Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Gör jämställdhet till en styrelsefråga

2018-01-24 18:00

När män sätter normer för vad kompetens är vore det anmärkningsvärt om kvinnor uppfyllde dem i samma grad som män.

KRÖNIKA. Förhoppningsvis leder #metoo till en ökad medvetenhet om och nolltolerans mot trakasserier. Önskvärt vore om vi även på allvar kan diskutera de negativa strukturer som dagligen hämmar kvinnor i arbetslivet.

Min egen erfarenhet är att detta är en utmaning. Jag möter ofta män och ibland någon kvinna – kloka, omdömesfulla personer som jag har stor respekt för i många avseenden – som fortfarande menar att det handlar om kompetens.

När män sätter normer för vad kompetens är vore det anmärkningsvärt om kvinnor uppfyllde dem i samma grad som män. Det omvända gäller givetvis i yrken som domineras av kvinnor där män kan ha svårt att kvala in.

Mig veterligen visar forskningen att arbets­platser som präglas av jämställdhet och mångfald presterar bättre och ger bättre resultat. Ändå väljer många företag konsekvent att bortse från det. Det är märkligt när just resultatet är så centralt för företag i övrigt.

Jag har heller inte varit med om något annat mål i näringslivet där uppföljning sker så sällan, där ingen är ansvarig och där ett misslyckande inte får konsekvenser. I stort sett alla företag har i dag någon form av jämställdhetsparagraf i sina etiska riktlinjer eller i sin företagskultur. Ska det inte bara bli floskler som låter bra externt men lyser med sin frånvaro internt, måste frågan tas på allvar även i praktiken. Frågan måste mycket högre upp på agendan, ansvarstagare utses och ansvar utkrävas. Jämför med budgetmål, där en chef som inte når dessa måste förklara sig och vidta åtgärder, och om det inte hjälper kanske lämna sin tjänst. Om jämställdhet utvärderades på samma sätt skulle mycket hända och det snabbt.

Komplettera ansvarstagandet med att göra jämställdhet till en styrelsefråga. Alla beslut av vikt ska ha genomlysts ur ett jämställdhets­perspektiv. Signalen i organisationen blir tydlig och svår att hoppa över om man granskas uppifrån. Det finns flera bra exempel på företag som har lyckats få fler kvinnor på ledande positioner, nå runt 40–60 procent, genom att styrelse och ledning signalerar vikten av dessa beslut.

Men det börjar redan på högskolor och universitet. Näringslivet kan i ett tidigt skede, gärna på grundnivå, uppmuntra studenter att inte välja kurser efter hur kvinnor och män har valt traditionellt. Många företag behöver även se över hur man uttrycker sig i jobbannonser, där finns det forskning och hjälp att tillgå. Se till att alltid ha minst en person av varje kön i slutomgången vid en tillsättning och detsamma gäller de som intervjuar. Blir det inte kvinnan den här gången, har företaget en bank med bra kandidater till nästa tillsättning. Skapa nätverk som tar emot de kvinnor som kommer nya till företaget, där min erfarenhet är att män har lättare att bli inbjudna och få vara en del av gruppen. Ge de kvinnor som utnämns till ledande och högre tjänster en rimlig chans att prestera genom att se till att verktyg, infrastruktur och kompetens finns att tillgå.

Politikerna har också en viktig roll. Exempelvis har Sverige en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Frågan är svår och kan vara provocerande, men det är inte självklart att samhället, via skattepengar, ska finansiera ett ojämlikt uttag. Familjer ska få välja själva vem som är hemma, men möjligen ska de som inte delar lika gå miste om ersättning för de dagar som skiljer. Sannolikt blir det en tydlig signal även till arbetsgivare, som i huvudsak kan utgå ifrån att det inte är någon större skillnad i kvinnors och mäns uttag ur föräldraförsäkringen, vid exempelvis rekryteringar.

För att mäkta med att förflytta de hinder som kvinnor konsekvent möter i arbetslivet är det enligt min bedömning viktigt med en nyanserad debatt. Låt oss alla hjälpas åt att ta krafttag mot dessa barriärer. Med hopp om en konstruktiv debatt i kölvattnet av #metoo.

Nu dopas ekonomi

Det statliga budgetöverskottet blev nära 35 miljarder högre än väntat, sista kvartalet 2017. Det motsvarar i stort sett hela regeringens paket på 40 miljarder för 2018. Luktar offentlig konsumtion.

Annika Winsth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet