Bioarctics grundarduo om miljarderna: ”Vore förnedrande att köpa en Ferrari”

Sagan om det största genombrottet för svensk läkemedelsindustri på decennier börjar med ett brev. Det är under 90-talet som Lars Lannfelt, då forskare på Karolinska Institutet, blir kontaktad av en distriktsläkare i Umeå. I brevet berättar han om en familj där ovanligt många drabbats av Alzheimers sjukdom. Lannfelt, som då forskade på sjukdomen, begav sig norrut för att träffa familjen som visade sig bära på en ärftlig mutation som gjorde att de var mycket drabbade av demenssjukdomen. Det som är en plågsam tragedi för en familj, kan i forskarvärlden visa sig vara nyckeln som knäcker en gåta. Lannfelt kom att kalla sin upptäckt för den ”arktiska mutationen”. Och det är den upptäckten som gör att det nu – 30 år senare – för första gången finns ett läkemedel som bromsar den sjukdom som omkring 30 miljoner människor världen över lider av.

Samtidigt kommer kanske upptäckten sätta tillbaka Sverige på kartan som läkemedelsnation. För det var inte alltför länge sedan som vi kunde skryta om våra läkemedelsjättar och blockbustersuccéer, innan allt vände.