Reinfeldt köper attack på sig själv

EU och staten ger pengar till en lobbygrupp som jobbar för Norrbotniabanan - ett projekt som ifrågasätts av Fredrik Reinfeldts regering. Ett av många besynnerliga bidrag från de 7,4 miljarderna i EU:s regionalfonder.

Måndagen den 28 april var statsminister Fredrik Reinfeldt i Burträsk. För omväxlings skull, eller möjligen för att sjuksköterskestrejken var en vecka gammal, tittade han inte till personal inom vård och omsorg. I stället fick Lappvattnets snickeri besök.

Fredrik Reinfeldt ville belysa näringspolitiken. Snickeriägarna talade om svårigheterna att få tag på kvalificerat yrkesfolk. Men det som intresserade journalistuppbådet, 15 personer, var något annat – Norrbotniabanan. Blir det byggstart år 2010 för järnvägen mellan Umeå och Luleå?

Nä, var statsministerns besked om än något mångordigare formulerat:

– Vägverket och Banverket talar båda om ett massivt underskott, så en Norrbotniabana är omöjlig. Det vore ju roligt om någon av dem som propagerar för banan kunde komma med en finansiering som håller, sa Reinfeldt.

Det handlar om att skaka fram åtminstone 20 miljarder, så det har inte gjorts. Däremot har en lobbygrupp för Norrbotniabanan, ledd av Piteå kommun, fått sin finansiering: EU bidrar med 4,3 miljoner kronor till kampanjen, länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten med 945 000 vardera och kustkommunerna längs den tänkta järnvägen med smärre belopp.

“Målet är att byggbeslut ska tas om banan under projektperioden. Projektet ska arbeta med information, faktaunderlag, samverkan med olika aktörer, opinionsbildning, kunskapshöjning, fördjupande studier, seminarier, politiska uppvaktningar etc”, står det den offentliga beskrivningen. Kortare sagt – de vill tjata hål i huvudet på regeringen. För 8,6 skattemiljoner.

Piteågruppen får gnatunderstöd från Gävleborg, där projektet heter “Botniska korridoren”. Det får 780 000 kronor av EU och lika mycket helsvenska skattemedel.

Lobbypengarna kommer från EU:s regionalfonder, och ska vara till för att skapa tillväxt och jobb. För Sveriges räkning innehåller potten 7,4 miljarder kronor, som ska betalas ut fram till och med år 2013.

Den ansvariga myndigheten Nutek har nyligen för första gången sammanställt hittills utbetalade belopp. Till och med mitten av april hade de åtta regionala strukturfondspartnerskapen godkänt projekt om totalt 1,5 miljarder. Nutek konstaterar att många av ansökningarna varit undermåliga, rent formellt. “Det är till exempel inte ovanligt att ansökningarna saknar medfinansieringsintyg” noterar Nutek.

Formalia är viktigt i EU-sammanhang. Rätt papper ska undertecknas av rätt personer när pengar betalas ut till projekt, annars kommer Olaf – EU:s bedrägeristyrka – med anmärkningar. Prövningen av om projekten alls ska godkännas och därmed få pengar är mer lättvindig. Den handlar mer om hopp än sannolikhet. Som i fallet Norrbotniabanan.

Det kan synas bisarrt att EU – och svenska staten – anslår medel för att få staten att byta uppfattning i en fråga. Men det är i alla fall vad arbetet för Norrbotniabanan går ut på.

Projektet “FOV – Fokusområde Nr.1” får 11,2 miljoner kronor av EU. Statliga myndigheten Vinnova lägger till 5 miljoner. Vad pengarna ska användas till? Läs och gissa:

“Under hela programtiden utförs fokusområdesspecifika aktiviteter såsom förstudie- och projektinitiering, fokusområdesspecifik marknadsföring, kommersialiseringsaktiviteter inom fokusområdet, samordning med projekt, som utförs av FOV:s samarbetspartners, baserade på deras egna ansökningar.”

I presentationen, som finns på Nuteks hemsida, förklaras inte vad FOV står för. Även om man vet att akronymen ska utläsas Fiber Optic Valley – den tänkta dalen ligger mellan Gävle och Sundsvall med centrum i Hudiksvall – blir man inte mycket klokare.

Teknopol AB i Lund, offentligägt, har fått 7,2 miljoner för att göra en hemsida. Fast så simpel är inte projektbeskrivningen:

“För att stimulera uppstart av företag inom miljöteknik kommer Sweden Cleantech Incubators (SCTI), en virtuell inkubator för uppstart av företag som stödjer hållbar utveckling, att byggas upp.”

Cleantech och kluster är flitigt förekommande ord i de beviljande ansökningarna. Konkreta upplysningar om vad som ska göras finns inte. Målen är emellanåt glasklara, som för projektet BD Pop:

“att i Norrbotten kunna skapa en musikbransch och popstjärnor utan att dessa ska vara tvingade att behöva vända sig till södra Sverige för att slå igenom som artister.”
Sjung där du bor-arbetet har tilldelats 6,4 miljoner ur EU:s regionalfond.

Om du tycker att EU:s regionalfonder har för mycket pengar, eller för lite, kan du enkelt tala om det för regeringen. Gå in på hemsidan, tyck på EU och gör din egen budget. EU-minister Cecilia Malmström, 40 år i fredags, uppskattar alla reaktioner. Särskilt dem som vill strypa bidragsflödet.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.