Olja: Opec kopplar greppet

Oljekartellen Opec brukar emellanåt hånas som misslyckad,eftersom medlemsländerna ofta pumpar upp mer olja änöverenskommet. Men sanningen är att kartellen alltsedanoljekrisen 1973 lyckats hålla oljepriset långt över de nivåersom en fri marknad skulle generera.Inte ens nu, när oljepriset fallit tillbaka till nivåer frånföre krisen (i reala termer), är det svarta guldet någon dåligaffär förOpecländerna. Dessa länders marknadsandelar ökar nämligen igen,efter ett kraftigt fall under högprisåren. Och eftersomkostnaderna för att utvinna oljan i Opecs kärnländer iMellanöstern är låg – ofta bara någon dollar per fat – ärvinsterna fortfarande goda. De som nu drabbas är producenter medhögre produktionskostnader, bland annat i Norge.

Dominansen ökar

Opecs framtidsmål – att öka världsmarknadsandelen – ser därmedut att vara på väg att uppnås. Det sker lagom till25-årsjubiléet av kartellens dramatiska embargo i oktober 1973,då leveranserna till USA och Nederländerna stoppades, meddramatiska prishöjningar som följd.Det ledde till en början till kraftigt mins-kandemarknadsandelar för Opecländerna. Mellan 1973 och 1983 sjönkOpecs andel av oljeproduktionen i hela världen från 55 till 30procent.Då såg det ett tag ut som om kartellen hade glömt grundläggandeprisbildnings-teori: när priset för en vara rusar i höjden,söker slutkunderna efter alternativa produkter samtidigt som nyaproducenter kommer in på marknaden.Västländerna satsade mycket riktigt på alternativ energi. ISverige blev det mest kärnkraft, vilket lett till attoljeförbrukningen i Sverige minskat med hela 40 procent sedan1973. Samtidigt växte det fram nya producenter, inte minstNordsjöfälten.Ser man till hela världen har förbrukningen däremot ökat svagtsedan oljekrisens dagar. Men det intressanta är att Opecs andelav denna volym återigen har börjat öka.Problematiken med ständig överproduktion inom kartellen tycksinte ha spelat någon större roll. Opec håller ändå på att kopplagreppet om marknaden. 1997 låg andelen av försäljningen på 43procent! I år blir det mer.Ur Opecländernas perspektiv finns det därför inget skäl att ökapriserna de närmaste åren. På längre sikt ställer det lågapriset dock till problem – oljeländernas statsbudgetar gårnämligen med stora underskott, något som givetvis inte kan pågåhur länge som helst.

Framtidsutsikter

Sedan 1950 har prisuppgångar till följd av kraftigt minskatråoljeutbud inträffat vid 15 tillfällen, sedan början av1980-talet med allt längre mellanrum. Under 1990-talet finnsbara ett exempel på en kraftig prisuppgång: efter Iraks invasionav Kuwait.Prischocken varade dock bara i några timmar. Så fort det stodklart att amerikanerna skulle försvara de saudiska oljefälten,föll priset tillbaka igen.Den oljeberoende västerlänningen behöver nu knappast oroa sigför att de Opecländerna åter ska hårdutnyttja – någon kanskeskulle säga missbruka – sin produktionskartell. Därtill ärbanden för starka mellan västländerna och de tre starkasteOpec-länderna – Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten.Nöjda kunder är vad som gäller.Det utesluter inte framtida oljeprischoc-ker, och som tidigarekommer de säkert att vara resultat av krig eller oro iMellanöstern. Uppblossande intern oro i den saudiska diktaturenhar länge förmodats kunna vara en sådan utlösande faktor.

Oljepriset

Råoljepriset (Brent) nådde i augusti en bottennivå på cirka11,50 dollar per fat (60 öre per liter) Det är mer än enhalvering sedan början av 1997. Priset har nu stabiliseratskring 13 dollar.Det kraftiga fallet beror framför allt på minskad efterfråganrunt om i världen, i synnerhet i Asien. Den asiatiska nedgångenoch dess följdeffekter har dämpat ökningstakten ioljeförbrukningen i hela världen med två tredjedelar. Förekrisen var ökningstakten – utslagen över ett år – cirka tvåmiljoner fat olja per dag. I år minskar ökningstakten till cirka600.000 fat per dag, enligt norska Statoil. Därmed förbrukarvärlden i runda tal 70 miljoner fat olja/dag.Prisfallet under 1998 har snabbats på av att Opec ökade sinaproduktionskvoter med tio procent i november 1997 samtidigt somIrak åter tilläts exportera olja.Det låga oljepriset kan bestå några år till, inte minst därföratt Opecländerna vill behålla sina marknadsandelar samtidigt sombåde Irak och Ryssland siktar på att öka produktionen.Internationella valutafonden tror att snittpriset för ett fatolja blir 13,28 dollar i år och 14,51 dollar nästa år. Shellräknar med att oljan ska kosta 12-16 dollar fram till och med år2001. 2

Fakta

Opec: Står för Organization of the Petroleum ExportingCountries. Det är en kartell bestående av 13 oljeproducerandeländer i Mellanöstern, Afrika, Latinamerika och Sydostasien:Saudiarabien, Iran, Kuwait, Irak, Förenade Arabemiraten, Qatar,Libyen, Algeriet, Nigeria, Gabon, Ecuador, Venezuela ochIndonesien. Länderna har två tredjedelar av världens kändaoljereserver.Historia: Kartellen grundades 1960 som motvikt till de storavästliga oljebolagen. Dess mest dramatiska agerande varoljeembargot 1973, en blockad mot försäljning till USA ochNederländerna. Priserna steg från 3 till 11 dollar per fat oljapå ett år och skapade den första oljekrisen. Utlösande faktorvar oktoberkriget samma år mellan arabstater och Israel.

Prisfallet skakar om

Det låga oljepriset slår orättvist hårt mot de småoljeletarbolagen. Mer avgörande än oljepriset är om dessa bolaglyckas i sin jakt på nya oljereserver.

Det låga oljepriset påverkar nu värderingarna av såväloljebolagens intäkter som av deras oljereserver. Under början avhösten drogs kurserna på oljeaktierna ner rejält. Men efternyheter om omstruktureringar är nu kursnivåerna på de storabolagens aktier tillbaka på de tidigare toppnivåerna. De småbolagens kurser har däremot inte återhämtat sig.British Petroleum bjöd i augusti på amerikanska Amoco och blirvärldens tredje största oljebolag om uppköpet lyckas.Samordningsfördelarna sägs vara 16 miljarder kronor och 6.000anställda ska bort.Strax därefter meddelande Shell ochTexaco att de förhandlar om att slå samman sina europeiskaraffinaderier, bland annat. Shell planerar också att göra sig avmed över 4.000 anställda.Ytterligare konsolidering kan komma, men knappast bland deeuropeiska bolagen. I Europa kontrolleras flera bolag avregeringar, som ju i regel värjer sig mot omfattandepersonalnedskärningar. I Norge spekuleras det om att oljebolagetSaga – som tappat både volym och miljardintäkter under förstahalvåret – ska övertas av Statoil.I en helt annan division spelar en handfull svenskaoljeletarbolag. De har där sällskap av flera hundra, mestamerikanska prospekteringsföretag, alla med börsvärden upp tillnågra miljarder kronor.Dessa bolag har förstås också fått känna av effekterna avprisfallet, utan någon återhämtning.

Småbolagsdivisionen

Till de värst drabbade småbolagen hör de svenskanknutna. Fallenfår nog delvis skyllas på sviktande förtroende för svenskaoljebaroner som Adolf Lundin. En annan förklaring är att despekulativt lagda investerare som eldat på under de svenskaoljeaktierna har bränt sig lite för många gånger.Det är synd. För hur märkligt det än kan låta, borde vare sigdet nuvarande eller framtida oljepriset ha särskilt stor effektpå de svenska oljebolagen. Det som avgör värdet på dessa bolagär i stället sannolikheten för att de ska hitta mer olja i sinakommande projekt. Dessa sannolikhetskalkylker har knappastförsämrats, utom möjligen för Adolf Lundins avknoppning SodraPetroleum som nyligen borrade torrt utanför Falklandsöarna.Affärsvärlden presenterar på de följande sidorna två bolag, varsaktier har pressats alltför djupt av de låga oljepriserna.

De största oljeföretagen

Omsättning 1997 i mdr dollar

Royal Dutch/Shell 128Exxon 120BP-Amoco 107Mobil 66Texaco 45Elf Aquitaine 44Chevron 41ENI (Agip) 37Total 33Atlantic Richfield 19Lundin oil: Hävstång i Libyen

Lundin Oil har lovande oljefält i Libyen, som verkar ha gåttmarknaden helt förbi. Lundin Oil letar efter olja och gas i Afrika,Europa, Asien och södra Atlanten. Genom att gå in i ett tidigt skede ipolitiskt osäkra områden kommer bolaget oftast över bra koncessioner tillfördelaktiga villkor. Kassaflödena från oljefälten i Nordsjönoch Malaysia hjälper till att finansiera fortsatt utbyggnad iMalaysia. De håller också igång bolagetsprospekteringsverksamhet.Libyen blir alltmer betydelsefullt för Lundin Oil. Så här långtär resultaten glädjande. De utvinningsbara reserverna ur fältetEn Naga North uppskattas av Lundin Oil till 84 miljoner fatolja, varav 64 miljoner fat tillfaller bolaget. Sedan i somraspågår en ytterligare utvärdering, som pekar mot att reserverna iEn Naga North-fältet kan vara ännu större, kanske en bra bitöver 100 miljoner fat. Utöver detta har ett antal högintressantageologiska strukturer identifierats söder om En Naga North,vilket höjer potentialen ytterligare. Provborrningar påbörjastidigt nästa år.Utbyggnadskostnaderna för fältet uppskattas till drygt 75miljoner dollar, varav libyerna står för halva summan.Produktionskostnaderna är låga och beräknas uppgå till ca 2dollar per fat. Av överskottet tillfaller ca 20 procent LundinOil. Resterande 80 procent tar libyska staten hand om. Jämförtmed det produktionsdelningsavtal bolaget har i Malaysia är dettaklart fördelaktigare. Om allt går enligt planerna ska oljanbörja pumpas upp under fjärde kvartalet 1999. Produktionstaktenberäknas uppgå till omkring 25.000 fat per dag.

Malaysia huvudnumret

Även om Libyen har potential att kunna utvecklas till någotstort är det satsningarna i Malaysia som för tillfället ärbolagets huvudnummer. Första delen i utbyggnadsprogrammet ärgenomförd. Den andra delen pågår och beräknas gå loss på 500miljoner dollar, varav Lundin Oils andel motsvarar 200 miljonerdollar.Idag ger fältet 18.000 fat olja. Avsikten är att före utgångenav år 2000 komma upp i en daglig produktion av 40.000 fat oljaoch ungefär lika stor gasproduktion (omräknat ioljeekvivalenter). Det förutsätter emellertid attgasförsäljningsavtalet med den malaysiska staten blir klart föreutgången av 1998.De bevisade och sannolika reserverna uppgår till ungefär 140miljoner fat (oljeekvivalenter) i Malaysia, enligt den senasteårsredovisningen. Därefter har dock flera nya fynd gjorts.Reserverna uppskattas idag ligga på minst 175 miljoner fat medpotential till ytterligare fynd.

Saknar resurser

Det är dock möjligt att Lundin Oil säljer hela eller en del avengagemanget i Malaysia till förmån för Libyen. Som det ser utidag har nämligen inte bolaget resurser att bygga ut i såvälMalaysia som Libyen samtidigt. Eftersom hävstången är betydligtbättre i Libyen talar det mesta för att det är där bolagetkommer göra de största satsningarna framöver. Därutöver pekardet mesta på att någon form av förändring måste till iförhållandet mellan Lundin Oil och dotterbolaget Red Sea Oil,RSO, där Lundin Oil äger 61 procent. RSO äger i sin tur 60procent av koncessionen i Libyen. En inte alltför vild gissningär nog att Lundin Oil kommer att ta in hela RSO vad det lider.Ett annat mycket intressant område är södra Sudan, där LundinOil har 40 procents ägarandel i en koncession. Området är heltnytt i oljesammanhang. Risken i Sudan är betydande, eftersom ettinbördeskrig rasar i landet.Trots att Lundin Oil har hittat ett helt nytt oljefält i Libyenhar aktien – i likhet med branschen i övrigt – fallit som ensten under 1998. Värderingen är idag helt frikopplad från defundamentala faktorerna i bolaget. Reserverna i bolagetmotsvarar ca 50 kr per aktie. Då har nuvärdet på reservernabedömts till 2 dollar per fat. Skulle reserverna värderas fulltut av aktiemarknaden, indikerar det ett värde på aktien kring 46kr. Kursen pendlar idag kring 17 kr. För den som köper aktien pånuvarande nivå är risken för fortsatta fall begränsad.Sammanfattning – Lundin oilDet politiskt isolerade Libyen kan bli ett genombrott för LundinOil som på grund av oljeprisfallet dras med oförtjänt mycketrabatt. En stor fyndighet görs nu klar för produktion. Bolagetsolje – och gasreserver gör att aktien kan värderas till cirka 46kronor, tre gånger mer än på börsen.

Forcenergy: Välbeläget gasfynd kan ge lyft

Ett gigantiskt gasfynd i Australien kan komma att flytta uppForcenergy ett par divisioner i storlek.Forcenergy har de senaste tre åren bedrivit en mycket aggressivexpansionsstrategi. Bolaget har genom köp och fusioner skaffatsig en ansenlig portfölj av hel- och delägda producerande olje-och gasfält i Mexikanska Gulfen och i Alaska. Utvecklingsarbetenoch lyckade borrningar i de köpta fälten har ökat såvälproduktion som reserver.Efter Forcenergys jättefynd av metangas i Australien harbolagets internationella prospekteringsverksamhet fått störrebetydelse än tidigare. Efter det inledande borrprogrammet serForcenergy nu mycket optimistiskt på den hälftenägdagasfyndigheten. Enligt bolaget kan fyndigheten innehållareserver på mer än 1 miljard fat oljeekvivalenter. Håller denvad den lovar, kommer den att öka bolagets reserver dramatiskt.Forcenergy hamnar i annan storleksklass.Den sammanlagda exploateringspotentialen under de närmaste tvååren ligger runt 1,5 miljarder fat oljeekvivalenter.De totala bevisade olje- och gasreserverna uppgick vid detsenaste årsskiftet till sammanlagt 122 miljoner fatoljeekvivalenter. Trots att Forcenergy räknar med attsammantaget producera 22 miljoner fat oljeekvivalenter 1998,beräknas reserverna ändå öka en aning fram till årsskiftet.Genom utvecklingsarbeten och borrningar tar bolaget vara på dendolda uppsida som ligger i de flesta av fyndigheterna. EftersomForcenergy enbart redovisar bevisade reserver, är bolagetsberäkning säkrare än de som redovisas av Lundin Oil, som ävenräknar in de sannolika reserverna.För att snabbast möjligt utvärdera gasfyndighetens omfattninghar Forcenergy höjt borraktiviteten i Australien. För tillfälletarbetar tre borriggar parallellt och sammantaget ska ett 20-talkällor borras under andra halvåret i år. Under första kvartalet1999 räknar bolaget med att kunna ge besked om gasfyndigheten ärkommersiellt utvinningsbar. Produktion blir inte aktuellt förräntidigast om två år.

Minsta problemet

Det händer att gasfyndigheter – trots tillräcklig reservstorlekoch kommersiella flöden – inte sätts i produktion eftersom detinte finns någon avsättning för gasen, som ju har en lokalmarknad. Men det lär bli det minsta problemet för Forcenergy,eftersom bolaget kommer att bli den närmaste gasleverantörentill Sidneyområdet. Redan idag finns alltså köpare till denpotentiella gasen.Genom de löpande borrprogrammen i Mexikanska Gulfen och i Alaskahöjs produktionskapaciteten och storleken på reservernasuccessivt. Gasproduktionen ligger i dagsläget på 36.500 fatoljeekvivalenter per dag och oljan på 24.600 fat per dag. Pågrund av det låga oljepriset skär nu bolaget i utgiftsbudgetenoch drar rejält ned på borr-aktiviteten i Mexikanska Gulfen.Det är inte bara Forcenergy som drabbats av kursras; hela denamerikanska olje- och gasbranschen har stått på ända. På senaretid har dock flera amerikanska investmentbanker börjatintressera sig för sektorn igen, och flera har också börjatutfärda köprekommendationer på Forcenergy. Affärsvärlden troratt aktiens kräftgång snart är över. Därutöver kan gasfyndet iAustralien bli en riktig fullträff för bolaget.

Sammanfattning – Forcenergy

Forcenergys gasfynd i Australien kan bli en riktig fullträff.Infrias förväntningarna, höjs bolagets reserver flera gånger om.För att avgöra ifall fyndigheten flödar i kommersiella mängder,har borraktiviteten skruvats upp rejält i Australien.Aktiekursen har fallit på tok för mycket. Forcenergy ärintressant på nuvarande kursnivå.