”Vi gnetar för varje punkt”

Stefan Rocklind vid Danske Bank diskuterar avkastning, high yield-produkter samt vad som händer om Riksbanken sänker räntan ännu mer.


Vilka är era kunder?

– Våra investerare är alla från de största institutionella placerarna med flera miljoner till små pensionssparare som lägger undan 200 kronor i månaden. Anledningarna till varför de valt oss är nog lite olika, men det finns en gemensam nämnare: de vill ha en säker investering som ändå ger lite avkastning. Det är utifrån den premissen som vår strategi är uppbyggd.


Vad är en rimlig avkastning för en korträntefond?

– I en lågräntevärld kan man inte räkna med särskilt många procent. Att våra kunder köper vår fond för att ha den som den säkraste investeringen i sin portfölj präglar hur vi tänker och gör att vi avstår från många häftiga och intressanta case.

– Aktiemäklare brukar tala om att undvika stora förluster. Vårt mål att är undvika förluster överhuvudtaget.


Hur gör man det?

– Det har skett en förändring efter Lehmankraschen. Före Lehman låg fokus på att försöka förutspå räntetrender. Efter kraschen 2008 har räntan varit väldigt låg nästan hela tiden. Ska du tjäna pengar i den här lågräntevärlden hamnar man lätt i sporten ”Gissa Riksbankens ränta”. Det är svårt.

– Gissar man rätt tycker kunderna att man är den bästa, snyggaste och mest begåvade förvaltaren i världen den dagen. Men hamnar man fel så kan det bli mycket kostsamt. Ett tapp på 20 punkter kan ta ett kvartal att ta igen.


Så hur gör ni för att skapa avkastning?

– Vi har gått från positioner i räntemarknaden till att röra oss mot kreditexponeringar. I stället för att tjäna 20 punkter en tisdag i oktober så jobbar vi stenhårt varje dag, mot ganska liten avkastning. Det är det enda sättet att tjäna pengar med rimlig risk i dagens korträntemarknad. Sedan måste risken spridas, vi har runt 60 olika emittenter och cirka 170 olika värdepapper.

Ni satsar inte på high yield-produkter?

– Nej, risken är för hög. High yield är bara ett finare namn på skräpobligationer. Man hör ibland att folk tycker att det väl borde kunna gå att få några procents avkastning. Men i dag måste du ganska långt ner i skräpobligationsträsket för en avkastning på runt två procent. Förväntad avkastning har nog aldrig kostat så mycket i risk.


När ska man investera i er fond?

– Om man vill ha en säker byggkloss i sin portfölj, då är det här basprodukten. Hur mycket risk man vill ha sedan är ju en preferensfråga för den enskilda individen. Är man lite stressad över läget på aktiemarknaden är det här en bra parkeringsplats. Den som har pengarna på ett bankkonto har full riskexponering mot en bank. Hos oss sprids risken på runt 60 emittenter. Kan vi ge kanske 0,5 procents avkastning på ett års sikt tycker jag faktiskt att det är jäkligt bra. Risktagare får söka sig någon annanstans.


Vad händer om räntan sänks ännu mer?

– Om Riksbanken sänker räntan 25 punkter till börjar vi nog närma oss gränsen där även privatpersoner och inte bara företag får betala för att ha pengar på banken. Banker är aktiebolag, de kommer inte att ge bort pengar. Givet det här scenariot kanske vår förväntade avkastning och risknivå ser mer attraktiv ut.


En fotbollsliknelse: ni spelar extremt defensivt, siktar på 0–0, anfaller aldrig?

– Haha. Exakt, så är det. Men vi kämpar hårt för att vara bäst av alla på det här spelet. Får vi inte anfalla ska vi vara bäst på att försvara oss. Vi gnetar och slåss för varje punkt vi kan tjäna. Eftersom vi inte kan ta mycket risk måste vi jobba stenhårt alla dagar och inte vara rädda för att få skit under naglarna. Ser man på vår historik 15 år tillbaka i tiden har vi alltid legat i toppen i vår kategori.

– Min mamma som är 70 år har bara vår fond i sin PPM-portfölj. Det håller mig på tårna ända fram till julafton. Skämt åsido, när ”navet” (fondens resultat för dagen, reds anm) kommer på eftermiddagen och vi har gått upp en punkt blir jag jätteglad. Det är säkert rätt annorlunda mot att vara aktieförvaltare.

Stefan Rocklind

Förvaltar: Danske Bank Sverige Kort Ränta utd.

Förvaltat kapital: Cirka 16 miljarder kronor.

Utveckling: +0,2 procent i år.

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Nordic Bridge Fund