Mats Nilsson: Sänk elskatten och sluta lyssna på särintressen

Elskatterna har styrts av särintressen, nu är det hög tid för en generell sänkning. Det skriver docent Mats Nilsson, i en gästkrönika.
vindkratensgeografi - 2025-08-19T081001.475
Särintressen försöker påverka elskatterna, men en generell sänkning vore bäst, skriver docent Mats Nilsson. Foto: TT. Pressbild: Kristina Sahlén.

Karl Marx lär ha skrivit att intresset aldrig ljuger. Det är en regel som står sig än i dag. Just nu ser vi den i praktiken i svensk energipolitik.

Fjärrvärmebolag, solenergiföretag och andra delar av energisektorn driver på hårt för att just deras egen skattebörda ska lättas. Varje aktör har sina beräkningar, sina prognoser och sina goda argument. Men i slutänden handlar det om att gynna den egna verksamheten.

Politisk kapitalism

Nationalekonomen Randall Holcombe beskriver ett system han kallar politisk kapitalism. Det uppstår när politiska och ekonomiska eliter samarbetar för ömsesidig nytta.

Politiker får stöd och prestige medan företagen får regler och skatter som passar dem. Det är inte alltid fråga om medveten konspiration men resultatet blir detsamma. Reglerna utformas för att gynna de aktörer som har tillgång till makten.

Elskatten och lobbyisterna

Vi ser detta tydligt i debatten om elskatten. Anna Werner, före detta VD på Svensk Solenergi, vill ta bort skatten på egenanvänd solel över 500 kilowatt.

Hon beskriver det som principiellt orimligt att den som producerar sin egen el ska betala skatt. Werner jämför detta med att beskatta någon som äter sitt eget hembakade bröd. Hon nämner dock inte att anläggningar under denna nivå redan är befriade från skatt eller att investeringar gynnas av andra stöd.

En ytterligare höjning av gränsen skulle gynna en viss teknik och viss storlek på anläggningar. Det riskerar att styra investeringar bort från andra former av fossilfri elproduktion som kan vara lika viktiga för klimatet och för ett robust energisystem.

“Idiotskatt”

Centerpartiets energipolitiske talesperson Rickard Nordin går längre och beskriver elskatten som en idiotskatt. Han vill samtidigt återinföra den så kallade 60-öringen och framställer avskaffandet som en skattehöjning.

I själva verket är 60-öringen en subvention som betalats ut oavsett om elen som matas in på nätet behövs eller inte. Den har blivit dyr, snedvridande och har bidragit till ett överutbud av el mitt på dagen när solen skiner.

Effekten har blivit prisras, ibland till och med negativa priser, och ökade kostnader för elnät och marknadshantering. Dessa kostnader hamnar hos alla elkunder genom högre nätavgifter.

Att avskaffa subventionen är ingen attack på solel utan ett sätt att låta den stå på egna ben och att minska kostnaderna för övriga elkunder.

Särintressen tar över

Båda dessa förslag är exempel på hur särintressen och ideologi formulerar lösningar som gynnar vissa grupper. Tillsammans bidrar de till att skapa ett skattesystem som blir alltmer fragmenterat och ineffektivt.

Professorerna i nationalekonomi Runar Brännlund och Bengt Kriström har visat att dagens energiskattesystem är just detta, en snårskog av undantag som gör mer skada än nytta.

Kontraproduktiv politik

Brännlunds och Kriströms slutsats är att den mest effektiva och rättvisa vägen är att sänka elskatten generellt till EU:s miniminivå. Det skulle gynna hela ekonomin, särskilt hushåll med höga elkostnader och småföretag i elintensiva branscher.

En generell sänkning skulle också vara enklare att försvara ur ett klimatperspektiv. El är till skillnad från fossila bränslen en energiform vi vill att människor ska använda mer av, inte mindre.

Sverige har de senaste åren lyckats med konststycket att sänka pålagorna på fossila bränslen och höja dem på el. Det är ett exempel på politik som är direkt kontraproduktiv för klimatet.

Sänk elskatten!

Politik handlar i grunden om prioriteringar. Att ge efter för det ena särintresset efter det andra kan kännas enkelt i stunden men på sikt skapar det ett system som är orättvist, dyrt och svårt att reformera.

Vill vi undvika att elskatten blir ännu ett kapitel i historien om svensk politisk kapitalism är svaret enkelt. Sänk skatten för alla och sluta låta särintressen skriva regelboken.

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi, vars forskning främst handlar om elmarknadens funktionssätt.

Detta är en krönika från en fristående kolumnist. Analys och ställningstagande är skribentens.

Läs mer:

Utrullning av solceller bromsas  in

Soltech: Nordic Capital ger sig in i härvan

Värderingen i Svea Solar slaktad

Sustainion: Laddar upp med storförvärv

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.