Grexit och Brexit – mer lika än alla tror

Förhandlingarna mellan Grekland och den så kallade Trojkan, det vill säga EU, ECB och Internationella valutafonden, har satt sin prägel på de globala finansiella marknaderna ända sedan eurokrisen 2010, inte minst under de senaste sex månaderna. Ett eventuellt grekiskt utträde ur EMU går som bekant under begreppet Grexit.

Oavsett hur det går i sista akten i det grekiska dramat så tornar det upp sig betydligt större och hotfullare moln vid horisonten. Detta oväder kan få betydligt större konsekvenser och skapa stormvindar som kan skaka hela EU, och inte enbart EMU, i grunden. Jag tänker förstås på den folkomröstning som britterna ska hålla om ett eventuellt utträde ur EU, redan omdöpt till Brexit. De första tankarna på ett Europas förenta stater framfördes av självaste Winston Churchill redan kort efter freden 1945. Några år senare, 1952, bildades EU:s tidigaste föregångare, den Europeiska kol- och stålgemenskapen EKSG, i första hand för att skapa varaktig fred mellan Tyskland och Frankrike. Tjugutalet år senare anslöt sig Storbritannien, och efterhand allt fler länder. EKSG övergick i Europeiska gemenskapen (EG) och sedermera EU. Storbritannien är alltså på flera sätt en av pionjärerna bakom dagens europeiska samarbetsprojekt. Men inte bara det, landet är också EU:s tredje största ekonomi (efter Tyskland och Frankrike) samt den näst största nettobetalaren till EU:s budget. Skillnaden mot Grekland, vars BNP utgör mindre än 2 procent av EU:s totala ekonomi, är stor. Hotet om ett brittiskt EU-utträde anses faktiskt så allvarligt att till och med de tre tongivande företrädarna för Wallenbergimperiet – kusinerna Jacob, Marcus och Peter jr – lät sig intervjuvas i Financial Times om saken för att betona att en Brexit minsann är ett allvarligare hot mot Europas framtid än en eventuell Grexit.