Bäva månde mellanhänderna

Dottern fyller år i dagarna och därför skulle vi ut och köpa en tröja; en planerad födelsedagspresent. Hon visste exakt vart vi skulle gå för att få varan till lägsta pris. Det hade hon luskat ut på tre minuter med hjälp av mobilen. Hon säger att hon brukar gå på stan och prova kläder eller skor för att sedan sätta sig framför datorn hemma och köpa produkterna där de är billigast. Eller så handlar hon dem direkt på nätet utan att prova först. Så gör inte jag. När jag behöver kläder går jag in i en affär – för övrigt samma som jag alltid gått till – tar en kavaj, betalar och går ut.

Samma dag som dottern och jag var ute efter tröjan satt jag i en ganska långdragen diskussion med en kollega. För tjugonde gången diskuterade vi problemet med den alltför låga inflationen – eller disinflationen – och svårigheten med att få ner arbetslösheten trots att ekonomin tycks tuffa på, om än inte i expressfart. Jag gjorde inte kopplingen omedelbart, men kanske fick jag under shoppingrundan en delförklaring till en del av de problem som flera av världens centralbanker brottats med att lösa men hittills har gått bet på.