Nordeas räddare

Det är få platser där ett kundmöte känns mer avlägset än storbankers huvudkontor. Den här senpandemi-onsdagen är Nordeas Sverigekontor inte bara tomt på kunder. Utöver de inblandade i intervjun och en osedvanligt uppspelt receptionist finns inga människor över huvud taget. Det är tyst, sobert, glas och betong.

Ändå är det få som är så besatta av kunder, kundmötet, kundfokus som storbankernas VD:ar. Eller kanske snarare just därför. Det är inte bara huvudkontoren som skapar avstånd. Sikten till den som ska betala allas löner skyms av allt från ökande regleringar och utveckling av snåriga IT-plattformar till internpolitik och digitaliseringsprojekt.

Frank Vang-Jensen är inget undantag. Den 53-årige dansken som lett Nordea sedan hösten 2019 återkommer hela tiden till ”alltid säkerställa att vi har kunden i centrum” och ”allt vi gör i koncernen handlar om kunderna”.  Ett avgörande skäl till att han över huvud taget hamnade i banksektorn var att få jobba med något där man ”har kontakt med människor, en interaktion med kunder”. Bankkarriären startade direkt efter gymnasiet 1987 på ett lokalkontor i hans uppväxtstad Viborg på Jylland, där mamman jobbade på bibliotek och pappan var tjänsteman inom servicesektorn. Han studerade sedan på Handelshögskolan i Köpenhamn och jobbade samtidigt heltid på bank.

Det senare säger en del om Vang-Jensen. Han har beskrivits som en kunnig, jordnära och gammaldags bankman med mindre intresse för mingel och cocktailpartyn än sin föregångare Casper von Koskull. Intrycket är energisk, snabb och kontrollerad.  En klassisk ”doer”’.

De egenskaperna förde honom efter 18 år på Handelsbanken till den absoluta toppen 2015. Men där gick han på sin, om inte första, så i alla fall största mina. Redan efter 17 månader fick Vang-Jensen sparken som VD. De exakta omständigheterna är oklara, Handelsbankens ordförande Pär Boman kommenterade kortfattat saken med att Vang-Jensen ” inte räckte till”.

Hur kändes det att få sparken från Handelsbanken?

”Det är inte alltid så kul när man skiljs åt. Det kan gälla en partnerrelation eller en arbetsplats, men thats life.”

Nordea på dekis

Ganska omedelbart öppnades dörren till Nordea för honom. Efter en tid som chef för Nordeas Personal Banking blev han i september VD 2019. Nordea var då rejält på dekis.  Bankens värdering i förhållande till bokförda värde (P/B) hade fallit från runt 2, omkring år 2015, till under 1. Aktiekursen hade nästan halverats på två år och avkastningen på eget kapital var under 5%.

”Utgångspunkten för den treårsplan som vi satte upp i oktober 2019 var att vi hade förlorat förtroendet på marknaden, vi tappade marknadsandelar, vi hade obalans mellan intäkter och kostnader och vår finansiella performance var inte bra.”

FRANK VANG-JENSEN

Bor: Köpenhamn, övernattningslägenhet i Helsingfors

Familj: Hustrun Dorte, en son född 2001, en dotter född 2003

Utbildning: Ekonom från Handelshögskolan i Köpenhamn

Karriär: Började som trainee på Privatbanken i Viborg när han var 19 år. 18 år på Handelsbanken, VD där 2015, fick sparken efter 17 månader. Sedan 2017 på Nordea, först som chef för Personal Banking, sedan 2019 VD för Nordea.

Styrka som ledare: Se helheten och kan  kommunicera ut riktningen på ett enkelt sätt. Bra på att delegera. Har stort fokus på genomförandet.

Svaghet: Blir för otålig av corporate nonsens och power points

Fritid: Cykling, MTB på vintern och landsväg på sommaren. Cyklar på lördagar med ett kompisgäng i Köpenhamn

Första resmål efter pandemin: Det blir nog Sydeuropa, helst Italien

Vad blev receptet?

”Vi kom snabbt fram till att problemet inte låg i att vi hade en fundamentalt felaktig strategi utan att vi inte exekverade tillräckligt. Det handlade om att få saker gjorda.”

Och hur ser man till att få saker gjorda?

”En del handlade om en tydlig riktning som kommunicerades så att alla anställda förstår varför vi finns till, att allt vi gör handlar om kunderna. En annan del om tydligare roller, ansvarsfördelning och KPI:er. Vi skapade en performancekultur. Vi lyfte samtidigt ansvaret fullt ut till affärsområdena.”

Det låter som klassisk Atlas Copco-filosofi, decentralisering, som till exempel Björn Rosengren tagit med sig till Sandvik och ABB?

”Ja, det stämmer, tidigare hade Nordeas affärsområden inte lika stort ansvar.”

En annan del i den filosofin är att minska staberna. Har ni agerat även där?

”Vi har minskat antal anställda inom våra huvudkontor, de var för stora. Vi kan inte ha funktioner där vi inte skapar värde för kunderna. Alla som jobbar där är till för att supportera våra affärsområden.”

Hur har din egen roll sett ut i den här processen. Danskar har ju ryktet om sig att bedriva ett mer auktoritärt ledarskap?

”Man ska vara försiktig med att generalisera, men jag kan nog uppfattas som väldigt tydlig i min kommunikation, men också delegerande.”

Delegera kräver tydliga mål och uppföljning, vad gör du när det inte fungerar?

”Då talar vi förstås om det, jag kallar sakerna för vad det är, det är mycket enklare, med ett varmt hjärta.”

Intrycket är att det kokar ner till delegering och hårt arbete?

”De här är inte raketforskning och man kan undra ”Sherlock, what´s  new here”? Men du måste ha en tydlig riktning och kvalitet. Kvalitet inom ”retail”, som bank till stor del är, handlar mycket om ”detail”.  Får du inte detaljerna rätt och börja skala upp det till 30 000 anställda och miljoner kunder kan det bli rejält fel. Därför är jag också noga med detaljer”.

De finansiella mål som sattes upp i treårsplanen var en avkastning på eget kapital som överstiger 10% och ett K/I-tal (kostnader genom intäkter) på 50%. Halvvägs in i planen har de redan uppnåtts. Första kvartalet i år låg avkastningen på eget kapital på 11%, då har Nordea ändå en mycket hög kapitalbas. Nordeas K/I-tal sjönk till 48%.

Totalt sattes 2019 ett sparmål på 700-800 miljoner euro till 2022. Och då 60% av kostnaderna är personal handlar det till stor del om att spara där. Förutom nedskärningar på huvudkontoren har det bland annat inneburit flytt av arbetsuppgifter till lågkostnadsländer som Polen och Estland. Den genomsnittliga ersättningen per anställd minskade också med 6% under 2020.

”Men vi måste utmana kostnader över allt i banken, jag gillar inte stora kostnadsprogram, det blir ofta temporärt”, säger han.

Frank Vang-Jensens insats har också applåderats från olika håll. Bankens främste kritiker, och tredje störste ägare, Christer Gardell, Cevian, säger till Afv att Nordea under ”Franks ledning har blivit en betydligt bättre bank” .

Från analytiker hörs liknande tongångar.  Maths Liljedahl, analytiker på SEB lovordar Vang-Jensen för att framför allt ha åstadkommit ”tydligare styrning och målsättning på affärsområdesnivå”. Danske Banks Andreas Håkansson säger att Vang-Jensen har haft en mycket lyckad start som VD. ”Det absolut viktigaste är att han har lyckats kombinera växande intäkter med fallande kostnader, säger han till Afv.

Nu är inte all förbättring Vang-Jensens förtjänst. Pengaflödet från en expansiv penning- och finanspolitik under pandemin har också gynnat bankerna. Det gäller både räntenettot, som svarar för 50% av intäkterna, och provisionsnettot med 35% av intäkterna. På räntesidan är det framför allt stigande bopriser, och därmed utlåningsvolymer, som gynnat banken. Men Nordea har också tagit marknadsandelar på en annars ganska svag marknad för utlåning till företag.

Inom provisioner har den starka börsutvecklingen påverkat positivt, i form av ökade intäkter från värdepappershandel och fond- och kapitalförvaltning. Bankens förvaltade kapital ökade med runt 30% första kvartalet till närmare 3 800 miljarder kronor. Samma gäller här, Vang-Jensen har fått hjälp av en stark marknad men banken har också tagit marknadsandelar och haft relativt stora nettoinflöden i förvaltningen.

”Återhämtningen på marknaden har förstås gynnat oss, men vi har också presterat bra i förvaltningen och haft inflöde av sparande. På bolånesidan förlorade vi marknadsandelar för 3-4 år sedan. Under 2019-2020 förbättrades vår performance i varje kvartal och låg i linje med vår marknadsandel i alla nordiska länder. I år har vi försvarat den andelen på en växande marknad.”

Både börsen och bostadspriserna har stigit snabbt. Du är inte rädd att det kommer ett rejält bakslag som också slår hårt mot er ?

”Visst kan det bli en mindre korrektion på aktiemarknaden. Och det är möjligt att bolånemarknaden kommer växa lite långsammare framöver. Men jag har svårt att tro att marknaderna fundamentalt förändras.”

Om du inte tror på radikalt förändrade marknadsförutsättningar, vore det då inte läge att redan nu skruva upp de finansiella målen? De är ju, lite beroende på hur man räknar, redan uppfyllda?

”Nu ska vi först säkerställa att vi uppfyller målen på alla kvartal.  Vi håller också på att gå igenom strategin för tiden efter 2022 och arbetshypotesen är att publicera nya målsättningar under våren 2022.”

Christer Gardell: “Alldeles för konservativa mål”

Vilket är ditt allmänna omdöme om Frank Vang-Jensens insats sedan tillträdet 2019?

“Vi är mycket nöjda med Frank och den vinst- och värdetillväxt han hittills levererat.”

På vilka punkter har han framför allt levererat och vilka områden behöver det fortfarande göras mer?

“Under Franks ledning har Nordea blivit en betydligt bättre bank. Intäkterna och marknadsandelarna ökar, kostnaderna minskar i rask takt och banken står i startgroparna för att dela ut sitt stora överskottskapital. Med det sagt, mycket hårt arbete återstår för att realisera bankens fulla värdepotential. Vi förväntar oss fortsatt snabb och betydande resultatförbättring, och är övertygade om att Frank kommer att leverera just det.”

De satta finansiella målen är nästan uppnådda. Hur mycket behöver de skärpas när nya mål sätts upp 2022?

“De nuvarande finansiella målen är uppenbart alldeles för konservativa. Målen hade säkert sin funktion när de sattes i 2019, men i takt med bankens starka resultatförbättring är det nu hög tid att revidera upp dem. Vi ser ingen anledning till att Nordea inte ska generera en avkastning på eget kapital om minst 12-14%, och det är i den övre delen av det intervallet som nästa lönsamhetsmål borde vara.”

Aktien har lyft runt 30% i år. Börjar den närma sig en fullvärdering enligt er syn? 

“Nej, inte på långa vägar. Aktien är fortsatt riktigt billig och erbjuder en unik kombination av snabb vinsttillväxt, betydande kapitalåterföringar, där vi ser potentialen för 20-30% direktavkastning de närmsta 12 månaderna, och uppvärderingspotential. Med en värdering på drygt en gång bokfört värde är banken prissatt som om den skulle avkasta 6-7% på det egna kapitalet, dvs. ungefär hälften av den potential vi ser för Nordea. Vidare är banken mycket välpositionerad för det makroscenario vi ser spela ut med en stark realekonomi, högre inflation och högre räntor.”

Christer Gardell anser att avkastningsmålet då bör höjas till runt 14% och att aktiekursen är långt ifrån sin potential. Är det jobbigt med en ägare som hela tiden vill ha mer?

”Nej, det tycker jag inte. Han har ju rätt i att det finns en affärsmässig uppsida i Nordea. Det är bara positivt att våra aktieägare tycker så”.

På tal om aktieägare  är er största ägare Sampo på väg ur banken. Är det något som stör dig och försvårar för en långsiktig strategi?

”Sampo har varit en bra ägare som nu vill bli ett renodlat sakförsäkringsbolag. Det är inget vi i ledningen fokuserar på, vi vet exakt vad vi ska göra. Aktieägare kommer och går, det här kommer att lösa sig.”

Det finns en ironi i att Nordea flyttar till Finland varpå först bankens finske VD avgår, sedan ordförande Björn Wahlroos och nu är också den finska storägaren på väg ut. Vad har ni fått ut av flytten till Helsingfors?

”Flytten till Finland har inte ändrat något i vardagen. Syfte med att ha Finland som hemvist var att bli en del av bankunionen. ECB är vana vid att reglera stora internationella banker och det finns ett tydligt regelverk.”

Nordea är nu efter inställda utdelningar överkapitaliserat. Stämman har beslutat om utdelningar för motsvarande cirka 30 miljarder kronor. Ni ska också köpa tillbaka aktier, när kan det ske?

”Styrelsen har fått mandat att besluta om köpa tillbaka upp till 500 miljoner aktier (motsvarar nu 47 miljarder kronor). Intentionen är att sätta igång med aktieåterköpen under fjärde kvartalet”.

Frank Vang-Jensen ser ingen risk att stora utdelningar och aktieåterköp skulle göra bankens finansiella ställning bräcklig. Nordea ligger nu drygt 7 procentenheter över kravet på en kärnprimärkapitalrelation på 10,2%, Även efter utbetalda pengar skulle banken ligga minst 1,5 till 2% över det långsiktiga kravet. Någon nära förestående finansiell kris som skulle sätta press på banken tror han inte heller på.

”Bostadspriserna stiger för snabbt, ökningstakten är inte hållbar. Men jag är inte bekymrad eftersom våra kunders balansräkningar är väldigt starka. Det som däremot bekymrar mig är att de extremt låga räntorna skapar en generation som vänjer sig vid att lån inte kostar någonting. Man blir blind för den nominella förståelsen och förpliktelsen. Vid någon tidpunkt kommer räntorna att gå upp och då blir det ett problem.”

När tror du vi får se stigande räntor?

”Jag tror inte att man gör något med de korta räntorna på flera år. Kanske börjar Federal Reserve någon gång i höst indikera minskade stödköp och då kan de långa räntorna gå upp något. I Europa är situationen en helt annan, här måste ECB sätta en kortränta som matchar utmaningarna i Sydeuropa.”

För investerare, och för övrigt alla intressenter i banker, finns hela tiden risken att en ny penningtvättskandal förändrar allt. Hur kan man försäkra sig om det inte kommer att ske?

”Det man kan försäkra sig om att vi har investerat kraftigt i att bekämpa ekonomisk brottslighet, vi befinner oss på ett helt annat ställe än för 6-7 år sedan. Vi har 1 600 personer som enbart arbetar med regelefterlevnad vad gäller att förebygga ekonomisk brottslighet. Men de kriminella utvecklar sig ständigt. De är innovativa och försöker hitta vägar. Det behövs mer samarbete med myndigheter, andra banker och inte minst över gränserna. Vi måste bättre utnyttja de resurser som finns i Europa och här är flera initiativ på gång.”

Men det finns inga garantier?

”Ingen bank kan säga att nu är det klart, att det aldrig mer kan ske. Det här arbetet tar aldrig slut.”