EQT-backade Sana växer så det knakar: ”Ett internt orakel”

Bakom betongdörren på Riddargatan i Stockholm är det stökigt. Där det för ett år sedan inte fanns mer än ett par soffor på sobert färgade mattor, står nu kartonger, högar med papper – och i mitten några malplacerade brickbord. På väggen hänger en målad utsikt inramad av draperier, en oljetavla av den samtida konstnären Leif Engström.

Det är entrén till svenska AI-bolaget Sana, med Wallenbergarnas riskkapitalbolag EQT och höjdare som Sven Hagströmer och Katarina Martinson i ägarlistan.

Kontorets oreda är orsakad av en flytt. Sana har redan vuxit ur det nästan 500 kvadratmeter stora kontoret och har nyss skrivit på hyreskontraktet för ännu en lokal – 1900 kvadratmeter på Nybrogatan.

Dessutom finns två internationella kontor, ett i London och ett i New York. På bara ett drygt halvår har personalstyrkan växt från 150 till 250 anställda.

“Och vi kommer vara 800 i slutet av nästa år”, säger bolagets VD Joel Hellermark.

Vill bli som Ikea och Spotify

Som 19-åring tackade Joel Hellermark nej till både Handelshögskolan och KTH, den initiala planen var att studera båda parallellt, och grundade i stället Sana. Det var 2016. I det senaste publicerade bokslutet 2023 låg omsättningen på nära 36 Mkr, enligt VD:n har den under fjolåret växt tre gånger sin storlek.

“Våra abonnemangsintäkter låg på 250 Mkr i början av i år”, säger han.

Ständigt kommer nyheter ur bolaget. Förra månaden släpptes ett inlägg på Linkedin som avslöjade att Sana slår följe med chipgiganten Nvidia, i ett samarbete vars syfte fortfarande är hemligt.

I höstas togs en halv miljard kronor in i en finansieringsrunda ledd av amerikanska VC-firman NEA, som dubblade Sanas värdering till 5,2 mdr kr. Men när Joel Hellermark får frågan om hur det kändes att värderas till den höga siffran, efter bara åtta verksamma år, ser han likgiltig ut.

“Det är fortfarande bara början. Vår ambition har alltid varit att bygga något universellt, en produkt som når över en miljard människor”, säger han.

“Jag vill att vi blir ett ikoniskt svenskt bolag som Ikea och Spotify: ett av världens största.”

Grundidén: Ett internt Wikipedia

AI-tekniken är komplex materia och kan vara svår att förstå sig på. På sin hemsida beskriver Sana sin egen verksamhet som:

“Sana är ett AI-bolag ledande i nästa generations kunskapsverktyg, betrodda av innovatörer och marknadsledare.”

Joel Hellermark får uppdraget att förklara Sanas produkt mer ingående.

“Grundidén var att bygga ett internt Wikipedia för företag, fånga hela företagets kunskap”, berättar han.

“Ovanpå det byggde vi en chattmodell där man kunde konversera med all kunskap. Därpå har vi byggt integrationer och agenter som kan använda företagens kunskap för att automatisera arbetsuppgifter.”

Bolaget har redan gått från att vara ett internt Wikipedia, till ett internt Google och till sist en slags intern Chat-GPT. Joel Hellermarks beskrivning är aningen bombastisk:

“Ett internt orakel.”

Företag kan använda tjänsten som AI-assistenter anpassade efter deras verksamhet. Kostnaden är ungefär 30 dollar per anställd och månad.

I dag används Sana av drygt 400 företag. Vitvarujätten Electrolux och kommunikationsappen Truecaller är några av dem. Men fokus ligger på att växa i USA, där 60 av bolagets anställda nu jobbar och kunder som nätmäklaren Robinhood finns.

Känner Sam Altman

Joel Hellermark beskriver den totala adresserbara marknaden som “varenda bolag”. Men det finns konkurrenter, och de är inte direkt några lättviktare.

“Microsoft Copilot och Google Gemini ser vi som huvudkonkurrenter”, säger han.

TechbolagArtikel

Värderingarna rusar – här är de 10 mest värdefulla techbolagen utanför börsen

Samtidigt har OpenAI:s språkmodell ChatGPT växt i rasande fart och nådde i våras en miljard månatliga användare. Förra månaden uppgick deras företagskunder till totalt tre miljoner.

Det bolaget nämns inte som en av Sanas konkurrenter – men återfinns på företagets kundlista. Joel Hellermark har personligen träffat dess medgrundare och VD Sam Altman flera gånger.

“Vi kompletterar ChatGPT och har ett nära partnerskap, men vårt fokus är att bygga indexet för företags kunskap. Vi har kunder som behöver synka 50 miljoner filer, koppla upp det till tiotal system. Det är en mer komplicerad uppgift.”

Konkurrensbilden är snårig. OpenAI är inte bara kund till Sana utan fungerar också, likt Google, som leverantörer till det svenska AI-bolaget. Sanas teknik och produkt bygger nämligen inte på egna AI-modeller, utan utvecklas med hjälp av lösningar från flera externa aktörer.

Gör fortfarande alla anställningsintervjuer

Till vänster om den stökiga entrén på Riddargatan finns ett rymligt kök med brunbetsade köksluckor. Rakt fram en svart dörr som leder in till ett stort kontorslandskap. Till höger en trappa ned till ett mötesrum med “zaisu-stolar” – japanska stolar utan ben.

För det mesta sitter Joel Hellermark dock i ett litet mötesrum, med ett fönster som vetter ut mot gatan. Mötena är långa och utöver dem har han omkring fem intervjuer per dag.

“Jag intervjuar fortfarande alla i sista steget av anställningsprocessen”, förklarar han.

Hur länge kan du fortsätta så, om du siktar på att anställa över 600 till slutet av nästa år?

“Ja, det är en bra fråga. Jag hoppas jag kan fortsätta i några år till, och gillar att ha träffat alla innan de dyker upp på kontoret.”

Brevet om 996-regeln

I vintras publicerade Breakit ett brev som Joel Hellermark skickat ut internt till en grupp nyanställda.

“Att inte göra den ansträngning som krävs är inte bara oproduktivt, utan också demoraliserande för alla andra”, skrev han bland annat, följt av en påminnelse om att techbolag kan bli lika bortglömda som sökmotorn Alta Vista, som lanserades långt före den i dag överlägset största sökmotorn Google.

“De bästa AI-teamen jag känner till är mycket små och arbetar för närvarande från 9 till 21, sex dagar i veckan.”

Den typen av arbetsschema kallas för 996 och härstammar från Kina. Där har det använts så pass mycket att landets myndigheter gått ut med att sådana typer av arbetstider är olagliga.

En total arbetsvecka med 996 blir 72 timmar lång.

Men begreppet har också florerat inom techsfären, såväl som på Tiktok. Då ofta med associationer till driv, pengar och framgång. Kinesiska fintech-entreprenören Jack Ma sade en gång att det är en “välsignelse” att få arbeta på ett företag som implementerar 996-regeln.

“Sana är inte ett 9-till-5-bolag”, stod det fortsatt Sana-VD:ns brev.

Fackförbundet Sveriges Ingenjörer har fördömt brevet, som menade att sådana arbetsförhållanden är “under all kritik” samt något som Arbetsmiljöverket skulle kunna slå ned på.

“Jobbar hårt för att vinna”

När Joel Hellermark får frågan om brevet och vilken typ av arbetsmoral han egentligen förväntar sig av sina anställda, säger han:

“Den här 996-grejen tror jag generellt är ganska dum. Det blir fel fokus.”

“Det finns olika typer av bolag. Det finns bolag där folk vill skapa sina livsverk och göra något meningsfullt, och är passionerade. Sedan finns det bolag som är nio till fem dit du går för att det bara är ditt jobb.”

Men är Sana ett 996-bolag?

“Nej, det tror jag skapar en deprimerad arbetskultur. I stället vill vi skapa en arbetskultur där folk inte tänker på sina arbetstimmar utan en kultur där folk är inspirerade kring det de gör”, svarar VD:n.

Han påpekar att det i brevet stod att de är “de bästa AI-teamen” som jobbar 996, inte Sana. Men:

“Om man ska bygga ett av världens största bolag kräver det ett dedikerat team som är extremt passionerade, och jobbar hårt för att vinna. Men det är väldigt farligt att vara fixerad vid timmar.”

Känner du att ditt brev blev missförstått?

“Jag tror att man ofta vill polarisera för att det skapar en debatt. Egentligen tror jag att alla är ganska eniga.”

Om vad?

“Oavsett vad du försöker vara bäst på, så måste du ibland jobba hårt.”

“Världens största bolag”

Joel Hellermark föddes i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur och bodde sedan i Tokyo i några år. Föräldrarna reste mycket med jobbet, båda var anställda på amerikanska teknikjätten IBM. Större delen av uppväxten spenderades dock i Stockholm, där han gick på Viktor Rydbergs gymnasieskola i Djursholm.

Nästa år väntar både 30-årsdag och eget bröllop. Om han kommer bo kvar i den svenska huvudstaden är oklart, allt mer tid behöver läggas på verksamheten i USA.

Under intervjuns gång är Joel Hellermarks framtidsvision tydlig. På en halvtimme hinner han säga “världens största bolag” sex gånger.

Tanken på att Sana skulle bli något annat verkar inte finnas.

“När vi rekryterar söker vi pragmatiska drömmare, och jag är nog en också. Man måste kunna ha två sanningar i huvudet på samma gång. Det är klart att jag ifrågasätter mig själv”, säger han och tillägger:

“Samtidigt måste man ha orimliga ambitioner och drömmar för att lyckas.”

Men hans bolag har ännu inte redovisat vinst, utan tvärtom gått med förlust om tiotals miljoner per år. Under 2023 var underskottet så stort som 107 Mkr.

Joel Hellermark ger inget besked om när Sana kan bli lönsamt. I stället säger han att de prioriterar en etablering och tillväxt globalt.

Hur länge vill du fortsätta växa i den takt ni gör nu?

“Länge”, svarar VD:n och ler.

Hur länge då?

“Tills jag dör.”

Sanas 15 största ägare

Källa: Holdings

LÄS MER:

AI-bolaget Sana lanserar stiftelse: ”De som tvekar riskerar att halka efter”