Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Cancerforskare vid frontlinjen

2015-09-15 21:00
Foto: Alligator Bioscience

Läkemedelsindustrin försöker göra människan immun mot cancer. Och två nordiska småbolag har kommit långt på en marknad som väntas vara värd 300 miljarder kronor om några år.

År 2007 drabbades golden retrievern Tina av hudcancer i tandköttet. Sjukdomen spred sig till lungorna och veterinären gav henne högst några månader kvar i livet. Turligt nog jobbade husse vid Uppsala universitet. Han kände till att en kollega forskade på en ny cancermedicin, baserad på ett virus. Viruset bildar en molekyl, kallat CD40L, som sätter fart på immunsystemet. Och det hade fungerat på möss.

Prova den på Tina, det är vårt sista hopp, var budskapet. Några dagar senare placerade Thomas Tötterman, professor i klinisk immunologi, den första av tre injektioner rakt in i tumören som satt i mungipan på hunden. Och döm om de två professorernas förvåning när Tina tillfrisknade på några veckor. Tumören försvann.

– När hunden dog i en olycka 1,5 år senare obducerades hon och man hittade inga spår av malignt melanom. Hon var sannolikt botad, säger Per Norlén, utvecklingschef vid det lilla Lundaföretaget Alligator Bio­science.

***

Taittinger brut för 379 kronor buteljen blev valet när Per Norlén och de övriga 23 anställda i Alligator Bioscience skulle fira i början av augusti i år. En klassisk champagne och ett oklanderligt val, anser en kännare om den skumpa som också serverades vid Nobelfestligheterna i vintras. Glädjeyran berodde på att Janssen Biotech, som ingår i den amerikanska läkemedelskoncernen Johnson & Johnson, just hade köpt rättigheterna till ADC-1013, en monoklonal CD40-antikropp. Antikroppen är Alligators flaggskepp och har egenskaper som liknar den virusterapi som professor Tötterman använde på hunden 2007. Köpesumman kan uppgå till mer än 700 miljoner dollar, 6 miljarder kronor, plus provision av framtida försäljning. Amerikanerna köper dessutom in sig som delägare i Alligator. Beloppet är högt också vid en internationell jämförelse (se tabell på nästa uppslag).

– Den första milstensbetalningen är avsevärd och framtida finansiering är säkrad under flera år framöver, säger Per Norlén.

Nästa milstensutbetalning väntas redan om cirka två år, när de kliniska studierna går in i nästa fas.

***

De börsnoterade svenska bioteknikbolagen har inte rosat marknaden under senare år. Tvärtom. Flopparna dominerar. Mot den bakgrunden framstår lilla Alligator, som är privatägt, som en lysande stjärna. Bolaget är ett av få nordiska bolag som har gjort framsteg inom den gren av läkemedelsutveckling som många bedömare hävdar är hetast internationellt just nu. Det handlar alltså om mediciner som skakar liv i kroppens eget immunsystem och får det att bekämpa cancerceller. Förhoppningen är att tekniken, som ännu är i sin linda, ska kunna göra människan immun mot många cancertyper.

– Vår medicinkandidat ADC-1013 är inte riktad mot någon specifik cancertyp, utan mot patientens immunsystem, och kan sanno­likt användas mot nästan alla tumör­­­- t­yper, säger Per Norlén som samtidigt påpekar att medicinen – om den fungerar och är säker – kan nå marknaden tidigast om sex till åtta år.

Immunterapin brukar liknas vid ett fjärde vapenslag i kriget mot cancern, där de tre tidigare är kirurgi, cellgiftsbehandling samt strålning. Flera immunsystem-påverkande mediciner, så kallade checkpoint-hämmare, finns redan på marknaden. Det första, ­Yervoy från amerikanska Bristol-Myers Squibb (BMS), godkändes av läkemedelsmyndigheten i USA för fyra år sedan. Ytterligare två godkändes förra hösten. I förra veckan fick de båda medicinerna grönt ljus och rekommenderas nu också i Sverige. Ett onkolytiskt, cancerdödande, virus kallat T-vec – ett vaccin från amerikanska Amgen – väntas bli godkänt under sista kvartalet i år. De tre mediciner som finns på marknaden har alla egenskapen att de bryter cancercellernas förmåga att gömma sig för immunförsvaret. Nya mediciner som är på väg ökar i stället immunförsvarets förmåga att attackera cancer­cellerna.

Yervoy är redan en storsäljande så kal­lad blockbuster och sålde förra året för 1,3 miljarder dollar, cirka 11 miljarder kronor. Analytiker som följer branschen har dragit ut försäljningstrenderna in i framtiden och enligt en rapport från storbanken Citi väntas världsmarknaden för immunterapibehandling mot cancer uppgå till 35 miljarder dollar, cirka 300 miljarder kronor, under 2023.

Utöver Alligator finns ett tiotal andra bolag i USA och Europa där kliniska försök med immunonkologiska preparat har inletts eller snart kommer att inledas. Astra Zeneca är ett av dem. Koncernens dotterbolag Medimmune skrev så sent som i augusti ett licens- och samarbetsavtal med det amerikanska bioteknikbolaget Inovio Pharmaceuticals gällande cancervaccin. Astra Zeneca betalar upp till 700 miljoner dollar och får därmed rättigheterna till immunterapiforskning kring livmoder-, huvud- och halscancer.

***

En av de svenskar som arbetat med immunterapeutiska cancerbehandlingar är Magnus Jäderberg. Han var med och lanserade Yervoy i Europa under 2012. Londonsvensken var då högste medicinskt ansvarig för BMS i Europa. Sedan två år är han medicinskt ansvarig för det lilla finländska företaget Oncos som under försommaren fusionerade med norska Targovax som är noterat på OTC-listan i Oslo. Targovax har en svensk slagsida. Vd är svensken Gunnar Gårdemyr, med bakgrund i flera olika läkemedelsbolag, senast japanska Takeda. Och huvudägare är det svenska riskkapitalbolaget Healthcap med 31 procent av aktierna. Helthcap-del­ägaren Per Samuelsson sitter i styrelsen:

– Vi har slagit samman vårt finska bolag, Oncos, med ett norskt bolag, Targovax, som också verkar inom immunoterapi för onkologi, förklarar Samuelsson.

Det sammanslagna bolaget har senare i somras dragit in 200 miljoner norska kronor i en emission. Då om inte förr märktes det att branschen är het. Intresset för att köpa aktier var stort och bolaget hade enligt uppgift till Affärsvärlden kunnat sälja aktier för 1 miljard kronor eller mer.

Enligt Magnus Jäderberg ska bolaget under det kommande året flyttas till Oslobörsens ordinarie lista.

***

Yervoy har effekt på cirka 30 procent av patienterna, men siffran varierar beroende på typ av cancer. 30 procent låter kanske inte så imponerande, men i jämförelse med tidigare mediciner mot spridd hudcancer är Yervoy oerhört effektivt. Dubbelt så många patienter överlever.

Vassast blir immunterapin när de nya medicinerna kombineras med varandra. Det beror på att olika immunterapi-preparat aktiverar immunsystemet på olika sätt. Enligt vissa studier biter kombinationer av de nya medicinerna på mer än 50 procent av de sjuka.

Bristol-Myers Squibb har redan ett kombinationspreparat och bolagets konkurrenter ligger i startblocken för att lansera egna cocktails med upp till tre ingredienser. Det, tror forskarna, kan betyda att ännu fler patienter överlever. Skälet till att de så kallade checkpoint-hämmarna fungerar sämre ensamma är att det då inte finns aktiverade immunceller i själva tumören. Därför behöver hämmarna kombineras med andra terapier som aktiverar tumörens immunförsvar. Och det är just vad exempelvis Targovax har i pipeline.

– Vi har inga som helst tankar på att gå ­monoterapeutiskt. Man kan inte räkna med att nå maximal effekt om man går ensam. Man måste kombinera, säger Magnus Jäder­berg.

Jäderberg avslöjar också att bolaget är nära att starta en klinisk studie med en amerikansk cancerinstitution och ett av de fem största läkemedelsbolagen i världen inom immunterapi. I studien ska Targovax prova effekterna av en kombinationsbehandling med en checkpoint-hämmare. Det kan betyda att Targovax är nära en affär liknande Alligators miljardaffär med Johnson & Johnson. Vilket bolag som är påtänkt vill Jäderberg inte berätta, men det mest sannolika är att det rör sig om någon av jättarna: Pfizer, Roche, Bristol-Myers Squibb, Astra Zeneca eller Merck.

Per Norlén vid Alligator bedömer att också hans bolags medicin återfinns i framtida kombinationsbehandlingar.

– Det här blir en behandling som ytterligare kan förstärka effekten av andra immunterapier, så vår terapi kommer sannolikt att användas i kombination med andra fram­över, säger Per Norlén.

***

Det finns dock två hakar med de nya preparaten. För det första är biverkningarna svåra. När medicinerna injiceras vaknar immunsystemets jaktinstinkt. Tyvärr vidtar då en klappjakt på avvikande men friska celler i kroppen, vilket kan resultera i inflammationer i bland annat hjärnan och tarmarna.

– Biverkningarna kommer med all säkerhet att vara det som begränsar kombinationsbehandlingarna framöver, säger Per Norlén och pekar på att när Bristol-Myers Squibb kombinerade Yervoy med uppföljaren Opdivo för hudcancerpatienter, så var resultaten fantastiska, men de kom till priset av stora biverkningar. Var tredje patient tvingades avbryta behandlingen.

Enligt Alligators utvecklingschef har bolagets medicinkandidat troligen mindre biverkningar än de som olika konkurrenter håller på att utveckla och ADC-1013 borde därför utgöra en attraktiv ingrediens i de framtida kombinationsbehandlingarna:

– Vår produkt ser helt överlägsen ut på säkerhetssidan, säger han.

Det andra problemet är att medicinerna är enormt dyra. Yervoy, den första immunterapeutiska cancermedicinen, salufördes för ungefär 100 000 dollar, över 800 000 kronor, per behandling när den lanserades i USA.

I Europa såldes Yervoy senare för ungefär halva beloppet, enligt Jäderberg. I Sverige är Yervoy dyrare. Exempelvis Norrlandstingens regionförbund har räknat med att betala 197 769 kronor per infusion, eller cirka 790 000 kronor för en standardbehandling om fyra injektioner.

Mercks Keytruda säljs för 150 000 dollar per år i USA. I Sverige pågår prisförhandlingar just nu. När de nya kombinationsmetoderna tas i bruk blir de ännu dyrare. I USA väntas de kosta en bra bit över 1 miljon kronor.

Vid ett möte i Oslo i mitten av augusti berättade Targovax ledning för bankanalytiker hur de har tänkt sig intäktsnivån framöver. Vd Gunnar Gårdemyr räknar med priser på 20 000 respektive 50 000 euro, alltså 190 000 alternativt 450 000 kronor per behandling, i Europa respektive USA. Magnus Jäderberg jämför med vad cellgiftsbehandlingar kostar och tycker inte att prisskillnaderna är alarmerande höga:

– Kemoterapin ligger kring 24 000 euro i USA och i Europa kring 8000 euro, säger Jäderberg.

Hans kollega, Per Norlén, säger så här:

– Om effekten av behandlingen är tillräckligt stor är kostnaden motiverad, och det måste finnas en ordentlig uppsida för bolagen för att man ska har råd att driva sådana här projekt med tanke på att bara enstaka satsningar lyckas, säger Per Norlén.

Prispressen väntas vara svag under lång tid framöver.

– Konkurrensen från generiska läkemedel kommer att vara begränsad när det gäller biologiska läkemedel eftersom det inte går att göra exakta kopior, säger Per Norlén.

Kopiorna kommer endast att likna ursprungsprodukterna, och kallas därför biosimilars. Den konkurrens som kan väntas kommer i stället från andra likartade immunterapeutiska produkter.

– Det är kompletterande läkemedel, inte biosimilars som kommer att stå för konkurrensen, tror Norlén.

För Alligators aktieägare, bland dem svenska Investor, Banque Internationale à Luxembourg SA och Sunstone Capital är det här förstås goda nyheter. Bolaget planerar för en notering på börsen i Stockholm före nästa sommar och värderingen kommer då att vara långt över de 12 kronor per aktie, ett marknadsvärde på totalt cirka 650 miljoner kronor, som investerare betalade i den senaste emissionen.

– Bara avtalet med Johnson & Johnson värderas till ungefär 1,5 miljarder kronor med hänsyn taget till sannolikheten att ADC-1013 når marknaden. Vid tiden för noteringen har vi kommit ännu närmare marknaden och då bör värdet vara ännu högre, säger Norlén.

Thomas Töttermans försök på hundar beskrevs i en vetenskaplig tidskrift, von Euler et al., J Immunother2008.

Kombo ­biter bättre

I en färsk studie med 945 hudcancer-­patienter jämfördes effekterna när Bristol-Myers två mediciner, Yervoy och Opdivo användes var för sig eller tillsammans. 58 procent av dem som fick kombo-behandlingen fick en signifikant tumörminskning. För dem som tog Opdivo ensamt är siffran 44 procent och för Yervoy ensamt är siffran 19 procent.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom