Kritiken mot Svenskt näringsliv: ”Livrädda för politiska fiender”

“Dagsformen är på topp”, säger Jan-Olof Jacke när Affärsvärlden träffar honom i hörnrummet på Svenskt Näringslivs konferensvåning på Östermalm i Stockholm. Här är utsikten över huvudstadens skyline milsvid och närmast tornar Hedvig Eleonoras kyrka upp sig.

Det var hösten 2018 som Jan-Olof Jacke tog över som VD för Svenskt Näringsliv. Innan dess hade han arbetat nästan 20 år i olika roller på läkemedelsjätten AstraZeneca, senast som Sverigechef.

Han var nära industrin, men långt ifrån den politiska påverkan som näringslivets organisationer i huvudsak lägger sina medel på. Och när man ringer runt i sfären – som bubblan internt kallas – beskrivs Jan-Olof Jacke som en politisk rookie.

“Politiskt sett är han betydligt mer skarp nu än för några år sedan”, säger en medarbetare. 

Att axla VD-rollen för Svenskt Näringsliv innebär dock också att försöka styra en organisation med många viljor. 48 medlemsorganisationer är samlade under ett paraply, varav flera delar tak där på Storgatan i Stockholm. De företräder i sin tur drygt 60 000 medlemsföretag.

I styrelsen ingår hela 68 personer – med suppleanter är de över 80. De brukar ses i Wallenbergaren. Genom taket bryter solljuset igenom och lyser upp de panelklädda väggarna i den ovala hörsalen. När alla är på plats är det näringslivet i bred bemärkelse som radar upp sig i bänkarna, från Industrivärdens Helena Stjernholm till chefen för en VVS-firma i Enköping.

Ordförande Wallenberg

Den som håller i ordförandeklubban när de samlas i Wallenbergaren är sedan i fjol passande nog Jacob Wallenberg. För att begära ordet i den brokiga skaran ställer ledamöterna sina namnskyltar på högkant, berättar en av dem för Affärsvärlden.

Hur kommer ni överens?

“Det är ganska naturligt att vi emellanåt inte tycker samma sak om allt. Det måste vi inte heller göra för då skulle vi aldrig kunna ta en position, men vi knådar och ser till att alla får komma till tals och sedan hittar vi en gemensam position”, säger Jan-Olof-Jacke.

Det låter som det kan vara ganska tidsödande?

“Jag tycker det är knådandet som ger oss kraften. När vi arbetat igenom något ordentligt och hittat vår position så står vi bakom det gemensamt. Jag har svårt att se att det finns något annat klokt sätt att göra det på.”

Att Jacob Wallenberg blivit ordförande har stärkt sammanhållningen. Flera källor säger till Affärsvärlden att hans erfarenhet och breda nätverk ingjuter respekt. Han framstår som påläst och kunnig.

”Om Jacob Wallenberg har bestämt sig, då blir det så. Han är också ganska försiktig. För honom är hans bolag och intressen viktigare”, säger en källa.

En av styrelsens ledamöter instämmer:

“Min känsla är att Jacob Wallenberg varit tydlig med att det är färre frågor som gäller och att vi ska vara tydligare med de frågor vi har. Med sin bas blir han en kraft av den han är och den sfär han representerar.”

Själv säger Jan-Olof Jacke om sin ordförande:

“Han har en unik förmåga att både vara krävande och nyfiken samtidigt som han är inspirerande och starkt stöttande.”

Näringslivet viktigt för klimatomställningen

På frågan om vilken fråga som han brinner för starkast, svarar Jan-Olof Jacke klimatfrågan. Han talar om att EU tagit viktiga steg genom tuffare mål.

”Det som de facto händer är steg i rätt riktning, men inte tillräckligt skarpt. Ska man accelerera klimatomställningen nu måste politiken ta ansvaret för att skapa förutsättningarna”, säger han och lägger till:

”Sen har näringslivet en otroligt viktig roll att spela för att förverkliga det.”

Sverige har en bättre startposition än många andra länder tack vare ett nästan fossilfritt energisystem och starkt konsumenttryck som påverkar, menar Jan-Olof Jacke. 

”Jag önskar att regeringen ägnar all sin kraft åt energiförsörjningen, underlättar tillståndsprövningar och ser över kompetensförsörjningen. Det är de tre helt avgörande faktorerna för att vi ska kunna adressera klimatomställningen samtidigt som investeringar ökar och konkurrenskraften i Sverige stärks”, säger han.

Polariseringen avtar

Jan-Olof Jacke ger både nuvarande och förra regeringen beröm för att ha godkänt havsbaserade vindkraftsparker. Så sent som i maj gav regeringen tummen upp till OX2 och Vattenfall för två vindkraftsparker utanför Varberg respektive Falkenberg.

Det är bra signalvärden liksom utredningen att bygga ny kärnkraft i Sverige, menar han.

”Det är uppenbart att processerna för tillståndsprövningar måste snabbas upp. Det handlar om saker dels i miljöbalken men också hur processerna kan göras parallellt istället för sekventiellt. Det gäller specifikt för vindkraften. Där måste det också skapas bättre förutsättningar för lokal acceptans”, säger han.

För svenska företag är polariseringen mellan de olika kraftslagen mycket mindre än den är i politiken, menar han, där det under senaste tiden framstått som en konflikt mellan kärnkraft och vindkraft, enligt Jan-Olof Jacke.

”Nu börjar polariseringen även i politiken att klinga av. Vi behöver all fossilfri kraft vi kan få och det handlar både om planerbar kraft, som kärnkraft, och att sedan komplettera med vindkraft”, säger han.

Investeringsmodeller finns

När Jacke talar med ledare och tjänstemän inom näringslivet visar många ett stort intresse för de satsningar som planeras inom energiområdet.

”Det är investerare från ett brett spektra. Tittar vi på Finland så finns ju Mankalamodellen där industriella investerare får långa kontrakt på produktionskostnadsnivå. Det finns flera olika modeller som skulle kunna vara aktuella för de stora investeringar som behövs”, säger Jan-Olof Jacke.

Han lyfter fram att Sverige förväntas ha ett fördubblat energibehov om 25 år mot idag.

”Vi skulle behöva en faktor på tio i utbyggnadshastighet vad det gäller stamnät och kapacitet. Det säger något om skalan på utmaningen och då kan vi inte ha tillståndsprövningar som drar ut på tiden”, säger Jan-Olof Jacke.

Vid sidan om energiförsörjningen lyfter Jan-Olof Jacke även fram kompetensförsörjningen, som en prioriterad fråga för Svenskt Näringsliv. Men betoningen är på arbetskraftsinvandring, där den politiska omsvängningen nu gjort att Svenskt Näringslivs visioner inte delas av de större riksdagspartierna.

Personal behöver omskolas

Enligt Jan-Olof Jacke handlar kompetensförsörjningen också om att skifta synen på utbildning i Sverige.

”Vi behöver ha ett större intresse för yrkesutbildningar och öka platserna där, både på gymnasienivå och eftergymnasial nivå. Vi behöver klara av omskolning av personal. Men framför allt för de mer högutbildade delarna så kommer vår förmåga till arbetskraftsinvandring vara avgörande för att klara av den gröna omställningen”, säger han.

Hur skapas intresse för yrkesutbildningar?

”Vi behöver väsentligt större intresse för de så kallade STEM-ämnena. Därför är vi med och gör en satsning över tre på grundskolan så att fler ska kunna söka vidare. Det är det korta perspektivet. I det långa perspektivet behöver vi höja nivån på alla utbildningsinstanser så att fler får behörighet att söka in till de mer avancerade utbildningarna”, säger han.

Arbetskraftsinvandringen viktig

Den utländska arbetskraften ska lockas av bra villkor, men också att Sverige har ledartröjan när det kommer till klimatomställning, betonar Jan-Olof Jacke igen.

”Det handlar inte bara om kompetensen inom EU. Vi är övertygade om att vi behöver ha en ordentlig strategi för talangattraktion till Sverige. Då behöver vi söka brett och med ljus och lykta”, säger han.

Hur attraheras rätt talang?

”Det börjar med att de individuella företagen måste ha ett bra erbjudande och vara ett intressant bolag som jobbar med klimatomställningen. Sen handlar det om frågor som hanteringen i migrationsprocessen där vi har långa kötider idag. Det handlar också om jobb till medföljande, internationella skolor och möjligheten till vettiga boenden”, säger Jan-Olof Jacke och fortsätter:

”Det är ett stort paket med saker man behöver göra från politiskt håll, det skulle behövas en nationell strategi för det här.”

Måste prioritera

Svenskt Näringsliv har tillgångar på cirka 20 miljarder kronor och förra året spenderade organisationen 830 miljoner kronor på sin verksamhet. Det finns med andra ord gott om krut i Näringslivets hus.

Men får företagen valuta för pengarna i den politiska debatten? Kritiska röster menar att det är för lite som kommer ut, och att det som gör det sällan gör avtryck.

Ett exempel som flera källor i sfären lyfter kommer från fjolårets valrörelse. Svenskt Näringsliv hade plöjt ner miljonbelopp i en kampanj om utanförskapet, som tagits fram av en kommunikationsbyrå. Mycket kretsade kring den siffra som organisationen tidigare hade gått ut med, att 1,3 miljoner svenskar inte var självförsörjande.

Siffran hade redan hunnit få en del kritik i den politiska debatten. Men kampanjen som var redo att lanseras stoppades i sista stund.

Rädsla för att framstå som en kampanj åt högeroppositionen, enligt vissa. En fråga om nya prioriteringar, enligt Svenskt Näringsliv själva.

”Vi prioriterade energiförsörjningsfrågan”, uppger presschefen i ett mejl. 

Flera som Affärsvärlden talat med menar att Svenskt Näringsliv idag i allmänhet, och Jan-Olof Jacke i synnerhet, inte vågar kritisera regeringen.

“Svenskt Näringsliv vet inte vad de sysslar med för att vara agendasättande i debatten och påverkar inte opinionen i Sverige”, säger en hög chef på en näringslivsorganisation. 

Av medarbetare beskrivs Jan-Olof Jacke som sympatisk och trevlig, men som någon som inte gillar konflikt. En annan uttrycker sig mer krasst:

“Han är livrädd för att få politiska fiender.”

På frågan om var regeringen borde agera nu svarar Jacke:

“Tempo, tempo, tempo är de tre viktigaste sakerna. Både när det gäller klimatomställningen och för att klara vår konkurrenskraft”, säger han och lägger till:

“Vi har haft en höstbudget 2022 och en vårändringsbudget 2023. Av förståeliga skäl så har det varit låg reformtakt i dem i och med utmaningen med inflationstrycket. Men när vi kommer till höstbudgeten 2023 måste vi se en signifikant ökad reformtakt och en starkare reformagenda som stimulerar att fler kommer i arbete och stimulerar fler investeringar.”

Hellre justering än reform

Andra aktörer, som den Svenskt Näringslivs-finansierade tankesmedjan Timbro har kritiserat regeringen i hårda ordalag för att sakna skattepolitik. Timbro-chefen Benjamin Dousa skrev till exempel i Aftonbladet i våras:

“Maktskiftet bygger på ett löfte om lägre skatter. Men än så länge har förhoppningarna grusats.”

Jan-Olof Jacke riktar dock ingen direkt kritik mot regeringens skattepolitik. Han målar som ofta under intervjun i breda penseldrag, men säger att han föredrar justeringar framför en större skattereform:

“I höstbudgeten måste fokus ligga på att få fler i arbete och att skapa förutsättningar för det. Vi ser hellre att man adresserar de skatter som är ineffektiva istället för en enorm skatteomläggning som kommer ta åratal”, säger Jan-Olof Jacke och exemplifierar med skatter på arbete.

Har du några fler exempel på ineffektiva skatter?

“Vi behöver ha en skattepolitik i Sverige som stimulerar investeringar och som stimulerar arbete. Sen är det en jättestor fråga med skattesystemet som helhet. Vi kan bara notera att skattetrycket har kommit ner under de senaste 20 åren i Sverige, men vi har ju fortfarande ett av de högsta skattetrycken i världen”, säger han utan att precisera vilka skatter det skulle handla om.