”Jag kan tänka mig förvärv”

Håkan Buskhe har officiellt varit vd på Saab i fem veckor. Men han har gått parallellt med sin företrädare Åke Svensson i ett par månader. Sveriges största försvarsföretag är inte något man sätter sig in i på en vecka. Den 20 oktober är det dags för Håkan Buskhe att presentera sin första kvartalsrapport. Vid halvårsrapporten sänkte Saab prognosen för lönsamheten i år.

Har du hunnit med att titta på siffrorna?

– Javisst, jag älskar siffror. Jag är en siffermänniska så jag kan ganska fort sätta mig in i bokslut och det ekonomiska läget.

Och vad ser du där?

– Det finns mycket utmaningar om man tittar på resultat och orderingång. Vi ligger bra till i våra besparingsprogram men har mixförskjutningar till affärer och produkter med lägre marginal vilket påverkar lönsamheten. Men vi har ett starkt kassaflöde, och en stark balansräkning som ger möjligheter framåt.

Hur vill du använda pengarna?

– Mer pengar till att säkerställa vår egen forskning och utveckling i takt med att de statliga programmen blir mindre och mindre. Och så kan jag tänka mig några förvärv inom områden där vi har ett tekniskt försprång i dag.

Och vad ska du göra med “utmaningarna inom resultat och orderingång”?

– Vi ska satsa mer på nyckelländer och nyckelområden, och städa i vår produktportfölj. Vi säljer i dag till 90 länder. 30 länder står för en större del, men det är 15 länder som är helt avgörande för vår tillväxt. Där ska vi ha större närvaro, även med utveckling och produktion.

Hur vill du städa bland produkterna?

– Det vill jag inte svara på ännu. Det är inte så enkelt som när jag jobbade i bryggeribranschen, då kunde man ta bort de läsksmaker som sålde dåligt. Saab är ett systemföretag, det är en av våra styrkor. Då handlar det inte bara om produkter, utan om kompetenser som man tar bort. Det påverkar även andra delar av företaget. Man måste förstå hur de här systemen och tekniken hänger ihop och då kan det ju vara bra att man är civilingenjör.

Men var det verkligen en civilingenjör till som Saab behövde?

– Jag är säker på att jag kommer att använda mitt kunnande. Jag ska inte konstruera flygplan eller robotar, men man behöver en produktkännedom om man ska sälja de här sakerna och det är min uppgift.

När ska du vara klar att visa upp ditt Nya Saab?

– Första kvartalet nästa år. Då ska vi presentera våra prioriteringar och nya marknadsstruktur.

Saab har gått från 40 procent export till 70 procent på mindre än tio år. Ska den utvecklingen fortsätta?

– Ja. Sverige är vår bas och hemmamarknad och mycket viktig som referenskund. Men ska vi lyckas utveckla företaget så måste vi lyckas bättre internationellt.

Hur ska du göra det?

– Som jag sa är det ett 15-tal länder där vi ska ha en större egen närvaro. Ett bra exempel är Sydafrika, där har vi i dag 1 300 anställda varav nästan 600 högkvalificerade ingenjörer.

Betyder det att ni ska krympa i Sverige?

– Nej, men jag tror att tillväxten utomlands är en förutsättning för att vi ska behålla vår storlek i Sverige. Relativt sett minskar den svenska delen, men inte i absoluta tal.

Saab har ju jobbat länge med civil verksamhet, men det går allt sämre. Är det dags att lägga ned?

– Vi lyckas med civil verksamhet på många ställen när vi håller vår teknikhöjd. Det är när vi försöker bredda oss, kanske säljer produkter och tjänster som skjuter över målet mot kundernas förväntan, vi inte lyckas. Men säkerhetsfrågor på den civila och militära sidan går mer och mer ihop och vi har en rad exempel där vi lyckas. Genom att vi utvecklat kryssningsmissiler och robotar har vi ett sätt att hantera kartor: Vi har applikationer där man kan göra en tredimensionell karta över en stad eller ett område på några timmar. I katastrofområden är det här användbart. Vi har kunskap från bland annat Gripen och torpeder om att styra komplexa farkoster, så vi har 50 procent av marknaden för elektriska ubåtar. Den har varit liten men växer utifrån nya krav för djuphavsborrning.

Men det där med säkerhet på kärnkraftverken gick ju inte så bra…

– Nej, det är inget att sticka under stol med. På OKG, som jag råkar känna till väldigt väl (eftersom han var vd för Eon som äger OKG), var vi inte lyckosamma av olika skäl. Dels var det överförsäljning, dels ovana att sälja till privata kunder. Det är annorlunda än att sälja till försvaret, det är i alla fall min analys av det hela.

Efter kraftiga förseningar drog sig Saab ur halvmiljardavtalen med kärnkraftverken Oskarshamn och Ringhals. Det bidrog till att pressa lönsamheten under första halvåret.

Har du ambitioner att öka den civila verksamheten?

– Vår bas är försvarsindustrin. Det är på den sidan vi har den stora delen av vår forskning och utveckling. Det är där vi ser vår tillväxt. Vi vill vara med på den civila marknaden, men det ska vara produkter med teknikhöjd, där vi har något unikt att erbjuda.

Om ni inte får Brasilienordern, vad ska ni göra med Gripen?

– Vi står och faller inte med Brasilien eller Indien, det är ju bara att kämpa på andra ställen. Gripen är ett mycket konkurrenskraftigt system, det är mycket flygplan för pengarna. Och vi har systemkunskap: Det är ingen slump att vi är de enda som lyckas testa ut Meteorroboten. En fördel för kunden är också att det är ett oberoende val. Vi levererar ett flygvapen, plan och tekniköverföring. Det kommer inga andra krav utanpå det.

Det verkar inte som de tänkta kunderna håller med dig.

– Den här bilden av att vi inte har lyckats sälja det här planet någonstans, den är fel. Vi har vunnit över 50 procent av alla affärer där vi fått vara med.

Vad ska du själv göra för att få fart på försäljningen?

– Jag var i Indien i september och åker snart till Brasilien.

Du har ganska många styrelseuppdrag, över ett dussin i somras. Ska du fortsätta med det?

– Nej. Jag är kvar som ordförande i Green Cargo och i styrelsen för Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv.