Corona och bank: Eurosmitta oroar

Att äga bankaktier är inget för dem som ogillar överraskningar. Man tror man köper en tråkaktie med hög utdelning. Men vaknar upp till att vara delägare i ett bolag som är i orkanens mitt. Nästan oavsett vilken orkan vi pratar om, så länge vi pratar om ekonomiska stormar.

Coronaraset har mycket riktigt dragit med sig bankerna. Svenska regeringen med stödtrupperna Riksbanken och Finansinspektionen har till och med byggt ett narrativ som går ut på att det är bankernas ansvar att lösa den ekonomiska krisen.

Vi har en annan bild av världen.

Fungerande kreditgivning är alltid oerhört viktigt, inte minst i kriser. Men denna kris handlar primärt inte om en hotande brist på rörelsekapital i företag eller disponibel inkomst hos hushållen.

Coronakrisens essentiella natur är en chock som både knäcker efterfrågan och utbudet. Utbudet pressas av sjukfrånvaro och stoppade transporter som skapar generella störningar i varukedjor. Efterfrågan är på vissa områden rätt oförändrad, men inom många sektorer kolossalt mycket lägre.

Drabbade bolag kanske har problem med kassaflödet, men det djupt sittande problemet är plötsliga och stora förluster när kunderna stannar hemma.

Det är inte rimligt för vare sig banker eller låntagare att finansiera förluster med banklån. Den rimliga åtgärden för företagare är att drastiskt kapa kostnaderna, inte att gå till banken och låna.

Vad är de viktigaste frågorna för en bank? Allra viktigast är kreditförluster, och den tar vi sist, men nedan följer andra viktiga saker och hur de påverkas av corona.

1. Likviditet. Flödar miljarderna in och ut i lämplig mängd? När banker kollapsar är det oftast likviditeten som är problemet, och så var det också 2008. Vi är inte särskilt oroliga för de nordiska bankerna. Det är en av deras starka grenar och myndigheterna är på tårna för att ösa in miljarder i systemet.

2. Solvens. Är eget kapital tillräckligt stort för att bära låneboken? Soliditeten är alltid låg i banker jämfört med andra branscher, men i ett historiskt perspektiv är nordiska banker superstarka jämfört med riskvägda tillgångar. Det ska alltså till brutalt stora kreditförluster och/eller en nattsvart omvärld för att det ska bli aktuellt med nyemission i någon av dem.

3. Kostnader. Bankernas långsiktiga sorgebarn. Dock inget som är akut att hantera i coronakrisen, och det är i relativa termer åter­igen en stark gren för de nordiska bankerna.

4. Konkurrensbild. Uppstickarna lär inte bli starkare i coronatider. Tvärtom brukar konkurrenstrycket minska i och efter dåliga tider.

5. Marginaler. Följer till stor del av kostnader och konkurrensbild. Även här är det grönt ljus för nordiska storbanker.

6. Regelverk. Ett kapitel för sig som varit jobbigt för bankerna under lång tid. Om något så bör regelpressen dock bli lindrigare i kristider. Även om man inte ska underskatta regelmakarnas destruktionskraft. Exempelvis säger den halvnya redovisningsregeln IFRS 9 att bankerna i dåliga tider ska ta höjd för kreditförluster i förväg. När banken märker att konjunkturen vänder ska de alltså enligt IFRS ta kreditförlusterna ”i förskott”. Effekten blir procyklisk, alltså tvärtemot hur man vill att kreditgivning ska funka.

Så här långt ser det alltså sammantaget okej ut för storbankerna. Men hur var det nu med kreditförlusterna? Det är hopplöst att sia om det, så klart, men vi har gjort ett slags stresstest med följande antaganden.

1. För varje nordisk storbank har vi summerat kreditförlusterna för 2008 och 2009 och beräknat dem som andel av hela låneboken.

2. Summan av dessa kreditförluster (inte snittet) har vi sedan räknat upp med en faktor på i typfallet 1,5.

3. Dessa maxade finanskrisförluster med extra uppräkning har vi sedan ställt mot aktuell lånebok för att få ett stressat scenarios kreditförluster i miljarder kronor.

4. Detta har vi sedan jämfört med bankens kärnprimärkapital. Det vi kan konstatera är att ingen bank verkar löpa tydlig risk för nyemission för att täcka kreditförluster.

Så här långt ser bankerna alltså rätt tilltalande ut. Kruxet är att de inte finns i ett vakuum. Ute i Europa vimlar det av superbilliga banker. Dessa må vara sämre än sina nordiska konkurrenter, men det är inte väsensskilda arter vi pratar om. Känns det rimligt att köpa svenska storbanker runt 1,0 gånger eget kapital när banker i Holland och Frankrike kostar hälften eller mindre?

Vi är också osäkra på uppsidan. Det närmaste året är det väldigt osannolikt att banker kommer värderas upp dramatiskt. Med det sagt så är vår grundhållning ändå att bankerna kommer överleva och nu handlas på värderingar som indikerar en god långsiktig fundamental avkastning. Det kortsiktiga är en helt annan sak. En ny EMU-kris skulle exempelvis störta hela sektorn mot nya bottennivåer.

Läs om hur tre av de svenska storbankerna klarar sig nedan.

SEB: Möter krisen från styrkeposition

Börsplus går igenom tidigare analyser och uppdaterar med avseende på coronakrisen. Börsplus har haft ett köpråd på SEB (63,50 kr) och har aktien i vår portfölj. Den har rasat nästan 30 procent i år.

Påverkan 2020? Hög. Banken har relativt stor andel intäkter från aktivitetsbaserade produkter. Provisionsnettot står för 45 procent av intäkterna. När förvaltat kapital minskar, liksom kortbetalningar, kommer det att påverka SEB. Bolagets höga exponering mot storföretag är en trygghet i sammanhanget. Den stora saken är dock hur kreditförlusterna utvecklas.

Påverkan längre sikt? Låg? Efter finanskrisen har ränteläget pressats, vilket gett bankerna motvind i lönsamhetsutvecklingen. Det kan hålla i sig men är ingen ny utmaning att hantera. Ökade regleringar är en annan risk. Men huvudfrågan är hur en lågkonjunktur hanteras.

Stark balansräkning? Ingen bank drivs i egentlig mening med stark balansräkning. SEB:s bruttosoliditet är 5,1 procent. Men ett stresstest visar inget behov av en räddningsemission. Här tänker vi att resultatet före kreditförluster faller 10 procent 2020, att kreditförlusterna blir 1,5x nivån finanskrisåren 2008–2009 och att riskvägda tillgångar krymper något. Kapitaltäckningen ligger då kvar kring 16 procent. Men utdelningar kan vi glömma och motståndskraften mot oväntade motgångar är inte stor.

Möjligheter i krisen? Möjligheten finns att stärka kundlojaliteten i en svår tid.

Insideraktivitet? Inte vad vi kunnat notera.

Fortfarande köpläge? Vi behåller köprådet på SEB och aktien i portföljen. SEB möter en eventuell kris från en styrkeposition och kan rentav flytta fram positionerna. Aktien värderas till 0,9 gånger eget kapital, vilket är i underkant ställt mot lönsamheten om 13 procent. Vi utesluter inte att aktien kan fortsätta falla i det korta perspektivet, om till exempel utdelningen kapas.

Nordea: Det svåra blir svårare

Vårt köpråd på Nordea (4,8 euro) handlar mest om vad banken kan bli och inte så mycket om vad den är här och nu. Lönsamheten är nämligen riktigt svag i ett nordiskt perspektiv och hoppet har varit att Frank Vang-Jensens nya ledning ska fixa det, påhejade av aktiva ägare som Cevian.

Påverkan 2020? Medel. Nordea är den mest diversifierade av storbankerna rent geografiskt. Under finanskrisen var kreditförlusterna relativt låga jämfört med de andra nordiska storbankerna, undantaget SHB. Att Nordea genom sin norska rörelse har betydande exponering mot oljeindustrin är ett minus.

Påverkan längre sikt? De riktiga utmaningarna handlar om andra saker. Vår tolkning har varit att det råder ett kostnadsproblem inom banken och att skalfördelarna i en pannordisk plattform kommit på skam.

Möjligheter i krisen? Möjligen ökad förståelse och tempo för nödvändig omstrukturering av kontorsnät och kostnadsstruktur?

Insideraktivitet? Relativt färska vd:n köpte aktier för 1,4 Mkr i februari då kursen var 85 kr. Det känns som mycket länge sedan nu.

Fortfarande köpläge? Att göra en lönsamhetsmässig turn-around är svårt nog utan att samtidigt hantera en akut kris med tilltagande kreditförluster, vilket Nordea nu kan stå inför. Skälen till att gilla aktien har fallit bort och Nordea lockar mest genom sin låga värdering. Aktiens värdering på 0,7 gånger eget kapital sticker ändå inte ut som låg i ett bredare europeiskt perspektiv. Vi slopar köprådet för ett neutralt råd.

Swedbank: Böter och Corona

Swedbank (120,50 kr). Påverkan 2020? Medel. Bankerna var redan pressade innan corona, så årets nedgång har varit något begränsad. Att coronas effekt på samhället kommer få kreditförlusterna för bankerna att öka känns troligt. Frågan blir bara hur mycket.

Swedbank har en ganska stabil lånestock med mestadels svenska bolån. Antar vi en liknande situation som 2008/2009 skulle kreditförlusterna uppgå till cirka 2 procent. Vi räknar med att Swedbank skulle hantera detta utan nyemission.

Påverkan längre sikt? Medel. Om bankerna återigen skulle hamna i en kris-situation där de behöver hjälp för att överleva så skulle förtroende bli kört i botten.

Balansräkningen? Rätt stark. Vi bedömer att Swedbanks kärnkapital skulle fungera som en tillfredsställande buffert vid en situation likt den gångna finanskrisen.

Insideraktivitet? Ingen värd att rapportera om.

Fortfarande köpvärd? Swedbank har en relativt stabil balansräkning och ett bra KI-tal. Om en kris likt 2008/2009 skulle uppstå så är bolaget nu bättre rustat och skulle troligen klara en sådan situation utan nyemission. Dimman rörande Baltikum-härvan börjar sakta lätta också. I kväll (19/3 2020) ska Finansinspektionen göra ett uttalande gällande Baltikum-situationen.

Att det finns risk både relaterat till corona och Baltikum-härvan är uppenbart. Tills vidare behåller vi vårt köpråd.