Lättare regler för banker ska rädda amerikanska obligationsmarknaden

Som en effekt av den globala finanskrisen 2007-08 infördes flera regelverk för att säkerställa ett välfungerande banksystem. Ett av de mest omfattande regelverken är Basel III-reglerna som ställer krav på att banker ska hålla en viss mängd riskfritt kapital i sin balansräkning.

USA initierade även strängare regler för kapitalkrav på de allra största bankerna, vilket krävde 5% i riskfritt kapital. Det är just det kapitalkravet som amerikanska centralbanken Federal Reserve nu vill lätta på.

Förslaget skulle sänka nivån för kapitalkrav till 3,5 – 4,5% (beroende på bankens storlek). Det skulle möjliggöra för mer investeringar i statsobligationer för storbankerna i USA – i en tid där efterfrågan på långa statsobligationer minskar.

“Som systemet är utformat i dag tvingas banker hålla lika mycket kapital för en amerikansk statsobligation som för en mer riskfylld tillgång”, menar Gustav Helgesson, makroekonom på SEB.

Att lätta på dessa regler skulle då möjliggöra för mer investeringar i statsobligationer från ett inhemskt håll, något amerikanska banker har kampanjat för i flera år.

Kritiserat förslag

Förslaget har dock fått kritik. Bland annat senator Elisabeth Warren (Demokraterna) anklagar förslaget för att öka riskerna för en ny finanskris. Hon säger i ett anförande till senaten att förslaget skulle “försvaga reglerna som förhindrar storbankskollapser, bailouts för skattepengar och ekonomisk förödelse”

Basel III och de hårdare amerikanska reglerna infördes efter att en oreglerad kapitalmarknad hade orsakat den globala finanskrisen.

Därefter har regelverket setts som en försäkring mot överdrivet risktagande enligt vissa och som en bromskloss för investeringar i statsobligationer av andra.

Gustav Helgesson vill inte kommentera hela Basel III-regelverket, men pekar på att både Fed och USA:s finansminister Scott Bessent har erkänt att reglerna, i sin nuvarande form, slår lite fel.

Helgesson tror inte att det från början var avsett att hindra från investeringar i statsobligationer – som ofta anses som så gott som riskfria.

“Sen är ju frågan om USA:s statsobligationer kan ses som riskfria i dag”, erkänner han.

Trumpeffekten på statsobligationer

President Donald Trump har onekligen skapat turbulens på de globala finansmarknaderna. Hans kommande “one big beautiful bill” beräknas addera 3,8 biljoner dollar till den redan enorma statsskulden på 36 biljoner dollar.

Det volatila och osäkra investeringsläget i USA har gjort att många stora investerare har övergett de amerikanska statsobligationerna. Nettoutflödena för långa statsobligationer uppgår till 11 miljarder dollar i andra kvartalet i år, något Financial Times har rapporterat om.

Inhemska investeringar

Ett sätt att öka efterfrågan på statsskulder är därför att låta amerikanska storbanker investera mer i statsskulden utan att behöva täcka upp det i kapitalkraven.

Men om amerikanska statsobligationer ses som mer riskfyllda nu, är det inte ett problem att banker får investera mer i dem?

“Det marknaden fokuserar mycket på just nu är kanske inte just om USA kommer gå i konkurs imorgon utan snarare om det finns tillräcklig efterfrågan att tillgodose det ökade utbudet. Det är den branden amerikanska finansdepartementet och Fed försöker släcka”, svarar Gustav Helgesson.

“Kroniskt stora budgetunderskott”

Han menar att grundproblemet i den amerikanska ekonomin är att statsskulden fortsätter att öka. Gustav Helgesson fortsätter:

“Man har kroniskt stora budgetunderskott och förr eller senare så kommer marknaden underkänna det också.”

Gustav Helgesson säger att det ser ut som att USA:s regering vill ha ett större inhemskt ägande – för att inte behöva förlita sig på utländsk finansiering.

Än så länge är detta bara ett förslag från den amerikanska centralbanken och Gustav Helgesson tror att det kommer fler policyförslag närmare Fed:s julimöte. Men mycket pekar på att detta förslag kommer att röstas igenom.

Toppstyrning från presidenten

Centralbankschefen Jerome Powell har fått utstå mycket kritik från president Trump för den återhållsamma penningpolitiken. Det kommande förslaget kan vara ett sätt att stimulera ekonomin på, men det verkar inte som att det gjort Trump mer nöjd.

Under torsdagen dök dollarn till den lägsta nivån på tre år (9,5 SEK) efter att The Wall Street Journal rapporterat att Trump kan utnämna Jerome Powells efterträdare så tidigt som i september –  trots att Powell har elva månader kvar av sitt mandat.

Än så länge verkar dock Fed förbli oberörda av den politiska styrningen. I ett uttalande i amerikanska senaten sa Powell att det fortsatt möjligt med sänkningar av styrräntan i år men att centralbanken behåller en försiktig inställning.