är över viktigt att inte använda skattemedel eller lånade medel för att rädda mindre livskraftiga företag.

”Vi måste ha att balanserat förhållningssätt till hur vi hanterar kriser. Riksbanken ökar nu ramen för köp av värdepapper. Det är en sak att signalera till marknaderna att man har beredskap och vilja att hjälpa till i händelse av extrema situationer, men man får inte ta i mer än nödvändigt och framför allt inte agera i onödan. För då bidrar man istället till att öka på de andra problemen längre fram utan att ha bidragit till att lösa de problem vi har nu. På många sätt löser de sig själva ändå.”

Det är nästan så att man i Sverige haft en krishanteringspolitik med väldigt låga räntor, innan krisen bröt ut, säger han och  pekar på att den räntepolitik man har fört har lett till en stor tillgångsinflation och att börsen, trots att det fortfarande är pandemi och framtiden är oviss, prisar in att framtida vinster kommer vara större än någonsin.

”Börsen är på topp, den är högre värderad nu än den någonsin varit och man kan fråga sig om det verkligen återspeglar det vi ser när vi tittar ut i världsekonomin idag, jämfört med hur det såg ut innan coronakrisen. Är läget bättre än det var innan? Det är svårt att säga ja på det eftersom det i stort sett är recession i hela västvärlden”, säger han och fortsätter:

”Det finns ingen logik i det där. Allt detta är en konsekvens av att det finns väldigt mycket pengar i systemet till väldigt låg ränta vilket leder till kraftiga prisstegringar på bland annat aktier och fastigheter. Det är där vi har inflationen.”

Han pratar om decoupling mellan finansmarknad och realekonomi där realekonomin går ned och finansmarknaden upp. Att finansmarknaden diskonterar för att realekonomin ska gå rejält uppåt framöver menar han är omöjligt att få ihop.

”Det måste gå ihop någonstans, Om inte realekonomin tar rejäl fart, vilket jag har svårt att se att den skulle göra på medellång sikt, ja då måste det ju givetvis ske en korrektion på finansmarknaden.”

Han tror att det mycket väl kan ske en stor korrigering på börsen som den som skedde i början av coronakrisen.

” De stora obalanserna är oroande. Vi kan mycket väl få se en större korrigering på börsen, kanske redan nästa år. Självklart är några halvstora korrigeringar löpande att föredra framför en krasch men så länge som obalansen mellan realekonomi och finansmarknad ökar så blir också risken för en krasch större. En krasch behöver dock inte sprida sig vidare så länge de underliggande strukturerna i realekonomin är starka och så länge som banksystemet är välskött vilket är fallet i Sverige”.

De stora problemen, menar han, ligger istället utanför Sverige, där en exempelvis ny eurokris i Europa kan komma att skapa ringar i Sverige.

”Vi kan hantera en krasch i Sverige, men det är dock sällan som kriser är nationella fenomen. Skulle vi hamna i en mer omfattande finanskris så är det förmodligen för att den samtidigt uppträder i vår omvärld.”