Jens Engwall om pistolhot, tavlor till Putin och SBB: ”Ilija köpte för dyrt”

Den lilla flickan håller en McDonalds-ballong i handen, medan hennes far håller en pistol hårt tryckt mot Jens Engwalls mage. Utanför dörrarna till mötesrummet i Sankt Petersburg står beväpnade vakter.

”Jag kommer att ta över bolaget nu och tycker verkligen, verkligen, att du ska vara kvar i styrelsen”, säger mannen på ryskklingande engelska.

Efter mötet åker Jens Engwall raka vägen till flygplatsen och det går tio år innan han ska återvända till Ryssland.

SPRETIGT BOLAGSIMPERIUM

I dag står den färgstarke fastighetsmiljardären i köket på gården Hemfosa i Haninge och häller upp nykokt rabarbersaft.

Efter att ha satt tre fastighetsbolag på börsen – Kungsleden, Hemfosa och Nyfosa – är han inte längre aktiv i någon styrelse alls, men fortsatt sysselsatt på heltid.

På det stora matsalsbordet ligger ett 20-tal mappar med olika företagsnamn som vittnar om ett spretigt bolagsimperium.

Några solstrålar letar sig in genom fönstren och hunden Billi följer husse tätt i hälarna.

“Det finns ingen starkare kärlek än den mellan en man och hunden han egentligen inte ville ha”, säger Engwall med en blick på den grålockiga Havapoon.

I en gång bredvid köket står kartonger med flaskor från några av Engwalls nuvarande investeringar. Han visar upp en prisbelönt rosé och en “finvodka av Beluga-kvalitet” som ska säljas i Östeuropa.

“Om du inte varit journalist kunde du ju ha fått några flaskor. Sånt där är löjligt tycker jag.”

FYLLD AV HISTORIER

Jens Engwall fortsätter in i vinterträdgården. I mitten tronar fårskinnsfåtöljen “Den trötte mannen”, omgiven av höga kaktusar och plantor.

“Det här är väl inte dåligt för att vara från ett frö”, säger han och visar stolt upp en stor tomatplanta. De flesta av kaktusarna kommer från en grusgång för kärlekspar, som han anlagt runt sommarhuset i Grekland.

Allt i huset har en historia och den flanellklädde hobbyodlaren är ett oskrivet bokmanus efter många händelserika år som en av Sveriges mest snabbfotade fastighetsinvesterare.

Han berättar lågmält och utan yviga gester, om tavlor till Putin, Schwarzkopfs polisstyrka, uppdrag för Kinas regering och pistolhot.

TAVLA TILL PUTIN

“Jag tror Ryssland är ungefär lika korrupt som Kina, men med lite tydligare spelregler.”

Engwall har fått lära sig reglerna efter hand i de båda stormakterna. I Ryssland främst som styrelseledamot i delvis svenskägda fastighetsbolag. Ett av dem byggde, som enda utländska bolag, militäranläggningar i Sankt Petersburg.

“När jag började jobba i Ryssland var det oligarkerna som bestämde, sedan sköts makten över till Putin och Medvedev, så då skulle man fjäska för dem. Då blev det konstiga saker och lite farligare.”

Vid ett tillfälle ville Putin ha en tavla.

“Det fanns en känd poet från Sankt Petersburg som hette Anastasia, men det fanns bara tre avbilder av henne, två på museum och den tredje ville Putin ha. Ja, då får man fixa det. Vi köpte den på auktion på Sotheby’s i New York för fem miljoner kronor. Sen fick vi säga till revisorn att vi lånat ut den till Putin. Efter två år ville revisorn se den så jag besökte museet där tavlan hängde, men då stod det på en liten skylt att det var Putin som lånat ut den, så den fick vi skriva av. Jag har faktiskt en bild där jag lämnar över tavlan till honom och han är så liten, kanske 1,60.”

“Vi fick beskydd och hade ett direktnummer som vi kunde ringa om vi fick problem. Vid ett tillfälle blev den ryska företagsledningen mordhotad och då användes det numret. Sedan var problemet löst. Men det här är ju länge sedan nu…”

PISTOL I MAGEN

När Engwall skulle lämna bolaget kom det in en ny rysk storägare och styrelsen kallades till Sheraton i Sankt Petersburg.

“Det var lite obehagligt för det var vakter med automatvapen utanför rummet och han ville bara träffa mig. Vi tog en öl och han hade sin dotter med sig som kanske var 3-4 år och satt där med en McDonalds-ballong. Jag visste ju att det inte var någon trevlig kille och efter en stund sköt han in en pistol i magen på mig, mitt på dagen. Han ville legitimera bolaget med att jag skulle vara kvar. Jag kom ut till bussen och sa till resten av styrelsen att jag skiter i styrelsemötet, sen for jag direkt till flyget.”

När Engwall senare besökte Ryssland en gång var det “helt inkognito och med tåg från Helsingfors”.

VITARE BRANSCH

De stora pengarna inom byggbranschen gör den kanske mer korrupt än andra tror Engwall, även om han tycker att det är betydligt bättre nu än förr. I alla fall i Sverige.

“Det har bara blivit vitare och vitare sedan jag började i branschen på Skanska 1981. Efter två år fick jag långtradare med virke och byggmaterial i bonus, men jag bodde ju i hyresrätt så det fick jag köra till pappa. Han var slöjdare och hade material livet ut sen.”

“Jag minns hur byggföretagen träffades på en öde parkering i Rocklunda i Västerås och gjorde upp som i en västernfilm, vilka som skulle bygga och renovera vad. Men så uppfattar jag det inte idag. Sverige har blivit mycket bättre på det sättet. Nu får ju inte ens en på Skanska äta lunch med någon på NCC.”

EGEN BRANDKÅR

Entreprenör Engwall gör fortsatt affärer i Kina, där han sedan 20 år tillbaka är delägare i ett hotell och tre bergstoppar i Manchuriet. Men dit åker han inte alls numera.

“Det är ett fantastiskt projekt, men det har blivit farligare att åka till Kina som företagsledare. Du kan bli anklagad för vad som helst. Om din skog börjar brinna kan du åka in på livstid, så jag har en egen brandkår för säkerhets skull. En gammal gubbe med schäfer går också runt hela tiden och kontrollerar.”

“Jag åt lunch ett par gånger med generalen som basade uppe i Manchuriet. Han blev så brakpackad varje gång att jag fick lasta in honom i brandjeepen och köra honom till förläggningen i bara brynja. Efter en tid sa han att vi aldrig skulle dricka ihop igen, men vara ständiga vänner. Och i Kina rankas militären högst.”

RÅDGIVARE TILL KINA

Vänskapen bidrog till att Engwall senare fick en något märklig utnämning, när han skulle köpa mark för en halv miljard i staden Chongqing.

“Jag lärde känna några i Folkkongressen och blev utsedd till nationell rådgivare. En jättekonstig historia. Jag var certified advisor till kinesiska staten med Norden och Ryssland som område. Om de var intresserade av att köpa någonting där så skulle de fråga mig. Det var inget betalt, men jag fick tillgång till två ministrar som var tvungna att träffa mig inom 48 timmar om jag ville det, men det hade jag ju inget större behov av.”

“Bland annat ville de köpa ett finskt bolag som gjorde säkerhetsutrustning till fängelser, så jag skrev ihop nåt och sen köpte de det. Sedan skulle de bygga världens största däckfabrik och ville att jag skulle fixa licens på Nokian Tyres gummiblandning, men då tyckte jag att det började bli väl svårt…”

ÅTTA TJÄNARE

“Vid ett tillfälle fick jag en bild på en herrgård på en jätteåker i Macau med texten ‘Här kan du bo med hela din familj och åtta tjänare. Din uppgift är att bygga världens största universitet‘. Jag kunde ju ingenting om det! Det skulle röra sig om 300 000-400 000 studenter. Men jag visade huset för min fru, för det var jävligt fint!”

Billi behöver en promenad och hönsen mat. Bulgur från Matsmart, “sådan där mat man får på möten – konferensmat”, står färdigkokt i en tillbringare som Engwall tar med ut i trädgården.

“Du är visst inte så bra på sånt här du”, konstaterar han krasst när Afv:s reporter misstar vårlök för gräslök.

Engwall fortsätter mot stallet, förbi Mellangården där dottern Elsa Ekman sticker ut huvudet och undrar hur det går, medan han berättar vidare.

KUNG I KALMAR

Äventyren i Ryssland och Kina startade 2006, efter att Engwall gjort sig ett namn i fastighetsvärlden på Kungsleden. Ett fastighetsbolag som bildades när staten tog över skulderna från Gota Bank under 90-talets bank- och fastighetskris.

Jobbet på Kungsleden sålde han själv in sig till efter att ha räddat fastighetsbolaget Claesson & Anderzén i Kalmar.

“Det var väldigt soppigt med byggen i Holland, Ikea-varuhus i Polen och Ving-resorts på Kreta, men där lärde jag mig företagsrekonstruktion. När det var klart så var vi enda fastighetsbolaget i Kalmar och ägde stadshotellet, nattklubbar och sprittillstånden. Men det blev långtråkigt. Jag var ju inte mer än 30 och kunde inte gå in i nån bekväm roll som kung av Kalmar, utan triggers.”

“MR CASH” SKYSKRAPOR

“Då ringde jag finansmannen Christer Villard som var chef för Gotabanks bad banking Retriva och sa att de behövde mig då de hade en bedrövlig organisation. Jag åkte upp till Stockholm och fick jobbet på plats.”

“Kungsleden International var fastighetsdelen med jättekonstiga saker. Allt var pantsatt och mitt jobb var att få tillbaka så mycket pengar som möjligt. I början fick jag de allra svåraste uppdragen som ingen annan ville ta i, skyskrapor, Aids-center och GLG Grand i Atlanta som Lars Gullstedt byggt. Atlantas guvernör kallade Gullstedt för Mr Cash, eftersom han aldrig lånade några pengar. Pengarna hade han ju lånat i Sverige och pantsatt Infra City i Upplands Väsby med. Guvernören tyckte att det var fantastiskt! Vi lyckades sälja de översta våningarna i skyskrapan till amerikanen som blev rik på 80-talets kåldockor.”  

ALLIGATORER OCH SCHWARZKOPF

“Några svenskar hade köpt ett gigantiskt markområde utanför Tampa, Florida, värt 700 miljoner men ingen på banken visste vad det var. Jag blev helt chockad när jag kom dit. Det var massor av alligatorer och bara tre hus. I ett bodde Phil Esposito som var en kanadensisk hockeyspelare, i det andra NHL-spelaren Micke Andersson och i det tredje General Schwarzkopf, som ledde Operation Desert Storm. På den tiden var han the most wanted man in the world, så han hade en egen polisstyrka med åtta marinkårssoldater.”

“General Schwarzkopf bodde gratis för att det skulle kunna marknadsföras som ett tryggt boende. Det fanns ett jättegym och en golfbana på området, så viss infrastruktur fanns det ju.”

SOJ KÖPTE FERRARI

“Sven-Olof Johansson på Fastpartner var en av dem som investerat i projektet. Jag satt i hans styrelse i över tio år för att bevaka statens fordringar. Jag sa till honom ‘Du var där en gång och hyrde en helikopter som du åkte runt på området med. Du köpte en Ferrari, en unik Mustang -56 med plastkaross och en beach buggy. Det var vad du gjorde under de timmarna du var där, så du har ju ingen aning om vad du håller på med’. Jag hade också väldigt svårt att begripa vad jag själv höll på med.”

“Jag ringde Claes Björk på Skanska i New York och bad honom köpa 200 tomter, sen tog jag över Sven-Olofs del och sålde mark i bitar, som folk hade råd med. I dag ser det bra ut där. Jag lyckades hyggligt med uppdraget och blev VD för Kungsleden efter ett halvår.”

HOTFULL STÄMNING OCH RAVE

Men det var inte bara fastigheter och mark som var pantsatt.

“Vi fick båtar, travhästar, konst, golfbanor på solkusten och ägde halva Åre. Vi hade konst för hundratals miljoner och höll en auktion i veckan på Sotheby’s i New York. Vid ett tillfälle ringde någon om en hästgård i Skara där hästarna inte fått mat på veckor. Folk bara drog, det var fruktansvärt. Bitvis var det väldigt hotfull stämning och vi fick skaffa beväpnade vakter till kontoret på Kungsgatan. Klart att en del finansmän som satts i konkurs tyckte att vi var elaka.”

Efter att den värsta krisen blåst över slogs Nordbanken och Gota Banks pantvårdsbolag ihop och de fina fastigheterna flyttades till Castellum, medan de mindre attraktiva lyftes över i Kungsleden.

“Det blev ett om möjligt ännu värre fastighetsbolag med helt förskräckliga fastigheter. Två dagar efter att jag tagit över Finnboda Varv så ringde TV4 och ville ha en kommentar, då Gudrun Schyman gjort skandal genom att gå på raveparty där. Jag hade ingen aning, jag trodde att det var ett varv.”

HATAT BOLAG

Målet för staten var att avveckla fastighetsbolagen och värden för närmare 25 miljarder såldes av, innan Castellum noterades och Engwall själv köpte det som var kvar av Kungsleden.

“Ett riktigt hatat bolag, men jag dubblade genom att köpa 250 bankfastigheter. Sedan noterade vi och aktiekursen steg runt 500% på tre år. Det blev lyckosamt till slut.”

Vi går runt bland stallen där det är full verksamhet med både hovslagare och ryttare. Engwall pekar ut en häst som han “tror är hans” vilket avslöjar att det mest är hans fru som står för hästintresset.

“SNORBILLIGA FASTIGHETER”

Idag äger Engwall inga andra fastigheter än Hemfosa Gård, en lägenhet på söder i Stockholm, sommarstället i Spanien och i Grekland. Men i portföljen finns andra fastigheter.

Största innehavet är Nyfosa, vars styrelse han lämnade så sent som förra året. Där äger han fortsatt aktier för närmare en kvarts miljard.

“Jag har också några andra fastighetsbolag som jag tycker är snorbilliga, eller bra. Sveafastigheter är jättebilliga men ägs till 60% av SBB och där vet man ju inte vad som händer. Sedan äger jag Emilshus som är snordyra, men riktigt duktiga och har en hungrig VD.”

SBB köpte Hemfosas samhällsfastigheter 2020, efter att Engwall knoppat av de kommersiella fastigheterna till Nyfosa och blivit VD där istället. SBB har sedan dess haft en brant börsresa utför, bortsett från peaken 2021.

KÖPTE FÖR DYRT

Vad var det som gick snett för Ilija Batljans SBB?

“Ilija köpte Hemfosa alldeles för dyrt. Jag var inte med i styrelsen då, men jag var aktieägare och det blev mitt livs bästa affär. Jag tog hälften kontant och hälften i aktier som jag sålde nära toppen på 60 kronor.”

Vad tror du om SBB:s framtid?

“Det är svåranalyserat, men allt tyder ju på att de överlever. Det skulle inte förvåna mig om börskursen är minst dubblad om ett år. Det kan verkligen vara ett turn around-case, men jag skulle inte satsa pengar på det.”

Två timmar om dagen ägnar han åt portföljen som innehåller ett 20-tal noterade bolag. Förutom fastighetsinnehaven finns också Coor, Securitas, Boliden, Lundin Mining, SSAB och ett gäng bankaktier “för att få utdelning”.

“Jag tycker att några av spelbolagen varit billiga, så jag har Evolution, Asmodee och Embracer också.”

Engwall om fastighetsbolag och profiler

SBB: ”Ilija Batljans vision var att om man är väldigt stor så blir det väldigt bra. Min idé var precis tvärtom. Om du blir för stor för det svenska banksystemet så tvingas du ut i obligationsmarknaden. Det kan vara bra ibland, men ibland väldigt dåligt.”

Corem: ”Aktiemarknadens förtroende behöver återupprättas. Att börja bygga hus på Manhattan är lite hybris, som när svenskar byggde golfbanor i Florida på 90-talet. Ett VD-byte skulle kunna dubbla aktievärdet.”

Erik Selin: ”Han är en väldigt sympatisk person och har varit extremt duktig. Om jag är bonnig, så analyserar han aldrig något intellektuellt. Han går bara på sunt förnuft och tar i hand på miljardaffärer.”

David Mindus: ”Det första fastighetsköpet Sagax gjorde var av mig. När jag träffade honom första gången på GE Capital så förstod jag inte nåt av vad han skrev på tavlan, han är intellektuell. Mindus kommer att överleva, vad som än händer.”

Vilket fastighetsbolag skulle vara lättast att driva – av dem du inte äger?
”Något med konsekventa affärsplaner, som Platzer eller Wihlborgs. De håller sig till sin affärsidé och är strukturerade och välskötta bolag. Måste jag välja så blir det Platzer.”

IN I SPELBRANSCHEN

Fastighetsnestorn har själv gett sig in i spelbranschen, som delägare i Cypernbaserade Glitnor.

“Det är både mobilspel, betallösningar och kasino, grundat av några grabbar som gjort lyckade affärer inom branschen tidigare, som Maria Bingo. De har gjort jättebra ifrån sig och tanken är att kanske notera i USA.”

Engwall säger att han triggas av saker han verkligen inte kan, vilket också förklarar spännvidden inom hans nuvarande verksamheter. Förutom gården med 50-talet islandshästar och odlingar är det närmare 20 onoterade bolag på att-göra-listan.

“Jag försöker vara engagerad i 12-13 bolag och sedan äger jag 5-6 till som jag inte vet så mycket om. Bolag där jag fått aktier för att jag hjälpt till, det är allt från resebyråappar till AI-scanning och ekologiskt iste i Kalifornien.”

KÄRNFYSIKER OCH KEMIST

Några av hans större investeringar är valnöts- och mandelodlingar i Albanien, konferenshotell och spa i Serbien och en fabrik i Slovakien som gör ström av plast.

“Fabriken ligger precis vid ukrainska gränsen, i ett område där det finns mycket plastindustri. Vi förgasar plastavfallet och säljer elen direkt till en tysk leverantör”, berättar Engwall och förklarar utförligt kolatomernas längder för olika energislag.

Patentet ägs av en kärnfysiker från Göteborg och en norsk kemist.

“En fantastisk uppfinnare som saknar ett öga och två fingrar, efter lite experiment i hans garage hemma i Oslo.”

SPIONHISTORIER

Engwall arbetade i Östeuropa redan innan Berlinmuren föll.

“Jag började jobba utomlands när jag var på BPA (nuvarande PEAB reds anm.) och där lärde jag mig extremt mycket. I Polen byggde vi bostäder till ryska militären. Muren var på väg att falla och det var helkorrupt med avlyssning och riktiga spionhistorier.”

I Sverige är han engagerad i bland annat Mediatech som gör nischtidningar som Småfåglar i Stockholms innerstad och Abborrfiske i Nebraska. Ett annat är ett 3D-företag i Töreboda, vars teknik Engwall vill sälja in till IKEA och försäkringsbolaget Insuro som använder smarta algoritmer för att bestämma premier och minska skaderisker.

KINESISK DELEGATION

En av de senaste investeringarna är Stirling Versal som gör Stirlingmotorer. Bolaget ägs till hälften av Engwall och har forskningscenter i Lund och fabrik i Guangzhou, söder om Shanghai.

“Det ser jättespännande ut. Jag håller på med en emission och ska ta in 75 miljoner kronor i Kina. Nyligen ringde partisekreteraren till styrelseordföranden och sa att de vill träffa huvudägaren, så snart kommer en hel delegation politiker hit från Kina, bara för att socialisera några dagar. Det måste jag ju ställa upp på”, säger Engwall, som inte verkar gilla att wine-and-dine i onödan.

“Marknaden är stor och det är spännande att aldrig någon lyckats tjäna pengar på Stirlingmotorer – hittills.”

LÖNSAM LADDNING

Engwall visar Bar Hemfösa som ligger i ett av stallen och höloftet han gjort om till en kreativ plats “för konstnärer som behöver komma iväg från stan”. Ute på parkeringen pekar han på ett gäng laddstolpar.

“Jag har startat ett elbolag också, Hemfosa Greentech. Från början var det mest solpaneler men nu tittar jag på ett bolag som gör laddstolpar. Det saknas fortfarande på så många ställen runt om i landet och det går att få tillgång till mark och bidrag om man installerar stolpar. Det kan bli rätt lönsamt.”

Det blir ingen pension?

“Nej, inte riktigt. Man har ju läst om folk som går i pension och sen dör rätt fort. Vad ska jag göra? Ligga på rygg i Spanien och dricka Rioja? Jag tycker inte om att spela golf heller.”

“En del ifrågasätter varför jag fortfarande jobbar eftersom jag har ganska mycket pengar. Jag gör det ju för att det är kul och för att lära mig nya saker.”

LÄS MER:

Konsultmiljardären som jagar byten utanför börsen

Fastighetsveteranen Jens Engwall: ”Vi är gråsossar utan akademiker i släkten”

Privatinvesterare Persson: ”Vi gillar jobbiga nördar – men egot får aldrig ta över”