Tre ben som säkrar framtiden
Skadeförsäkring känns spontant lite tråkigt. Men rätt skött kan det vara en stabil vinstmaskin. Intäkterna växer ungefär i linje med BNP och det är svårt att ta marknadsandelar. I stället är det bolagets förmåga att hantera risker och kostnader som avgör vinstutvecklingen. Det har Nordens största skadeförsäkringsbolag If visat sig vara utmärkt på. Sampo blev ensam ägare till bolaget efter att ha köpt ut Skandia och Storebrand 2004. Under första halvåret i år uppgick premieintäkterna till 2,4 miljarder euro, en ökning med 8 procent jämfört med samma period förra året. Vinsten före skatt ökade lika mycket till 333 miljoner euro vilket betyder att If svarar för nästan två tredjedelar av Sampos vinst före skatt.
Det viktigaste måttet på hur verksamheten sköts är “combined ratio”, en kombination av hur stora skadeersättningarna är i förhållande till premieintäkterna och rörelsekostnaderna i relation till premieintäkterna. Till skillnad från många andra nyckeltal är det ju lägre desto bättre som gäller. Målet är att combined ratio inte ska överstiga 95 procent. Det har If också lyckats med under de 25 senaste kvartalen med ett undantag: Första kvartalet i år, då den hårda vintern orsakade bilhaverier, frusna rör och annat elände. Nu är ordningen återställd och halvårssiffran landade på 94 procent, en nivå som också väntas hålla året ut.
I våras berättade Sampos ordförande Björn Wahlroos för Financial Times att If är till salu bara priset är det rätta. Och rätt pris är i detta fall 85 miljarder kronor, eller motsvarande 8,8 miljarder euro. Med tanke på att Sampos börsvärde i dag är 11 miljarder euro kan det verka lite dyrt, något som också analytiker som följer bolaget påpekat. Även om If är välskött borde värdet snarare ligga på runt 5,7 miljarder euro.
Hur det hela slutar ska dock vara osagt, för Sampos ledning har gjort bra affärer förr. Försäljningen av bankrörelsen till Danske Bank för tre år sedan var perfekt tajmad. Efter avyttringen spekulerades det friskt i media om vad Sampo skulle göra med likviden på 4 miljarder euro. Nu vet vi. Sedan hösten 2006 har Sampo sakta men säkert köpt aktier i Nordea och äger i dag 20,6 procent av banken, en post värd 6,2 miljarder euro. Men så mycket fler aktier är inte troligt att Sampo köper, 20-23 procents ägande är en lämplig nivå enligt koncernchefen Kari Stadigh. Över 30 procent kommer inte på fråga då Sampo inte har råd med att lägga ett pliktbud på hela Nordea.
Tidigare var Sampos policy att dela ut så mycket av vinsten att direktavkastningen skulle ligga på 4-6 procent, och under de senaste fyra åren har den i genomsnitt varit över 6 procent. Kommer då den nya utdelningspolicyn som styr hur mycket aktieägarna ska få våren 2011 att ändra på den saken? Vi tror inte det. Sedan i våras konsoliderar Sampo sin andel av Nordeas resultat i sin egen resultaträkning och under första halvåret i år bidrog banken med 231 miljoner euro. Sannolikt kan Sampos aktieägare fortsätta glädja sig åt en direktavkastning som slår de flesta obligationer med hästlängder.
Sampos tredje ben är livförsäkringsbolaget Mandatum Life. Bolaget opererar bara i Finland och Baltikum medan If är verksamt i hela Norden. I dag svarar Mandatum Life för runt 13 procent av Sampos vinst. Men verksamheten växer snabbt. Under första halvåret i år uppgick premieintäkterna till 603 miljoner euro, dubbel så mycket som i fjol, och i linje med vad bolaget i genomsnitt dragit in per helår under åren 2005-2008.
Som alla försäkringsbolag har även Sampo en stor portfölj med värdepapper, bestående av aktier, fastigheter, hedgefonder, private equity och obligationer, till ett totalt värde av cirka 16 miljarder euro. Då risken ska vara låg är andelen obligationer hög, runt 70 procent, men den varierar något över tiden.
Sammantaget anser Affärsvärlden att den finska finanskoncernen är en intressant kombination av stabil vinstmaskin och option på framtida storaffärer värd att uppmärksamma även för svenska investerare.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.