Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Jools race mot klockan

2019-05-01 18:00

Prisade Jool Capital Partner har de senaste åren seglat upp som en höglönsam snabbväxare på den nordiska finansmarknaden. Men bakom framgångsfasaden döljer sig tvivelaktiga försäljningsmetoder och kontroversiella affärspartner. Nu faller resta obligationer i miljardklassen som korthus samtidigt som alla tillstånd har dragits in.

DEL 1 Framgångsfasaden

Stockholm, 30 januari 2019. Göran Persson agerar dragplåster när Jool-gruppen bjuder in till sin egen Nordic High Yield Conference. Platsen är femstjärniga Grand Hôtel vid Strömkajen, mitt emot Stockholms slott och Gamla stan. Den före detta statsministern, numera styrelseproffs och konsult, pratar om det politiska och ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Annars är programmet främst fyllt med presentationer signerade Jool och deras samarbetspartner, däribland advokatbyrån Roschier – men framför allt företag som rest obligationer med hjälp av firman.

Ett tema är gröna obligationer, där investeringen är miljörelaterad, en marknadsnisch där Jool vill slå sig in. En obligation är redan ute i marknaden och dagen efter konferensen meddelar Jool att man säkrat 170 miljoner kronor till solcellsbolaget Advanced Soltech Sweden AB.

Det är andra gången på mindre än ett år som Jool ordnar konferens med obligationstema på Grand Hôtel. Förra gången, i april 2018, var tidigare finansministern Anders Borg en av talarna.

Det är tydligt att Jool har ambitionen att slå sig in i de fina salongerna i finansbranschen. Firman startade som en liten försäkringsförmedlare i Göteborg 2010. Numera kallar sig Jool investmentbank, har kontor i flera länder och har på egen hand mejslat ut en nisch på marknaden för företagsobligationer och brygglån i spannet 30 till 200 miljoner kronor.

Jools vd och grundare Tom Olander, en 37-åring som utstrålar mer småländsk svärmorsdröm än finanshaj, har visat att det går att skära guld med täljkniv i detta segment. Jool hävdar att man lyckats med 100 procent av alla finansieringsuppdrag som man åtagit sig. Och kunderna betalar rikligt för servicen. 2017 omsatte denna del av Jool-gruppen 317 miljoner kronor med en rörelsemarginal på över 25 procent.

Den snabba tillväxten och höga lönsamheten imponerar och inte mindre än två gånger i rad har Jool utnämnts till Gasell-företag av Dagens Industri. I november 2017 utsågs också Tom Olander till ”årets manliga stjärnskott” av revisionsjätten EY.

Pengar läggs inte bara på egna konferenser och inbjudna prestigetalare. Jools sponsoraktiviterer har ökat i omfattning i takt med att vinsterna skjutit i höjden. Det handlar bland annat om stöd till olika idrottsföreningar. Koncernen var också huvudsponsor till studentkåren på Handelshögskolan i Göteborg fram till början av april i år. En annan sponsoraktivitet är GKSS Match Cup Sweden.

Under den årliga seglingstävlingen som anordnas på Marstrand norr om Göteborg testas besättningarna hårt när de ska bemästra extremt accelerationsvilliga katamaraner av typen M32, lättviktsbåtar som till stor del består av kolfiber.

2017 seglade den Jool-sponsrade båten in som vinnare i finalracet men sommaren 2018 går det inte lika bra. I ett av racen kapsejsar Jool-båten efter målgång och blir liggande på sidan. I semifinalen blir båten påkörd efter start och får återvända till kaj.

I efterhand synes händelserna närmast som ett olycksbådande förebud. För samtidigt som M32-båtarna rusar fram på vattnet utanför Marstrand har norska Finanstilsynet precis överlämnat ett skarpt formulerat brev till Jool. Tillsynsmyndigheten är långt ifrån nöjd med vad som kommit fram under den pågående granskningen av Jool – en granskning som fortfarande är okänd för omvärlden.

DEL 2 Den norska käftsmällen

New York, 21 mars 2019. Nasdaq gratulerar Jool för noteringen av den gröna obligation som restes i januari. För en stund lyser namnet Jool upp den karaktäristiska storbildsskärmen vid Times Square. Händelsen förevigas på en bild som sprids i ett pressmeddelande där Jool återigen beskriver sig som en investmentbank och ledande aktör i sitt segment på den nordiska marknaden. På ytan är Jool fortfarande en framgångssaga, men fasaden håller på att krackelera.

Den norska tillsynsmyndigheten Finanstilsynet har nämligen bestämt sig för att stoppa hela verksamheten. Beslutet är redan taget och ska offentliggöras dagen därpå, fredagen 22 mars. Myndigheten använder sitt yttersta maktmedel och återkallar samtliga tillstånd för bolaget Jool Markets AS. Det är inte bara ett slag mot den norska delen av Jool. Varken den svenska eller finska verksamheten har egna tillstånd i respektive hemland utan har tillåtits operera tack vare de norska tillstånden.

Så det Jool skriver på den egna hemsidan, att Jool Markets står under tillsyn av norska Finanstilsynet men även svenska Finansinspektionen, är en sanning med modifikation. Den svenska myndigheten har inte övervakat Jool på många år – inte sedan 2015. Det är något som vi får anledning att återkomma till längre fram i reportaget.

När Finanstilsynet återkallar tillstånden har det gått mer än ett år sedan myndigheten inledde sin granskning av Jool. Redan sommaren 2018 fick Jool kännedom om att myndigheten riktade kritik mot verksamheten. Under månaderna som följde fortsatte skriftväxlingen, Jool vidtog ett antal åtgärder för att stärka regelefterlevnaden och en centralt placerad chef i den norska verksamheten fick gå. Internt fanns en förhoppning om att detta skulle räcka långt.

Så när Finanstilsynets sanktionsbeslut om indragna tillstånd väl kommer sänder det en chockvåg genom hela koncernen. Myndigheten är heller inte nådig i sina kommentarer. Tillstånden dras in på grund av ”allvarliga och systematiska brott mot regelverket”.

Finanstilsynet har granskat Jools interna rutiner, dokumentation, ett flertal kundakter samt lyssnat på inspelningar av telefonsamtal mellan företrädare för Jool och enskilda personer som investerat i olika obligationer. Bilden som målas upp i sanktionsbeslutet är inte vacker.

Finanstilsynet lyfter fram exempel på kunder som är ovana vid obligationer i det högrisksegment som Jool rör sig i. I påfallande många fall har en betydande del av kundens tillgångar gått in i ett fåtal produkter som i de inspelade samtalen beskrivs med ord som ”spännande”, ”attraktivt”, ”ser väldigt bra ut”, ”solid”, ”god möjlighet” och ”bra risk/reward”.

Enligt Finanstilsynets granskning har Jool också fått kunder att skriva under på att de inte fått någon investeringsrådgivning; därmed sänks kraven på kundkännedom och skyddet för kunden minskar.

Men Finanstilsynet gör bedömningen att det visst har handlat om investeringsrådgivning och att Jools företrädare därmed inte följt reglerna om att se till kundens bästa.

”Finanstilsynet finner også dette sterkt kritikkverdig, og det fremstår som et alvorlig misbruk av kundenes tillit og en grov tilsidesettelse av kundenes rettigheter.”

Vid flera tillfällen har Jool dessutom ringt upp potentiella kunder som angett att de vill placera med låg eller medelhög risk. Under samtalen har de förmåtts skriva under på att de i stället önskar placera pengar i högrisk-produkter.

Men kritiken stannar inte där. Finanstilsynet har även granskat Jools nätverk av agenter i form av försäkringsförmedlare. Officiellt har dessa bara distribuerat en försäkringsprodukt kallad Jool Life. Men enligt sanktionsbeslutet har flera agenter – trots att de saknat tillstånd att ge investeringsråd – förmedlat kontakt med kunder som gjort investeringar direkt i Jools obligationer. För detta har Jool betalat ut ett arvode, eller ”tipshonorar”, vilket framgår av inspelade telefonsamtal.

Finanstilsynet kallar det otillåten investeringsrådgivning och drar slutsatsen att agenterna i praktiken har fungerat som en del av Jools försäljningsnätverk. Jool hävdar å sin sida att agenterna bara sysslat med marknadsföring av de finansiella produkterna, vilket inte kräver några särskilda tillstånd.

Det Jool-bolag som hanterat agentnätverket har under granskningens gång meddelat att man avvecklar verksamheten. Tillsammans med övriga åtgärder som vidtagits anser Jool att Finanstilsynet gått för långt i beslutet som bolaget beskriver som en ”fullständigt oproportionerlig sanktion”. Och även om vissa brister medgivits anser Jool att det enbart handlar om mindre förseelser och absolut inte om några systematiska regelbrott.

”Vi vill dock vara tydliga med att vi inte anser att någon av myndighetens påpekanden är ett led i någon form av avsiktlig och strategisk överträdelse av regelverket och inga allvarliga påpekanden har varit systematiska”, skriver Jool i en kommentar samtidigt som bolagsgruppen förbereder en överklagan av beslutet.

Men det ska visa sig att det här inte är första gången som bolag i Jool-koncernen kritiseras för just aggressiv rådgivning och för att använda sig av marknadsföringsargumentet för att undkomma regelverkets krav.

Det är nu dags att återvända till frågan som vi tidigare lämnade öppen – varför svenska Finansinspektionen inte granskat Jool på många år.

DEL 3 Tillståndsjonglering

Göteborg, 2 september 2013. Jool har sedan starten 2010 opererat med ett tillstånd från svenska Finansinspektionen i ryggen, men nu skriver vd Tom Olander under ett kortfattat brev till myndigheten:

”Jool vill meddela Finansinspektionen att verksamheten som försäkringsförmedlare härmed upphör.”

Utåt sett är förklaringen att Jool organiserat om i koncernstrukturen och inte längre behöver tillståndet som ligger i svenska Jool Capital Partner AB. Men vad som inte framkommit tidigare är att Finansinspektionen i början av hösten 2013 är redo att ta ett sanktionsbeslut rörande Jool efter en utdragen granskningsprocess som inleddes redan 2012. Affärsvärlden har gått igenom de offentliga delarna av tillsynsakten.

Det visar sig att Tom Olander, bara några dagar innan han lämnade tillbaka tillståndet, skrev under ett långt yttrande till Finansinspektionen där han argumenterar för att myndighetens dom inte ska bli alltför hård:

”Jool anser i första hand att en sanktion inte är aktuellt och i andra hand att FI:s val av ingripande borde stanna vid en anmärkning.”

Den genomgång av tillsynsakten som Affärsvärlden gjort visar att mycket av den kritik som Finanstilsynet formulerar 2019 påminner om kritiken som de svenska kollegerna framförde redan 2013.

”Försäkringsförmedlaren Jool Capital Partners AB ... uppvisar allvarliga brister i verksamheten och har brutit mot gällande regelverk på en rad punkter”, skriver handläggarna i en promemoria i april 2013.

Det handlar – precis som i den norska granskningen – om att produkterna har hög risk och att kunderna blir sittande med en svårbedömd investering som inte är lämplig.

”Samtliga kunder har önskat en placering med medelrisk eller lägre men fått lösningar med väsentligt högre och mer svårbedömda risker”, skriver FI som också konstaterar att ”Bolaget systematiskt agerat för att maximera den kortsiktiga provisionen och att kundernas intressen satts åt sidan”.

Även i den svenska granskningen kommer frågan om ”marknadsföring” upp. Redan vid denna tidpunkt argumenterade Jool för att marknadsföring av direktinvesteringar inte var tillståndspliktigt.

Något sanktionsbeslut från Finansinspektionen blir det aldrig. För när Jool återlämnar tillstånden tvingar man myndigheten att göra två saker: dels lägga ned tillsynsärendet, dels gömma undan kritiken i byrålådan. Jool kan alltså fortsätta operera utan att Finansinspektionens iakttagelser blir kända för bolagets kunder. Och så här formulerar sig Jool fortfarande på hemsidan: ”Jool Markets står under tillsyn av svenska Finansinspektionen och norska Finanstilsynet.”

Faktum är att Finansinspektionens sanktionsärende inte påverkat Jool negativt. Tvärtom. Runt 2013 inleds den verkliga tillväxtresan, inte bara i Sverige utan i flera länder. Under en period samarbetar man med det svenska finanshuset Mangold när nya obligationer ska resas, men snart sitter Jool återigen med egna tillstånd. Avgörande blir köpet av norska corpfirman Magellan sommaren 2015. Norrmännen har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och dessa kan nyttjas även i Sverige och Finland och andra länder enligt regelverket inom EU och EES-området.

DEL 4 Problemkrediterna

Helsingborg, 2 april 2019. Den krisande fastighetskoncernen Koggbron går ut med en uppdatering till obligationsinnehavarna. Målet att nå en lösning på det akuta ekonomiska läget till den 31 mars har inte uppnåtts men det ska finnas en budgivare på den viktigaste tillgången i bolagets portfölj, ett studentbostadsprojekt i Malmö. Mer information är att vänta inom kort.

Svaret på den centrala frågan för obligationsinnehavarna saknas dock; hur stora blir förlusterna när de av allt att döma måste gå med på en utförsäljning under bilan?

Totalt har bolagen i Koggbron-sfären ställt ut obligationer om 955 miljoner kronor som befinner sig i någon form av default-­läge. Vissa delar av porföljen har redan sålts ut och obligationsinnehavarna har tvingats gå med på kraftiga försämringar (se faktaruta).

Obligationskarusellen är resultatet av ett nära samarbete mellan Koggbrons starke man, Thomas Melin, och Jool-gruppen som sett till att pengarna flödat till de olika projekten som presenterats de senaste åren. Samtidigt har betydande intäkter i form av olika arvoden gått till Jool.

Enligt Jool åtar man sig endast en mycket liten del av alla förfrågningar om finansiering som kommer in från olika företag. På hemsidan skriver man att det rör sig om sunda företag i behov av tillväxtfinansiering. Och enligt egen utsago har man hittills lyckats få in pengar i 100 procent av fallen. Totalt rör det sig om 110 olika arrangemang av bryggfinansiering eller obligationer sedan 2012, där den sammanlagda volymen uppgår till närmare 10 miljarder kronor. Fastighetsprojekt dominerar bland kunderna.

Jool har till synes lyckats gifta ihop ett kapitalbehov på den blomstrande fastighetsmarknaden med investerares jakt på finansiella produkter med hög avkastning. Frågor om det finansiellt sunda i att låntagaren bränner av 25–35 procent av pengarna i form av räntor och arvoden redan år ett, har inte stått i fokus.

Jools corporate finance-ebjudande kan börja med ett brygglån, där årsräntan kan vara så hög som 40 procent (vissa krislån har haft en årsränta på över 100 procent), som sedan växlas över till ett större obligationslån där räntan ofta ligger mellan 10 och 15 procent. Jool agerar arrangör och kan också säkra att pengarna kommer in via egna kundkontakter eller ett nätverk av samarbetspartner (i Norge genom det kritiserade och numera nedlagda agent-upplägget). I varje led kan Jool ta ut olika former av arvoden och provisioner.

För att inte investerarna ska gå på minor betonar Jool att man alltid ser till att ta säkerheter i underliggande tillgångar samt att man gör en grundlig granskning av nya kunder. Tom Olander säger till Affärsvärlden att det finns ett stort incitament att göra en noggrann due diligence:

– Det är helt avgörande. Annars förstör vi bara för oss själva och raserar vårt eget varumärke.

För den juridiska delen av arrangemanget anlitas ofta advokatbyrån Roschier som gjort sig känd som en av de ledande byråerna när det gäller företagsobligatoner. Intertrust, en global aktör inom bland annat trustee-tjänster, agerar som regel agent och ombud för obligationsinnehavarna.

Sett till det totala antalet transaktioner så menar Jool att man hittills ligger klart under marknadssnittet för problemsituationer. Men sett till faktisk volym är bilden en annan.

Förutom en rad problemobligationer knutna till Thomas Melins bolagssfär, bidrar samarbetet med den kontroversielle entreprenören Mikael Fahlander till att försämra Jools statistik. När Fahlanders fastighetskoncern Concent kraschlandar 2017 tvingas investerare acceptera att obligationer om totalt 450 miljoner kronor konverteras till onoterade aktier med osäker utveckling.

I båda de här fallen är det tydligt att Jool fortsatt att samarbeta med de båda affärsmännen trots att sprickorna i fasaden funnits där, och efterhand blivit allt tydligare.

År 2017, när Jool reser obligationer om totalt en miljard kronor åt Koggbron, har en rad banker, finans- och inkassoföretag redan vidtagit åtgärder mot Thomas Melin och hans olika bolag. Det handlar om stämningar i domstol på grund av obetalda skulder och det rör sig om bland annat Swedbank, SEB, Alektum Group, Collector Credit, Sparbanken Öresund och Prioritet Finans. Det visar sig att mångmiljonkrav, utmätningsförsök, inkassoärenden och stämningar förföljt Thomas Melin och hans bolag sedan åtminstone 2015.

I december 2016 meddelar Nasdaq Stockholm ett beslut som innebär att Melin-företaget Melithos obligation – som Jool för övrigt rest – kastas ut från börsen. Anledningen är undermålig information och ibland ingen alls från företagets sida. Bland annat utelämnar Melitho information om skälet till uppskjutna räntebetalningar.

Gräver man lite djupare finner man mer information av kontroversiell natur. Av en dom daterad 2015 från förvaltningsrätten i Malmö, framgår exempelvis att Skatteverket hävdar att Thomas Melin med affärspartner använder sig av misstänkta målvakter. Skatteverket pekar på tre exempel där Melin och affärspartnern avgår ur styrelser precis före konkursbeslut och ersätts av nya ledamöter som är restförda för skulder hos kronofogden. Samma skifte sker i bolaget Havana Holdings styrelse inför hotet om en skatterevision.

Thomas Melin säger dock att Skatteverkets anklagelser är felaktiga.

– Jag kommer så klart ihåg bolagen, men inte att jag var involverad i dem utom ytterst ytligt. Att jag suttit i styrelserna har jag faktiskt inget minne av och det har inte varit mina case, så att säga, säger Melin till Affärsvärlden.

Även när det gäller Mikael Fahlander existerar varningssignaler som Jool antingen missar eller överser med. Redan vid tiden då samarbetet inleds har Fahlander en försvarlig mängd bolagskonkurser och likvidationer bakom sig. Det hade ett enkelt utdrag från Bolagsverket avslöjat.

Men det är inte bara företag med koppling till Thomas Melin och Mikael Fahlander som sällar sig till gruppen problembolag (se faktaruta). Det gör även Nordic MTF-listade Real Holding som 2019 går in i rekonstruktion, First North-bolaget Hancap, familjeföretaget Brødrene Greger Group, fastighetsföretaget Hilleren Tomteselskap och båtmotortillverkaren Cimco Marine.

Samtidigt som tillståndsbeslutet i Norge kommer befinner sig obligationer och lån om åtminstone cirka 2,4 miljarder kronor i någon sorts problemsituation, enligt Affärsvärldens granskning – alltså en fjärdedel av den totala, resta volymen sedan 2012.

Ytterligare ett antal obligationslåntagare har valt att skjuta fram återbetalningstidpunkten i enlighet med avtalsvillkoren. Under de närmaste månaderna ska flera emittenter upp till bevis: Finns det tillräckligt med pengar för att betala tillbaka skulderna?

DEL 5 Framtiden

Oslo, 10 april 2019. Finanstilsynet bekräftar att överklagandeprocessen inletts. I en första vända kommer myndigheten att granska ärendet på nytt, men om tillståndsbeslutet står fast vandrar det vidare till finansdepartementet. Om så blir fallet får Jool bedriva verksamheten precis som tidigare under en inledande period men redan senare i vår kan det bli aktuellt med en gradvis nedmontering.

Hur lång processen blir vet ingen. Jool gör bedömningen att det kan ta ända upp till 18 månader innan saken är avgjord. Men när Tom Olander ställer upp för en intervju med Affärsvärlden veckan före påsk är beskedet tydligt: Jool är här för att stanna, någon nedläggning är inte aktuell. Enligt Olander pågår sonderingar avseende hur tillståndsknipan ska kunna lösas, och planen är att Jool ska fortsätta verka på obligationsmarknaden i Norden på samma sätt som hittills.

Jools finska kontor har redan meddelat att man planerar att ansöka om lokala tillstånd i Finland. I början på året köptes också ett bolag i Schweiz med vars tidigare ägare ett samarbete har inletts. Kanske finns en öppning där? Tom Olander vill inte föregå diskussionerna som pågår.

– Vi ser alltid på möjligheter till strategiska samarbeten på olika marknader. Det arbetet har intensifierats efter Finanstilsynets besked, förklarar han.

Ett exempel på att Jool inte är uträknat är att bolaget på kort tid, mitt under tillståndskrisen, reser en ny obligation på 100 miljoner kronor åt krisande Hancap. I detta fall har obligationsinnehavarna – i en situation av akut likviditetsbehov – röstat för en omvandling till aktier och delvis uppskjutna räntebetalningar (se faktaruta).

Tom Olander konstaterar att en stor del av de nya pengarna kommer från den norska marknaden, vilket han tar som ett kvitto på att investerarna inte övergivit Jool trots Finanstilsynets beslut. Men han sticker inte under stol med att beslutet var en rejäl smäll. Han beskriver det som att Jool varit måna om att rätta sig efter de synpunkter som kommit fram under granskningen och att dialogen med Finanstilsynet varit god.

– Jag kan säga att jag inte i min vildaste fantasi kunde tro att utgången av de svar vi lämnade skulle leda till där vi sitter i dag.

Han håller med om en del av Finanstilsynets kritik men säger samtidigt att Jool hanterade problemen så fort de blev kända och att det rörde sig om undantagsfall.

– Det finns några kundsamtal där man skulle ha uttryckt sig annorlunda, och det borde vår compliance ha upptäckt. Men det här är inget systematiskt. Och så fort vi fick höra om detta satte vi stopp för det.

Även om Finanstilsynet enbart kommenterar den norska verksamheten i sitt beslut så har myndigheten, enligt Tom Olandergått igenom ett liknande material för den svenska och finska verksamheten utan att hitta några felaktigheter.

Han säger också att Jool, redan innan granskningen inleddes, lät en advokatbyrå gå igenom den norska verksamheten utan att ge några anmärkningar. Nu har fler advokater anlitats för att driva överklagan.

När det gäller problemen med många av de utgivna obligationerna framhåller han att Jool ligger under ett marknadssnitt sett till antalet transaktioner som gått dåligt. Att kalkylen inte ser lika bra ut sett till total volym ändrar inte hans ståndpunkt.

– Vi vill ju att alla obligationer ska löpa enligt plan, men när vi arbetar med dessa högräntespann så bör det finnas en förståelse för en viss default rate. Om man tittar på marknaden så ligger default rate på 30 till 40 procent för den här typen av obligationer. Med den här typen av räntor kommer det ibland att ske förlängningar och liknande.

Han beskriver också att Jools typinvesterare med åren blivit större och därmed också mer insatt i obligationsmarknadens risker. I dag kommer pengarna inte sällan från mindre institutioner och förvaltare som attraheras av de höga räntorna. Förra året höjde Jool den lägsta gränsen för en investering till 1,1 miljon kronor (men mindre investerare kan fortfarande köpa obligationer i mindre poster via Jools egen andrahandsmarknad).

Tom Olander betonar också att Jool ofta är med och försöker hitta en lösning när problem uppstår. Ett exempel är när delar av Concent-portföljen flyttades över till det nybildade fastighetsbolaget Grundingen där Jool-gruppen är delägare.

– En normal investmentbank stöttar inte på det här sättet. Då har man gjort emissionen och sedan är det klart.

Att Jool är med och tjänar pengar på nya finansieringsrundor även i krisande bolag – Grundingen har exempelvis gett ut nya obligationer om 200 miljoner – ser Olander inte som något kontroversiellt. Arvoderingen är marknadsmässig och likabehandling gäller för kunderna. Och att Jool i den senaste Hancap-rundan kunde plocka ut 20 av totalt 100 miljoner i form av arvoden, måste sättas i perspektiv, säger Tom Olander.

– Vi gjorde Hancaps 100-miljonersobligation. I det arvodet ingick också att omstrukturera obligationer på 460 miljoner kronor, prata med alla investerare och göra en nödbrygga. Total volym som vi jobbade med var 600 miljoner, så snittarvodet på den transaktionen blev alltså 3,3 procent.

– Vi tjänar pengar, men vi gör det inte oansvarsfullt.

Fotnot 1: Den 3–7 juli avgörs årets upplaga av seglingstävlingen på Marstrand. Jool är fortsatt huvudsponsor.

Fotnot 2: Affärsvärlden har sökt och Mikael Fahlander för en kommentar men utan framgång.

Fotnot 3: För Koggbron, Grundingen, Hancap, Hilleren och Cimco hänvisar Jool till bolagens egna prognoser att långivarna har goda chanser att få full återbetalning i framtiden.

PROBLEMKREDITER i obligationer resta av jool

Koggbron

• Ett flertal bolag i fastighetskoncernen Koggbron har gett ut obligationer med hjälp av Jool, varav hela 955 miljoner kronor befinner sig i default. I Koggbron Projekt har obligationer för 425 miljoner kronor fått ändrade villkor, inklusive sänkt ränta och framflyttad återbetalningstidpunkt. Den tidigare ägaren till projektet har tagit över fastighetstillgångarna i ett försök att utveckla dessa och på så sätt få in pengar i framtiden. Värt att notera är att en del av obligationslånen togs upp för att lösa en finansiell kris i närstående fastighetsbolaget Melitho vars obligationer slängdes ut från First North 2016.

n Ytterligare 530 miljoner kronor i dåliga obligationer ligger i andra delar av Koggbron-sfären. Här pågår nu försök att hitta en extern köpare av tillgångarna med oklar utgång för obligationsinnehavarna.

Concent

• Totalt 450 miljoner kronor i obligationer och direktlån har konverterats till aktier i olika fastighetsbolag, däribland Grundingen som sattes upp med hjälp av Jool för att kunna ta över ett antal projekt från Concent-portföljen. Grundingen har i nästa steg tagit upp nya obligationslån – totalt 200 miljoner. Det pågår ett kontinuerligt arbete med hela projektportföljen men hittills har inga fastigheter uppförts och sålts. Planerna på att uppföra en stor handelsanläggning i Haparanda, det omtalade Barents Center, har övergivits.

Hancap

• Koncernen består av ett antal olika bolag med byggrelaterad inriktning, däribland fönsterproduktion. I mars 2019 beslutade Nasdaq om avnotering av obligationslån och preferensaktie efter inställda räntebetalningar. Jool anlitades på nytt för att få ordning på krisen. Förslaget som lades fram innebär att 67 procent av obligationslånet på 460 miljoner kronor omvandlas till preferensaktier med rätt till utdelning. Resterande del av obligationen får förlängd löptid. Räntan justeras så att 5 procent betalas under löptiden och 5 procent kapitaliseras. Dessutom emitteras en ny super-senior obligation om 100 miljoner med en ränta på 14 procent.

Cimco Marine

• I januari 2018 inleddes en förhandling med resultatet att löptiden förlängdes till februari 2023 på bolagets 200-miljonersobligation. Inga löpande räntebetalningar kommer att ske under löptiden. Räntan sänktes också från 10,75 till 7 procent.

Hilleren Tomteselskap

• Företaget har spenderat 150 miljoner kronor i form av ett obligationslån och kan inte betala tillbaka. 2019 informerades obligationsinnehavarna om att det kunde bli tal om utförsäljning under bilan av bolagets projekt om de inte accepterade att lånen konverterades till aktier. ”En forcerad utförsäljning är helt klart det sämsta alternativet”, argumenterade bolaget.

Brødrene Greger Group

• De dyra lånen höll på att knäcka familjeföretaget. För att undvika konkurs har obligationer till ett värde av 54 miljoner norska kronor och obetalda räntor på 4,5 miljoner konverterats till aktier.

Real Holding

• Fastighetsföretaget, som är listat på Nordic MTF, tog upp ett obligationslån på 65 miljoner kronor 2015. När Real Holding inte kunde återbetala lånet som planerat förlängdes löptiden till 31 maj 2019. Jool Markets AS har också förmedlat ett lån på 33 miljoner kronor. När detta lån förföll till betalning januari 2019 återstod 13 miljoner som företaget inte kunde betala tillbaka. I slutet av mars ansökte Real Holding om företagsrekonstruktion. I ett borgenärsbrev skriver bolaget: ”Den höga belåningsgraden har medfört negativt självförstärkande effekter, innebärandes att bolaget behövt uppta finansiering med allt sämre villkor varefter belåningsgraden blivit högre …”

Faroy

• Företaget, som tidigare ingick i Mikael Fahlanders bolagssfär, begärdes i konkurs 2018. Närmare hälften av ett brygglån på 40 miljoner kronor omvandlades innan dess till ett kapitaltillskott för att om möjligt rädda Faroy. Återstående 22 miljoner kommer inte bli återbetalda. Enligt konkursförvaltaren i Faroy kommer fordringsägarna bara få en ”mindre utdelning”.

JOOL-GRUPPEN

• Under moderbolaget Jool Invest drivs två separata verksamhetsområden. Dels den finansiella delen i form av Jool Capital Partner med dotterbolag, dels en industrigren med flera investeringar i framför allt Småland.

• Jool startade den finansiella verksamheten under 2010 med tillstånd i Sverige. Dessa återlämnades 2013 efter att Finansinspektionen inlett en granskning och kommit med kritik. Jool förnekar att myndighetens granskning påverkade beslutet att lämna tillbaka tillståndet och att detta istället gjordes på grund av koncernförändringar. Jool utökade tillståndsportföljen på nytt när norska Magellan förvärvades 2015 inklusive befintliga tillstånd. Magellan fick det nya namnet Jool Markets under vars paraply tillstånden exporterades till Sverige och Finland. Jool har kontor i Singapore och Schweiz och har haft kontor i Abu Dhabi.

• Koncernen har inte lämnat räkenskaperna för 2018 ännu. Under 2017 redovisade moderbolaget Jool Invest en omsättning på 452 miljoner kronor i koncernen. Rörelsemarginalen låg på 18 procent. Den finansiella delen omsatte 317 miljoner kronor med en marginal på 25 procent.

Per Agerman

Annelie Östlund

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom