Rekord i prognosmissar

Nu börjar årets första rapportsäsong närma sig sitt slut. Det går verkligen inte att klaga på dramatiken. När förväntningarna på ett eller annat sätt inte visar sig stämma med verkligheten har kursreaktionerna stundtals varit brutala. De två värstingarna är Nokia och Volvo. Telefontillverkaren fick se sitt börsvärde minska med drygt en femtedel medan lastbilsbolaget gick motsatt väg med en lika stor värdeökning.

Volvo råkade ut för ett riktigt trauma hösten 2008, orderböckerna tömdes blixtsnabbt som en reaktion på det tuffa läget på finansmarknaderna. I oktober och november var orderingången i Europa negativ – minus 1 800 lastbilar. Men reaktionen kom snabbt, varsel, produktionsstopp och återhållsamhet med att bygga lager blev den beska medicinen. Under hela förra året cirkulerade rykten om att Volvo skulle tvingas ta in mer kapital. Men spekulationerna kom på skam. När det var dags att presentera resultatet för första kvartalet låg snittförväntningarna på en förlust på ett par hundra miljoner kronor, enligt Six Estimates – utfallet blev hela 3 miljarder bättre.

Överraskningen låg till stor del i de förhållandevis starka marginalerna, bruttomarginalen är nästan tillbaka på normala nivåer och rörelsemarginalen på 4,8 procent inte heller illa. Då är det inte konstigt att investerarna redan nu börjar diskontera ökad försäljning. Gissa om det blir en häftig hävstång i vinsten när volymerna kickar in!

Fordonsleverantören Haldex kom också med en rejäl skräll. Rörelseresultatet på 46 miljoner kronor var dubbelt upp mot förväntat och en ordentlig förbättring jämfört med förlusten på 156 miljoner samma period i fjol. Detta trots att försäljningen bara ökade ett par procent.

Hur är det möjligt? En förklaring är det som kallas bullwhip-effekten. I början av en lågkonjunktur när försäljningen viker drar alla bolag ned på produktionen och minskar sina lager. Det betyder att när Volvos försäljning minskar faller underleverantörernas mer, och deras underleverantörer tappar i sin tur ännu mer. Till slut är alla lager nästan tomma. När sedan tiderna ljusnar slår effekten åt andra hållet och resultatet hos bolagen längre ned i värdekedjan förbättras snabbt trots att efterfrågan från slutkunder ännu inte tagit fart. Fenomenet är inte nytt – men skillnaden är att denna gång har företagen varit snabbare att ställa sig på bromsen. Effekten av snärten från tjurpiskan blir därför troligen ännu större när försäljningen tar fart igen.

Electrolux lyckades i sin tur också att överträffa marknadens förväntningar. Resultatet före skatt på 1,2 miljarder kronor var hela 43 procent bättre än snittprognosen. Några förklaringar är en bättre vitvarumarknad i USA, lägre råvarupriser och bra kostnadskontroll. Men även bland verkstadskollegorna rapporterade flertalet bättre siffror än förväntat, som Atlas Copco, SKF och Trelleborg. Däremot gjorde sencykliska ABB marknaden besviken, vinsten var 12 procent sämre än väntat och kursen föll drygt 7 procent. Reaktionen ska också ses i ljuset av att ABB visade ordentlig styrka i slutet av förra året, vilket gjorde besvikelsen än större.

Samma utgångsläge gällde för Nokia. Ett starkt fjärde kvartal som nu skulle följas upp av ett, med hänsyn tagen till säsongsvariationen, hyggligt första kvartal.

Så blev det inte. Siffermässigt var det ingen större besvikelse. Det var snarare utsikterna för framtiden, svårigheterna att få fram nya konkurrenskraftiga smarta mobiler och sämre marknadsandelar som fick aktien att falla 14 procent under rapportdagen.

För sminkföretaget Oriflame var det nolltillväxten i Ryssland som fick investerarna att trycka på säljknappen. Akten föll med 13,5 procent efter beskedet, den näst värsta kurskollapsen i bolagets i och för sig relativt korta börshistoria.

Sett till resultaten var det ändå de fyra storbankerna som bäst lyckades ta analytikerkåren på sängen. Swedbank presterade en vinst före skatt som var hela 1,4 miljarder kronor bättre än förväntat medan SEB överträffade prognoserna med drygt 700 miljoner kronor. Överlag var kreditförlusterna betydligt lägre än förväntat medan intäkterna var mer i linje med prognoserna.

I en tid när analytikernas modeller blir alltmer sofistikerade och prognoserna görs ned på minsta decimal är det lite konstigt att överraskningarna blir så stora. Kanske är det så att vi alla har missat kraften i hur snabbt bolagen anpassat sina kostnader denna gång. Eller så har alla i för stor utsträckning fortsatt att dra paralleller med historiska mönster. Inför nästa rapportomgång kanske vi vågar säga det som brukar kallas för de fem dyraste orden i engelska språket: “This time it is different”.