Riksbanken

Riksbankens hemliga valutastrategi

Nyhetsbyrån Bloomberg har funnit ett beteendemönster bland Riksbankens ledamöter som visar sig före varje räntesänkning. Det outtalade målet tros vara att sänka den svenska kronan.
27 februari 2015 09:23

Dagen före Riksbanken sänkte reporäntan till minus 0.10 procent nämndes den svenska valutan 23 gånger.

I september 2014, drygt en månad före Riksbanken sänkte reporäntan med 25 punkter, pratade Stefan Ingves och hans kollegor också ovanligt mycket om den svenska kronan.

Beteendemönstret tros syfta till att sänka den svenska kronan.

– Det enda sättet att lyfta konsumentpriserna, på kort sikt, är att försvaga kronan. Riksbanken skulle aldrig erkänna det, men kronan har blivit allt viktigare som transmissionsmekanism, säger Nordeas analytiker Martin Enlund till Bloomberg.

Enligt ett uttalande från Stefan Ingves på onsdagen förväntas den svenska kronan ligga kvar på en låg nivå under en något längre tid än tidigare prognoser visat. Den svaga kronan kommer att ”hjälpa till att hålla inflationen uppe”, enligt Riksbankschefen, som tillade att det är ”viktigt att kronan inte stärks för fort”.

För tillfället verkar alla uttalanden om den svenska valutan fungera. Av de nio valutor som Bloomberg följer hade kronan den svagaste utvecklingen under fjolåret – ned 12 procent. Under den senaste månaden har kronan tappat 1 procent mot euron, skriver Bloomberg.

 

 

nullnull

Riksbanken
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.