Att gräva en vallgrav

Konceptet economic moat är egentligen inte nytt – det handlar i grunden om att försvara och utveckla sina konkurrensfördelar och på så sätt bygga en vallgrav (moat) runt företaget som håller konkurrenter, till exempel ettriga disruptors, på behörigt avstånd.

Det var dock Warren Buffett som gjorde tankegångarna populära i slutet på 1990-talet med att mynta begreppet economic moat. Själv sa han då att det var ett av de viktigaste kriterierna när han letade efter bolag. Vallgraven skulle dessutom gärna vara bred och allra helst växa i storlek.

Intuitivt är det ju utmärkt, men i praktiken knepigare eftersom det är ett flytande begrepp vad en ekonomisk vallgrav är, och att själva knäckfrågan är vilka bolag som har vallgravar och hur breda de är.

I vissa fall kan det vara enkelt, som läkemedel med sina rättigheter och teknologi med patent – i andra fall handlar det om kundrelationer och inträdesbarriärer. I de flesta fall har företag med vallgravar en bra avkastning på sitt kapital över tiden och är inte sällan trogna utdelare.

Analysföretaget Morningstar tog fasta på detta när de 2002 satte ihop ett index för att bygga vidare på Buffetts idéer. Wide Moat Focus Index är ett aktivt sammansatt index där Morningstars analytiker väljer ut vilka aktier som ingår och när de byts ut.

Det följer en strikt systematik, men till skillnad från andra index finns ändå ett element av handpåläggning i form av en subjektiv bedömning.

Omkring 10 procent av de aktier man tittar på bedöms i slutänden ha en bred vallgrav, de är alltså rätt bra på att värna sina konkurrensfördelar. Via en egen värderingsmodell plockas sedan de billigaste aktierna ut till indexet, som typiskt sett innehåller ett femtiotal aktier och uppdateras varje halvår.

Att ha en bred vallgrav räcker alltså inte för indexet, vilket Facebook fick erfara förra året. Den sociala mediegiganten har definitivt flera av Morningstars kriterier men hade helt enkelt blivit för dyr och åkte ur indexet. I dag är Facebook dock tillbaka.

Över tid har indexet mestadels överträffat den bredare börsen. De senaste fem åren har det till exempel ökat 70 procent jämfört med 55 procent för Dow Jones index.

Morningstar har också lanserat fler varianter på indexet; ett globalt och ett internationellt exklusive USA tillsammans med branschindex som bygger på samma princip.

Det är fem kriterier som används för att identifiera bolagen med vallgravarna: höga kostnader för kunder att byta, duktig på att hålla kostnader nere, patent och rättigheter, skalfördelar samt nätverkseffekten.

För att kunna klassas som en bred vallgrav menar Morningstar att den ska kunna hålla i alla fall över 20 år och att bolaget då kan generera en avkastning som ligger över dess kapitalkostnad.

I Morningstars globala vallgravs-index finns 73 stora bolag inklusive Google, Facebook, Blackrock och Walt Disney. Det enda nordiska bolaget bland de 73 bolagen är danska Novo Nordisk som är världsledande på insulin. I det internationella indexet får även Millicom och ABB plats.

Köp en vallgrav

Det finns några olika börshandlade instrument som baseras på de olika vallgravsindexen från Morningstar. Främst är det firman Van Eck som anammat tanken, och de har en ETF för vart och ett av de tre indexen.

I Sverige går det att hitta dem via Nordnet och Avanza då de är noterade på Deutsche Boerse. I år har till exempel den internationella varianten stigit 28,4 procent medan den mer fokuserade USA-varianten ökat hela 41 procent.

Förutom Morningstar har andra aktörer tagit fram index som försöker mäta liknande faktorer. Innovation Alpha Global Index ska till exempel ta med företag med en innovationskraft och Wisdom Tree Modern Tech Platforms Index tar med plattformsföretag som ju är ett av kriterierna i vallgravsindexet. Ingen ETF som baseras på de indexen är dock tillgänglig i Sverige.

Fem sätt att lyckas med grävandet

Inlåsning

Om det är svårt eller dyrt för kunderna att byta leverantör sitter man rätt säkert och kan sannolikt ta ut bra priser. Amerikanska Stryker finns här till exempel. De levererar kirurgiska instrument och utrustning samt implantat som det är dyrt för kirurger att byta leverantör för. Salesforce hamnar också här, då det kan finnas en avsevärd risk för kunder att byta system ifall det nya inte fungerar tillräckligt bra.

Kostnadspressare

Företag som lyckas hålla kostnaderna nere på ett strukturellt och hållbart sätt, som vissa lågkostnadsflygbolag, passar in här. Walmart i USA kommer också in här.

Patent och varumärken

Ett säkert kort att skapa en vallgrav. Läkemedelsbolag är givna men företag som Apple och Starbucks finns också med på grund av väldigt starka varumärken. Hade Ikea varit noterat hade det sannolikt hamnat i den kategorin och den ovan.

Skalfördelar

En fördel som kan hittas på marknader som är naturliga monopol eller oligopol. Det är dock den svagaste vallgravstypen, då det ofta finns en politisk risk som kan ändra förutsättningarna snabbt.

Nätverkseffekten

Nätverkseffekten innebär att ju fler som använder produkten, desto mer värdefull blir den för kunden/användaren som till exempel Twitter, Facebook och olika betalningstjänster som Swish. Vid en viss kritisk masa så växer nätverket av egen fart, men för att det ska bli en vallgrav måste företaget också lyckas slå mynt av det och ta betalt vilket inte alltid är fallet. Klassiska exempel är Visa, Google och Facebook.