Golvmiljardären: Du får inte vara skotträdd

Västra Skedvi utanför Köping, november 1995. Den långe och mörkhårige Darko Perván sitter på knä på höskullen vid det nedlagda lantbruk han köpt ett tiotal år tidigare. Med sig har han sonen Tony. Ögonen är koncentrerade på laminatgolvskivorna som ligger på höskullen.

Det här är stunden de väntat på i snart 18 månader. Det var då den första ritningen gjordes i datorprogrammet och det första patentet skickades in för världens första klickgolv med mekaniskt fogsystem. Sedan dess har otaliga skivor provsågats och frästs till.

Händerna rör sig vant över träskivorna och plötsligt låter det ”klick”. Ljudet av två fogsystem som slås samman. Det första träklickgolvet har sett dagens ljus och det är ett golv som senare ska komma att bli en mångmiljardindustri – men inte utan stridigheter.

Golvad tillväxt

Företaget Välinge har på nästan 30 år vuxit till att bli en gigant på golv. Genom patenträttigheter och licensgivning över stora delar av världen omsatte bolaget runt 2 miljarder kronor 2021. Darko Perván med familj är majoritetsägare medan danska Lego-familjens investmentbolag Kirkbi äger drygt 48% av Välinge.

Förutom licensgivning och utveckling så ingår även helägda verksamheter såsom fastigheter och golvbolaget Bjelin i familjeföretaget. Bjelin säljer golv som tillverkas av systerbolaget Välinge i skånska Viken och har dessutom egen tillverkning på flera platser i Kroatien nära den stora Spacvaskogen. Där har bolaget timmerkontrakt motsvarande 50 000 hektar ek, ask, bok och gran.

Koncernens totala omsättning beräknas i år bli cirka 3,5 miljarder kronor (där Välinge står för den största delen) och ett rörelseresultat runt 1,4 miljarder kronor. Planen är att slå ihop Välinge med Bjelin och sikta på en börsnotering i Stockholm eller New York under 2024.

Men att det lilla golvbolaget i Viken skulle bli världsledande på golvinnovation var inte självklart.

Steg snabbt i graderna

Darko Perván föddes 1946 i Zagreb i dåvarande Jugoslavien. I början av 1950-talet blev hans far tränare för svenska simlandslaget. Att familjen stannade i Sverige var en slump.

”Min pappa blev sjuk och familjen kom hit för att hämta hem honom. Efter några månader kom svenska myndigheterna och sa att jag skulle gå i skolan eftersom jag var åtta år då”, säger Darko Perván.

Familjen bosatte sig på Munkhättegatan i Malmö. Att det blev fullt fokus på skolan var inte konstigt.

”I Kroatien var familjen ganska välbärgad innan kommunisterna snodde allt ifrån oss. Släkten hade många akademiker, så det var ganska naturligt att man skulle utbilda sig även i Sverige”, säger Darko Perván.

Det blev byggnadsteknisk linje på gymnasiet. Efter examen ryckte han in på pansarregementet i Hässleholm och gick reservofficersutbildningen, muckade som fänrik och slutade som kapten och kompanichef. Därefter blev det studier i matematik, statistik, nationalekonomi och företagsekonomi vid Lunds universitet. Professor Curt Kihlstedt fick upp ögonen för Darko Perváns kunskaper och rekommenderade honom för ett jobb som chef för koncernutveckling på dåvarande Tändsticksbolaget, Ivar Kreugers gamla flaggskepp, som då bland annat ägde golvföretaget Tarkett och köksbolaget Marbodal.

Karriären gick sedan vidare som chef för laminatdivisionen i kemikonglomeratet Perstorp, där Darko Perván var med och utvecklade det första laminatgolvet. Tidigare anställda på Perstorp beskriver Darko Perván som trevlig, bestämd och självgående. Han steg snabbt i graderna för att sedan avancera till ledningen för industrikoncernen Gränges. Under tiden på Gränges jobbade han även nära Ian Wachtmeister.

”Jag var vice VD när Ian Wachtmeister var VD på Gränges. Han var mycket mer seriös internt än den pajas han kom att spela externt. Sen gick han ju snett med Ny Demokrati, jag förstod aldrig det. Ny Demokrati var inte kul. Sån var han inte”, säger Darko Perván.

Under slutet av 1980-talet började Gränges att sälja av en del bolag och Darko Perván passade på att köpa industribolag för egna redan intjänade pengar.

”Jag var tidigt en av de högst betalda direktörerna för min åldersklass. Men skälet till att jag hoppade av Gränges var att många av mina projekt hade gått bra och då började jag fundera på varför jag gör det här för andra när jag kan göra det själv? Så jag hoppade av och startade eget”, säger Darko Perván.

Ett av bolagen, Pressmetall, förlorade han mycket pengar på då mutskandalen mellan Bofors och Indien uppdagades under slutet av 1980-talet.

”Det var katastrof. Vi hade investerat massor av pengar för att göra hylsor till långskjutande granater. På en dag försvann 80% av orderstocken som låg fem år framåt”, säger Darko Perván.

Hur reser man sig från det?

”Sånt får man räkna med, men man får inte lägga alla äggen i samma påse. Då bestämde jag mig för att aldrig vara i en business där man bara är beroende av politiska beslut”, säger han.

VÄGEN TILL GOLVEN

Även den svenska 90-talskrisen drabbade Darko Perváns företag. Samtidigt hade han under några år funderat på om han skulle fokusera på endast en industri. Golv blev ett naturligt val. Att lägga golv var svårt och tidsödande och här fanns en stor förbättringspotential, insåg han. När de första prototyperna tagits fram tillsammans med sonen Tony Perván kontaktade han sin gamla kollega från Perstorps-tiden Gerhard Schultze, möbelsnickaren som uppfann världens första laminatgolv.

Efter idéutbyten kom Darko Perván fram till att den stora utamningen inte var själva fogprincipen utan tillverkningstekniken som krävde extremt snäva tillverkningstoleranser och storskalig produktion. Gerhard Schultze menade att det skulle gå med ny och mer avancerad produktionsutrustning.

Och det finns även underliggande trender som skulle visa att det beslutet var riktigt. Med ökad levnadsstandard och befolkningstillväxt kommer många miljoner golv att behöva läggas.

Lyckas eller misslyckas

Dunkandet från löpande band och tryckpressar ljuder över hallen och doften av trä är märkbar. Här, nära en åker vid skånska Viken, ligger Välinges största svenska fabrik. Darko Perván rör sig vant inne på fabriken, för dagen iklädd marinblå kavaj. Stegen är försiktigt staplande på grund av polion han fick som treåring. I fabriken i Viken kan 4 miljoner kvadratmeter golv produceras. Investeringen i fabrik och utvecklingscenter summerar till 1 miljard kronor.

Årets BolagsjuristArtikel

Marcus Palm är årets bolagsjurist 2017

”Vi vill inte ha för mycket produktion här, det ska vara en blandning av storskalig produktion och testproduktion. I Kroatien ska det bara vara storskalig produktion”, säger Darko Perván.

Kunde du se framför dig att Välinge skulle bli så här stort?

”Vi har bara två alternativ – lyckas eller misslyckas. Jag sa att om vi misslyckas så får vi spela innebandy här inne eller något. Jag har investerat med mina egna pengar, då är det lättare att ta risker,” säger han med ett leende.

Medarbetarna i fabriken hälsar vant och det blir korta samtal om semestrar. En del anställda granskar golvskivorna manuellt för att upptäcka flisor som plockas bort.

Att det blev Viken är ingen slump. Efter några år på Lidingö ville familjen bo i Skåne igen. Närheten till Lunds universitet, flygplatser och lokal tillväxt lockade.

Att starta egen tillverkning av golv var för kapitalintensivt, så Darko Perván beslutar att istället bara fokusera på patent och utveckling – något som ska komma att leda till otaliga stridigheter i domstolar världen över. Patent efter patent lämnas in och bolaget bildar partnerskap med tillverkningsbolag. Mot att bolagen fick billiga licenser så skulle också tillverkningsbolagen medverka i produktutvecklingen, som bland annat svenska parkettgolvtillverkaren Kährs och norska laminatgolvtillverkaren Alloc, fick stå för de juridiska kostnaderna då patentstriderna började i USA.

”Vi bestämde oss väldigt tidigt att en stor del av intäkterna skulle investeras i ny teknologisk utveckling. Det har gett väldigt goda resultat för vi är fulladdade med ny teknik som vi nu ska kommersialisera”, säger Darko Perván.

En slugger i rätten

Samtidigt fattade han sin karriärs näst sämsta beslut 1994. En extern juristbyrå anlitades för att säkra patenten, vilket skulle visa sig dyrt när patentstriderna började.

”Patent är alldeles för viktigt för att helt enkelt outsourca till någon annan, de begriper inte vad som är viktigt och inte viktigt”, säger Darko Perván och fortsätter:

”Ett av vårt största misstag var att vi lät en utomstående byrå skriva våra första patent. Sedan 1995 och framåt har vi skrivit alla patent själva. Jag tycker det är intellektuellt stimulerande att sätta mig framför en tom dataskärm och börja få ihop allting,” säger han.

Under åren har det blivit drygt 3500 patent på ett 100-tal olika låssystem. Rättegångskostnaderna i USA kan uppgå till närmare 100 miljoner kronor och ta mer än 5 år. Genom åren har det blivit ett hundratal rättstvister i olika länder där Välinge fått slåss för sina patent.

VälingeArtikel

Miljardärsbråk om golvuppfinning: ”Skitsnack”

I regel slutar tvisten med att bolaget som gjort patentintrång ändå tecknar en licens. Motparter har varit allt från mindre bolag som vill slå sig in på marknaden till stora kinesiska golvfabriker med export till USA.

”Just nu lider vi av att våra patent är alldeles för starka idag,” säger Darko Perván uppgivet.

Varför är det en svaghet?

”Har vi starka patent på allting är det ingen som vågar starta upp egen tillverkning. Nu vet alla att vi har patenterat allt som går att patentera inom våra teknikområden, så det är ingen som vågar. Det är på gott och ont, ibland är det bra att ha någon som tar chansen och startar upp en fabrik ändå och så kan vi senare få licensintäkter när de inser att vi har starka patent”.

När man ska försvara patent låter det som man är lite bråkig. Är du det?

”Ja, du får inte var skotträdd om du sysslar med det här. I vissa länder har licenstagare hotat oss och de vill inte betala om de inte behöver,” säger han.

Största misstaget

Affärsmodellen funkar och Välinge växer men vid millennieskiftet krävs mer kapital för att utöka utvecklingen av golven. Det svenska investeringsbolaget Nordstjernan köper 50% av bolaget år 2002. Men Darko Perván och Nordstjernan visar sig ha olika tankar om hur en exit ska se ut, där Nordstjernan ville se en börsnotering.

”Det största misstaget var att ta in Nordstjernan som delägare,” säger Darko Perván och fortsätter:

”Vi ville inte låna pengar men vi behövde bygga det första R&D centret. Då kom vi i kontakt med Nordstjernan och då köpte de in sig ungefär 50-50. Men det blev ju en väldigt stor besvikelse när de skulle göra exit. Hade jag fått göra om det hade jag aldrig tagit in dem”.

Konflikten hamnar på förstasidan i Dagens Industri: ”Full kalabalik i Välinge”. Nordstjernan försökte arbetsbefria VD Darko Perván och sätta in ekonomichefen som tillförordnad VD. Något som Darko Perván vägrade gå med på och valde istället att avskeda ekonomichefen. Halva styrelsen, bestående av representanter från Nordstjernan med styrelseordförande Tomas Billing, hoppade av. Polisanmälningar lämnades in. Det hela slutade med att Darko Perván köpte ut Nordstjernans del för 600 miljoner kronor, enligt investeringsbolagets bokslut.

Efter några år kommer det amerikanska riskkapitalbolaget KKR in som delägare.

”Darko Perván är unik på många sätt. Han är oerhört framsynt och strategisk på sättet han investerar, det är motsatsen till det snabba kvartalstänket. Han säkrade upp tillgången på ek många år innan han behövde det”, säger Anders Borg, tidigare Nordenchef på KKR och då styrelseordförande i Välinge (men aldrig finansminister).

Synen på skuldsättningen skilde sig åt.

”Jag kan tycka att Darko Perván skulle kunnat få ännu bättre utväxling på sin kreativitet genom en mer effektiv kapitalstruktur, men det var nog den enda punkten där vi hade lite olika syn. Välinge var en av de bästa investeringarna i fonden,” säger Anders Borg.

Investeringen blev en pengamaskin för KKR som säljer efter bara drygt två och ett halvt år. Ny ägare till 48% av Välinge blir istället danska investeringsbolaget Kirkbi, som är family office för danska Legos grundarfamilj.

Expansionen

Att Darko Perván säkrat upp tillgången på ek i Kroatien är inte en tillfällighet. Under 2000-talet har han gått många strider med vissa Vikenbor för sin expansion, som slutat med att bland annat den nya fabriken fått byggas i två våningar för att få plats. Han ville även bygga en golfbana, men då drogs en ny länsväg rakt genom marken.

Istället vänder Darko Perván blicken mot födelselandet. För vinsten i Välinge har han under lång tid köpt på sig fastigheter i Dubrovnik och under senare år även timmerkontrakt hos det statliga skogsbolaget i Kroaten för att kunna expandera ytterligare.

Fastigheter har han också gott om. Flera fastigheter i Helsingborg, bostad i Viken, en gård på Söderåsen och gården i Västmanland. Vid varje fastighet finns dessutom en verkstad där nya idéer kan testas. Totalt äger han skog på 440 hektar på Söderåsen och 300 hektar i Västmanland, där han även brukar vara ute och jaga.

”Jag har några anställda men skogen är ganska enkel satt sköta. Kan man inte sköta skogen själv ska man inte syssla med det”, säger Darko Perván och fortsätter:

”Jag kommer inte köpa en enda börsaktie på grund av osäkerheten på finansmarknaden. Däremot tittar vi på att köpa ut hela bolag som ger synergi. För då hanterar du hela situationen själv. Så får de andra syssla med sina finansiella piruetter där de kommer bita sig i svansen. Vi är mycket traditionella i våra investeringar”, säger Darko Perván.

SD RÖTT SKYNKE I KLIPPAN

Darko Perván fick också stora tidningsrubriker hösten 2018. Välinge ville bygga en stor fabrik i Klippans kommun i Skåne.

”Vi hade jättefin mark i Klippan som vi ville köpa och skapa massa arbetstillfällen. Jag gick en chock när jag såg att över 30% i Klippan röstade på Sverigedemokraterna. Vi förlorade ganska mycket tid och pengar, fanns ingen chans att vi kunde gå vidare med det”, säger Darko Perván.

Varför inte?

“Med min bakgrund skulle det inte gå. Man måste stå upp för sina värderingar och detta blev ett exempel på vad som händer om man röstar på SD”, säger han.

Istället blev det alltså investeringar i Helsingborg, Viken och Kroatien.

Generationsskiftet

Darko Perván fyllde 76 år i maj och nu börjar han titta på generationsskiftet inom koncernen. Därför har han initierat arbetet med att ta bolaget till börsen 2024. Samtal med potentiella finansiella rådgivare pågår, något som Affärsvärlden skrev om tidigare i juni i år. En värdering skulle kunna landa på över 30 miljarder kronor efter att Välinge och Bjelin slagits ihop, och danska ägarna Kirkbi fått säga sitt.

Syftet är inte bara att underlätta för de tre barnen, som hellre vill syssla med fastigheter, turism och aktivt ägarskap. För att bibehålla och rekrytera personal så vill bolaget också ha möjligheter att dela ut optioner.

KLICKMÖBLER NÄSTA

Framtiden är inte bara golv heller. Välinge får allt fler licenstagare på klickmöbler och Bjelin ska ta upp kampen med IKEA om att tillverka klickmöbler. Både hyllor, bord och skåp utvecklings nu med egen design inom Välinge.

”Vi vill bli ett nytt, modernt IKEA men med den skillnaden att vi tillverkar allt själva med vår egen råvara och inte har fysiska varuhus utan försäljning sker online kompletterat med showrooms. Alla möbler ska vara klickmöbler. IKEA har gjort mycket bra men i vissa fall så är det oerhört ogenomtänkt med bara en hög skruvar och bitar. För att inte tala om vikten,” säger Darko Perván.

Vad är det som kan hejda expansionen för Välinge?

”I Sverige är vi lite begränsade för vi har inte tillräckligt stora produktionslager, det håller vi på och bygger färdigt i Helsingborg. Sen ska vi gå upp i treskift nu”, säger Darko Perván och tillägger:

“Den stora expansionen sker dock i Kroatien där vi bygger världens största trägolvsfabrik baserad på vår patenterade Woodurateknik. Den enda begränsningen som måste hanteras är tillgången på kvalificerad arbetskraft och råvara.”