Hedgefonderna – så funkar de

Att högbelånad, datorstödd högfrekvenshandel i derivat förvärrade finanskrisen är välbekant. Hur sådan handel egentligen går till är något helt annat. Det finns få skildringar som är begripliga för en bredare krets. Så kallad kvanthandel eller algoritmhandel är oftast en “black box”, där investerare och andra kan konstatera utfall men inte mycket mer.

Här finns alltså en kunskapslucka, som fylls väl av Wall Street Journal-reportern Scott Pattersons nyutkomna bok. I “The Quants” får läsaren kronologiskt och lättfattligt veta hur kvanthandel vuxit fram. Berättelsen bygger på nio kvantpraktikers och hedgefondförvaltares livsöden och tar upp viktiga landvinningar inom riskhantering, som till exempel de stora talens lag inom sannolikhetsläran. Den regeln säger att ju fler observationer som görs av slumpmässiga skeenden, desto säkrare blir prognoserna. Matematikprofessorn Ed Thorps framgångar vid spelborden i Las Vegas från 1950-talet och framåt och sedermera på Wall Street byggde på de stora talens lag som även är ett fundament för dagens högfrekventa trading.

Thorp fick efterföljare i fristående firmor som D.E. Shaw, Citadel, Renaissance Technologies och AQR samt inom Goldman Sachs och Morgan Stanley. Biträdda av hundratals fysiker, matematiker och specialister på taligenkänning och kodknäckande presterade kvanthandlarna bra avkastning så länge finansmarknaderna expanderade. När de goda tiderna tog slut sensommaren 2007 gick luften ur branschen. Men Renaissance, med hemvist i en småstad ute på Long Island, gick snarast stärkt ur krisen. Dess hedgefond Medallion har också givit uthålligt bra avkastning på ett sätt som för tankarna till Warren Buffett eller – vad värre är – Bernard Madoff. Patterson menar dock att Renaissance verkar vara bäst, för att firmans stora datakraft och lojala personal medger ständig anpassning av modeller och tradingstrategier. Hårt gnet i stället för tjusiga modeller skulle alltså förklara framgången, vilket låter bra om det nu är sant.

Annars har kvanthandlarnas värld inte mycket vardagligt över sig. Pokerturneringar är ett favoritnöje i en bransch som är helamerikansk och nästan hundraprocentigt manlig.

Pattersons bok kommer ut när finansmarknaden har ett urstarkt år bakom sig. Riskaptiten växer och kvanthandlarna vädrar morgonluft. Författaren pekar själv på boomen inom börshandlade terminer (så kallade ETF-kontrakt) som en möjlig källa till nya kriser. Den blixtsnabba högfrekvenshandeln har hur som helst kommit för att stanna. Bara häromveckan tog Nasdaq OMX i bruk sitt Inet-system som anses vara världens snabbaste. Frågan är om transparensen och riskmedvetandet hänger med i svängarna. Anna Ekelund