Camurus VD om jättedealen och förvärvsplanerna: ”Kan hända i närtid”

Det råder viss förvåning på Camurus högkvarter i Lund. När vi knackar på dörren till VD Fredrik Tibergs kontor sitter han bänkad framför sin dator.

“Skulle inte vi prata på Teams?”, säger han överraskat. När han inser att en fotograf är med prövar han att släta över sin lätt skrynkliga skjorta med handflatorna, men ger snabbt upp.

Det är lätt att förstå att det har varit mycket för Tiberg på sistone. En av vårens stora nyheter på den svenska läkemedelsscenen var när Camurus tecknade en saftig deal med amerikanska Eli Lilly.

Kort därefter kom positiva resultat i en fas 2b-studie av bolagets läkemedelskandidat CAM2029.

Då kommer intäkterna från Eli Lilly

Avtalet med Eli Lilly ger exklusiva globala rättigheter till forskning, utveckling, tillverkning och kommersialisering på upp till fyra läkemedelssubstanser inom fetma/diabetes-området baserade på Camurus teknologi som långsamt frisätter läkemedel i kroppen.

“För oss som bolag förstärker det vår position. Vi kommer in i ett jättestort område inom hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar som diabetes och fetma. Och i partnerskap med världens ledande bolag inom området”, säger Fredrik Tiberg till Afv.

Camurus kan få upp till 290 miljoner dollar i utvecklings- och regulatoriska milstolpesbetalningar samt 580 miljoner dollar i försäljningsrelaterade engångsbetalningar. Då är inte royalty på potentiell produktförsäljning inräknad.

“Över tid finns potential för mycket substantiella bidrag till våra intäkter. Vi blir mer diversifierade i vår verksamhet och intäktsströmmar. Det skapar ytterligare stabilitet i vårt intäktsflöde och bidrar till tillväxten”, säger Tiberg.

Flera analyshus har riktkurser på Camurus på norr om 800 kr och Afv har upprepat sitt köpråd.

Trots stark operativ medvind är aktien bara upp 5% sedan årsskiftet. Kursutvecklingen sett över en längre tid har däremot varit betydande.

I pressmeddelandet om avtalet står inget om när bolaget kan förvänta sig att intäkterna ger avtryck på räkenskaperna, men VD:n ger en uppskattning.

“I ett biotechavtal som vårt med Lilly finns ersättningar som går från initiering av avtalet fram till produktgodkännandet. Det är svårt att förutspå hur lång tid det kommer ta för att få ett godkännande. Men man skulle kunna säga mellan tre och sex år”, säger han.

Patenten som löper ut i år

Camurus behandlar just nu opioidberoende genom produkterna Buvidal och Brixadi i bland annat Europa och USA. Bolagets teknologi gör att läkemedel tas upp långsammare i kroppen med hjälp av injektioner.

Camurus totala intäkter låg på 1,9 mdr kr förra året och Europa är den just nu enskilt största marknaden, som stod för 1 miljard av intäkterna.

Under årets första kvartal stod Europa för närmare 60% av omsättningen. Storbritannien har en stor del av den kakan.

Tyskland, Frankrike och Spanien är marknader med stor tillväxtpotential för bolaget, uppger Tiberg.

“Opioidberoende är en viktig indikation på många marknader. Storbritannien och Frankrike har, var och en, över 200 000 personer med beroende av opioider. Det är ett jätteproblem på alla marknader, störst i USA, men Skottland är det land som per befolkningsmängd har störst problem.”

Tre patent i Europa går ut i år kopplade till storsäljaren Buvidal, men enligt Fredrik Tiberg påverkar det inte intäkterna på något betydande sätt.

“I vår bedömning har det ingen signifikant påverkan på intäkterna eftersom de viktigaste patenten i Europa löper till 2033”, säger han.

Full fart framåt – trots valutamotvind

Donald Trump har undertecknat en presidentorder för att sänka läkemedelspriserna i USA. Genom den så kallade Most Favored Nation-strategin ska amerikanska läkemedelspriser pressas ned till samma nivåer som det lägsta priset för respektive läkemedel i andra utvecklade länder.

Trump menar att det kan sänka priserna på vissa läkemedel med upp till 90%. Men det kan finnas juridiska hinder med strategin, och eventuella prishöjningar i Europa skulle kunna sätta käppar i hjulen för Trumps planer, enligt bedömare.

I det korta perspektivet ser Tiberg inte några risker för Camurus mot bakgrund av Trumps order. Frågan om sänkta läkemedelspriser har varit återkommande inslag i amerikansk politik, menar han.

Att dollarn försvagats mot svenska kronan ger däremot viss valutamotvind för Camurus, även om det hittills inte givit skäl att revidera bolagets finansiell utsikt om intäkter på mellan 2,7 och 3 mdr kr i år.

“Valutan är vad den är och dollarn har försvagats. Det påverkar våra royaltyintäkter från USA. Men det är inte samma påverkan på de europeiska intäkterna”, säger Tiberg.

Prognosen om ett resultatet före skatt på 0,9-1,2 mdr kr har inte heller reviderats.

Snarare är det full fart framåt som gäller. Planen att över en femårsperiod, som sträcker sig till 2027, öka omsättningen med en faktor fem och nå rörelseintäkter på cirka 50% ligger för närvarande fast.

“Vi kommer vid tillfälle att komma ut med en ny femårsplan och den är väl rimligen sett högre, eftersom den är en fortsättning på nuvarande tillväxt”, säger Tiberg.

Öppnar för förvärv i år

Det senaste kvartalet växte de totala intäkterna med 43%. Dessutom sitter Camurus på en kassa på 2,8 mdr kr. Utdelningar är för närvarande inte på agendan. Pengarna ska i stället bekosta egen utveckling av nya läkemedel och framtida förvärv.

“Vi vill fortsätta öka tillväxten genom fokuserade förvärv inom områden där vi har styrkepositioner kommersiellt. Det är beroendesjukdomar, sjukdomar kopplade till det centrala nervsystemet och sällsynta sjukdomar inom endokrinologi och cancer.”

Camurus har haft förvärvsplaner en längre tid utan att göra slag i saken. Men enligt Tiberg kan ett sådant äga rum ganska snart.

“Det gäller att hitta rätt förvärvsobjekt, oavsett om det är en produkt eller ett bolag. Men det kan absolut hända i relativ närtid. Till exempel i år eller i början av nästa år”, säger han.

Analytiker: En viktig faktor bakom framgången

Analytikern Erik Hultgård på DNB Carnegie har följt Camurus i tio år och var delaktig i att ta bolaget till börsen 2015. Han menar att Tiberg varit en viktig faktor bakom Camurus framgångar.

“Han har en långsiktighet som inte alla har, och ett lugn som är användbart när man är VD i ett börsbolag. Sen är han både vetenskapligt insatt i vad bolaget gör, samtidigt som han har en väldigt bra förståelse för vad som skapar värde i ett företag. Vanligtvis är det antingen eller där.”

Att Camurus även vilat på hanen kring förvärv tycker Hultgård varit “väldisciplinerat” eftersom alltför många bolag ger sig in i kapitalförstörande aktiviteter.

Det är inte bara Hultgård som hyllar Tibergs insatser som VD. I år har han vunnit två utmärkelser för sitt ledarskap, senast i mitten av juni då han korades till “årets VD” av European Mediscience Awards. 

Om miljardärens stöd: “Varit viktigt”

Sedan Camurus grundades har den medialt lågmälde dollarmiljardären Per Sandberg, via investmentbolaget Sandberg Development, varit en av de som varit mest investerade i Camurus.

Kort efter att avtalet med Eli Lilly slöts sålde Sandberg 4% av innehavet, en post värd 1,3 mdr kr, men är fortsatt största ägare med drygt 30% av aktierna.

“Det är viktigt med en långsiktiga grundare och ägare och man kan inte kan driva utvecklingen av sådana här bolag utan en stark ägarbas. Nu har vi varit lönsamma sedan 2022, men en långsiktig ägare under utvecklingstiden av bolaget har varit viktig”, säger Tiberg och fortsätter:

“De har bidragit med finansiell stabilitet. Sedan finns det också en kultur i familjeägt bolag som kan vara bra tillsammans med aktiemarknadstänket.”

Fredrik Tiberg själv är fjärde största ägaren med ett eget innehav som värderas till 960 Mkr.

“Jag drivs till väldigt stor grad av bolagets utveckling. Det är klart att det är positivt att vara delägare i något som man är med och utvecklar, men det är inte den huvudsakliga drivkraften”, säger han.

Femårsplanen: “Globalt läkemedelsbolag”

1980-talet var en storhetstid för svensk läkemedelsindustri. Astra hade stora framgångar med bland annat magsårsmedicinen Losec och Pharmacia täljde guld på läkemedlet Xalatan mot grön starr och tillväxthormonet Genotropin.

Men i slutet av 90-talet vände vinden. Mest emblematiskt var kanske Astras hopslagning med brittiska Zeneca. Över tid har Astras forskning i både Lund och Södertälje rullats tillbaka. Pharmacia slogs samman med amerikanska Upjohn som numer ingår i Pfizer.

Men på senare tid har fördämningarna öppnats av exempelvis Bioartic och numera uppköpta Calliditas.

“Ett tag så var det i princip bara småbolag i Lund. Men nu finns det många intressanta projekt, till exempel Bonesupport och Camurus. Jag tror att det finns förnyat hopp om Sveriges läkemedelsframtid”, säger Tiberg.

Det finns enligt honom inga planer på att byta hemvist för Camurus.

“Det är attraktivt med ett starkt svenskt bolag inom läkemedelssektorn. Jag tror det är viktigt och Sverige är en mycket bra bas för det. I regionen finns ett bra rekryteringsunderlag på både svenska och danska sidan.”

Tiberg har varit VD på Camurus sedan 2003, och det finns enligt honom inga planer på att sluta så länge han är förtroendet och fortsatt uppskattar arbetet.

Hur tror du bolaget ser ut om fem år?

“Om fem år så tror jag att det är väsentligen större än idag och att vi fortsätter att stärka vår position som globalt läkemedelsbolag och med en stark bas också i USA.”